Forskare tror på ny bot mot astma.

- Det snörper ihop sig i halsen som till ett sugrör och jag upplever att jag inte kan andas. Så kan en maratonlöpare beskriva hur det känns när astman slår till. Många har en liknande känsla den här tiden på året - så fort det blir lite varmare - de som får astmasymptom av pollenallergi. Astma i båda fallen - men ändå inte samma sjukdom. Nu ökar vår kunskap om mekanismerna bakom denna folksjukdom, som visar sig vara flera olika sjukdomar. Astma finns i många olika varianter och hur de skiljer sig - det försöker forskningen nu att ta reda på. I slutänden kanske man kommer att kunna beskriva sex-sju olika typer av astma som ska ha olika behandling. Och vi talar om en folksjukdom som drabbar mellan åtta och tio procent av alla svenskar. I Göteborg pågår just nu en studie som syftar till att dela in astmapatienter i olika sjukdomsgrupper och undersöka orsakerna till deras astmaproblem. Frilansjournalisten Malin Avenius har besökt Krefting Research Center där omkring två tusen försökspersoner genomgår noggranna undersökningar, Info om Västsvenska astmastudien, Krefting Research Center: 29 218 enkäter skickades ut och 62 % svarade. För att säkerställa att resultatet inte blev snedvridet genom att en viss faktor var överrepresenterad bland dem som inte svarade, kontaktades 400 slumpvis utvalda icke-svarare per telefon och intervjuades muntligen. Svaren från intervjuerna visade att gruppen som inte svarade motsvarade den som svarade. Ingen statistisk snedvridning alltså, blev slutsatsen. Nedan finns proceduren beskriven på engelska. The study sample was 29,218. The response rate to the initial postal questionnaire was 33%. The response rates to subsequent postal reminders were 15%, 7% and 7% of eligible participants totalling a participation of 62%. Of those who did not respond to the postal survey, a random sample of 400 subjects were identified and contacted for interview by telephone. Non-responders did not differ significantly in prevalence of airway diseases or symptoms when compared with responders. Male sex, young age and smokers were underestimated among non-responders. No clear trends in prevalence of respiratory symptoms and report of asthma were found with delayed response to the postal survey. The proportion of smokers and men increased with increasing number of reminders. Letters reminding subjects about the study did increase the participation rate but did not alter the risk estimates. We conclude that with a response rate of 62%, our estimate of disease and symptom prevalence was not biased in this Swedish population. However, smoking was underestimated. No general trend for late-responders was seen and therefore we conclude that extrapolation of results to non-responders is not possible in our study. Causes of non-response were mainly due to circumstantial factors.