Allt färre dör i naturkatastrofer - historiskt sett.
Vetenskapsradion6 Joulu 2011

Allt färre dör i naturkatastrofer - historiskt sett.

I början på 1900-talet dog ungefär en halv miljon människor om året i naturkatastrofer, en stor del av katastroferna var orsakade av väder- och klimatvariationer. Idag ligger dödstalen betydligt lägre. I början på 1900-talet var vi bara cirka 1,5 miljarder människor på jorden. Antalet människor som dör av jordbävningar är ganska konstant de senaste hundra åren och det är just katastrofer kopplade till väder och klimat mänskligheten blivit bättre på att hantera. Det berättar naturkatastrofsforskaren Magnus Johansson, Karlstads universitet. Idag är vi sju miljarder och allt fler bor i områden som är hemsökta av jordbävningar. översvämningar och tropiska cykloner. Det innebär att allfler drabbas och att de ekonomiska förlusterna har skjutit i höjden. Men det moderna samhället med industrialisering, högre matproduktion, förbättrade kommunikationer,  tillsammans med politisk vilja gör att allt färre människoliv går till spillo. Sven Halldin, professor i hydrologi och samordnare för Centrum för naturkatastrofslära på Uppsala universitet tror att den postiva trenden kommer att fortsätta, trots att risk för att klimatförändringarna spås leda till extremare väder som kan orsaka naturkatastrofer.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(4743)

Svenska försvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården

Svenska försvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården

Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app....

11 Marras 20min

Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi

Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi

Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningsantologi ”Ma...

10 Marras 20min

Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När första snön kommer ...

8 Marras 20min

Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s stora möte om biologisk mångf...

6 Marras 20min

Benskörhet missas ofta i vården

Benskörhet missas ofta i vården

”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sän...

5 Marras 20min

Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmark rankas bland de me...

4 Marras 20min

Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digital service ska vara enkel, men varje ny...

3 Marras 20min

Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara

Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara

Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En u...

2 Marras 19min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-hereilla
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
university-of-eastern-finland
rss-ruoka-murroksessa
docemilia
rss-duodecim-lehti
rss-jyvaskylan-yliopisto
vinkista-vihia
rss-kasvikutsut
rss-ylistys-elaimille
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-poliisin-mieli
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-ilmasto-kriisissa
rss-tervetta-skeptisyytta