Nyupptäckt människoart kanske våra förfäder.
Vetenskapsradion16 Syys 2011

Nyupptäckt människoart kanske våra förfäder.

De är småväxta som sjuåriga barn, pälstäckta, upprätt gående och händerna har långa och gracila fingrar. Forskarnas fynd består av fyra personer, som kanske var en familj. De tillhör arten Australopithecus sediba och levde för två miljoner år sedan i Sydafrika, i skogen där de samlade mat och fick skydd i träden. De verkar ha fallit ner i en grotta och blivit liggande där. De välbevarade fossilen hittades inkapslade i berget för tre år sedan, men först nu har forskarna hunnit göra djupare analyser. Och fynden är fulla av motsägelser: fötterna verkar vara både anpassade för klättring och för att gå på två ben. Hjärnan är fortfarande liten men verkar fungera relativt likt den moderna människan. Även bäckenbenet liknar vårt, vilket forskarna tror kan vara en anpassning till att gå upprätt och inte som man tidigare trott för att kunna föda barn med stora huvuden. För den som är nyfiken på vårt ursprung är det spännande tider, det har kommit mycket nytt på den här forskningsfronten de senaste åren. Benbitar som grävs fram analyseras med moderna metoder, och inne i själva vårt DNA, vår arvsmassa, letar forskare för att förstå hur vi blev de vi är idag. DNA-analyserna visar att många moderna människor bär spår av tidigare generationers samröre med neandertalare. Nyligen kom forskningsresultat som säger att kanske var Australopithecus sediba våra förfäder. Borde Homo habilis i så fall petas från en sån plats i släktträdet? Vi ska stifta närmare bekantskap med den här nyfunna kanske-släktingen tillsammans med en av dem som fascineras av fynden, Lars Werdelin, som är paleontolog och forskare, vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Han ser fram emot debatten om vilken som är vår förfader. Referens: R, Pickering. et al. Australopithecus sediba at 1.977 Ma and Implications for the Origins of the Genus Homo. Science, Vol 333, 2011. DOI:10.1126/science.1203697

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(4743)

Svenska förvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården

Svenska förvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården

Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app....

11 Marras 20min

Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi

Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi

Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningsantologi ”Ma...

10 Marras 20min

Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När första snön kommer ...

8 Marras 20min

Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s stora möte om biologisk mångf...

6 Marras 20min

Benskörhet missas ofta i vården

Benskörhet missas ofta i vården

”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sän...

5 Marras 20min

Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmark rankas bland de me...

4 Marras 20min

Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digital service ska vara enkel, men varje ny...

3 Marras 20min

Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara

Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara

Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En u...

2 Marras 19min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-hereilla
hippokrateen-vastaanotolla
university-of-eastern-finland
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
rss-kasvikutsut
rss-ruoka-murroksessa
rss-jyvaskylan-yliopisto
docemilia
vinkista-vihia
rss-lihavuudesta-podcast
rss-ilmasto-kriisissa
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-ylistys-elaimille
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-tervetta-skeptisyytta