Sånglärkan allt mer sällsynt vårtecken.

En ny studie gjord av fågelforskare på Lunds Universitet har räknat fram att det finns 800 000 sånglärkor i Sverige. Trots det är sånglärkan upptagen på den så kallade rödlistan sen 2005. Orsaken är att den minskat med upp till 75 procent och den fortsätter minska. Förmodligen hade minskningen redan pågått ett antal år när vi började räkningarna i mitten av 70-talet, säger Lundaforskaren Sören Svensson. Sånglärkan är ett av de tidiga vårtecknen. Det är en vanlig fågel som fyller åkerlandskapet med sitt envetna drillande, stillastående högt upp i luften. Hannen visar sin potens och bevakar sitt revir. Den är starkt knuten till odlingslandskapet och vill ha 11 hektar öppen mark runt sig för att häcka. Innan vi började bruka jorden var sånglärkan med all säkerhet en mycket ovanlig fågel i Sverige. Nu finns den ända upp längs kusten till Haparanda, enstaka par kan till och med häcka i fjällen eller betade älvdalar. Men merparten finns i de stora jordbruksområdena i Västra Götaland, Halland och Skåne. Från 1975 räknas ett stort antal fågelarter varje år i den svenska fågeltaxeringen. Resultaten från räkningarna har visat en minskning bland alla jordbrukslandskapets fåglar; staren, tofsvipan, hämplingen och inte minst storspoven. Den karismatiska vadarfågeln med sin långa böjda näbb och sina långa drillar är i stort sett borta från södra Sverige.  −Att förändra odlingsmetoderna så att storspoven kommer tillbaka skulle nog kosta alldeles för mycket, säger Sören Svensson. Vi får nog satsa på nya reservat i det sydliga åkerlandskapet med hävdade fuktängar för att försöka återfå dem där. I området runt uppländska Laggaslätten visar inventeringar att storspovarna minskat med 40 procent under tre år och Jan Wärnbäck, nybliven ordförande för Upplandsornitologerna är orolig eftersom storspoven alltid återvänder till samma område.  −Trots restaureringen av en av Upplands finaste fågellokaler - Hjälstaviken,  så har spovarna inte återvänt. Har de en gång försvunnit är de svåra att få tillbaka. När det gäller lärkan ger Sveriges Ornitologiska förening nu allmänheten en chans att hjälpa till. I Uppland har det hittills sålts ca 1000 rutor och nu utökas projektet till Västergötland, Östergötland och Skåne.  För 50 kronor kan man köpa en lärkruta. En lärkruta är en 20 kvadratmeter osådd ruta ute i fält med höstsått vete. Ett sätt att kompensera lantbrukaren för inkomstbortfallet. Höstsådden har ökat med 50 procent i Sverige sedan 80-talet och tillsammans med igenläggning av diken, bortrensning av odlingshinder och större fält har tillgången på mat för bland annat sånglärkorna minskat drastiskt.  −Studier i England har visat att lärkorna får fram betydligt fler ungar där det finns lärkrutor, säger projektledaren Tobias Nilsson. Eftersom lärkorna och deras ungar återvänder till samma ställe kan man säga att bonden odlar sina egna sånglärkor.