Den långsamma pandemin sätter samhället på prov.

Det upptäcks hela tiden nya bakterier som blivit resistenta mot antibiotika och problemen sprider sig likt en långsam pandemi över världen. Från och med den 15 mars skärper Socialstyrelsen reglerna kring de multiresistenta ESBL-karbabakterierna. När bärare av dessa mag- och tarmbakterier upptäcks inom sjukvården måste de rapporteras till Smittskyddsinstitutet. Smittan måste också försöka spåras för att förhindra att den sprider sig. För spåren av ESBL-karba förskräcker verkligen, och dessa bakterier sprider sig nu snabbt över världen, även om hittills bara totalt knappt 40 bärare hittats i Sverige. Länge har MRSA varit en fruktad förkortning inom sjukvården. MRSA handlar om multitresistenta hud- och slemhinnebakterier som kan skapa dödliga infektioner bland patienter inom sjukvården. Men de senaste åren har en annan sorts multiresistenta bakterier med hemvist i mage och tarmar seglat upp som det värsta hotet: ESBL-karba. - Vissa länder har enorma problem med multiresistenta bakterier som ESBL-karba. I Sverige har hittills inga patienter kommit till skada, men knappt 40 fall har hittats. Det gäller verkligen att snabbt hantera smittan så att den inte sprider sig. Annars får vi ett väldigt svårt läge där sjukvården måste utgå från att gemene man är bärare av ESBL-karba, och därmed sätta in bred antibiotika med full kraft från början. Det skulle driva fram ännu mer multiresistens allt snabbare, säger Lars Blad, smittskyddsinstitutets omvärldsbevakare kring antibiotikaresistens. ESBL-karba kan spridas mellan patienter inom sjukvården, och är därmed en urskillningslös smitta. En annan smitta, som mer drabbar vissa riskgrupper, är multiresistent tuberkulos. De fall som hittats hittills i Sverige har kommit från utlandet. - Tuberkulos är en inte helt ovanlig sjukdom bland asylsökande, och ibland handlar det om multiresistent tuberkulos. Men jag har varit med om fall där asylsökande har tvingats lämna landet och därmed avbryta sin pågående behandling. Sverige är ett rikt land med resurser att bota, och jag tycker att det är omoraliskt att vi på detta vis avbryter behandlingen av enskilda individer som därmed inte blir friska - samtidigt som vi på detta sätt bidrar till att öka den globala problematiken med multiresistent tuberkulos, säger infektionsläkaren Jerker Jonsson som leder Sveriges nationella tuberkulosövervakning.