Från djurpark till bevarandecentrum.

Den svenska vargstammen behöver få tillskott av nya gener, och ett omdiskuterat förslag på hur detta ska gå till är att vargvalpar från svenska djurparker ska återutsättas i det vilda. Oavsett om förslaget blir verklighet, så är det ett typexempel på hur djurparkernas roll har förändrats den senaste tiden - de är inte längre bara parker där besökarna kan titta på spännande djur, utan fokuserar alltmer på bevarandet av biologisk mångfald även hundratals mil utanför parkernas stängsel. Klockan har hunnit bli tre på eftermiddagen och solen står högt på den kambodjanska himlen, när vi anländer till vad som vid en första anblick ser ut att vara vilken djurpark som helst. Men även om djuren här må sitta i liknande burar som de på Skansen hemma i Sverige, så har de fängslats av ett väldigt specifikt syfte: för att bevara den biologiska mångfalden i Kambodja. Föreståndaren, den tyske Markus Handschuh, inleder vår rundvandring på Angkor Center for Concervation of Biodiversity – ACCB. Vårt första stopp blir en stor bur med ett tiotal stora rovfåglar av olika art – en mäktig syn för den som annars bara några få gånger om året ser rovfåglar cirkulera högt upp på himlen i Sverige. - De flesta här är har lokalbefolkningen tagit ur bona när de var små, ochhar därför blivit präglade av människor och kan inte släppas ut i det vilda igen. Men en del är bara tama och kan, om de får vara i fred och umgås med andra fåglar, bli vilda igen och släppas ut, berättar Markus Handschuh. Det kan tyckas märkligt att centret har en tysk föreståndare, men faktum är att centret till största delen finansieras av Allwetterzoo i Münster, Tyskland, och den tyska organisationen Zoological Society for theConservation of Species and Populations (ZGAP). För drygt tio år sedan grundade de tillsammans ACCB, några mil norr om den världsberömda tempelruinen Angkor Wat. - Det finns fyra mål med arbetet här. Det första är att rädda djur som skadats i det vilda eller som fångats av lokalbefolkningen, rehabiliteradem, och sedan släppa dem fria igen, berättar Markus Handschuh. - Men vi arbetar också med att föda upp vissa särskilt utrotningshotadearter i fångenskap för att sedan återintroducera deras avkomma i det vilda och med att utbilda lokalbefolkningen i bevarandet av biologisk mångfald. essutom har vi så kallade ex situ-projekt, där vi hjälper hotade arter att lara sig i det vilda, förklarar han. Arbetet på centret i Kambodja är inte på något sätt unikt. I stället kan det es som ett exempel på den typ av projekt som djurparker runt om i världen ägnar sig alltmer åt. Det är till och med en uttalad strategi –djurparkernas världsorganisation, WAZA, författade år 2005 ett dokument med namnet "The World Zoo and Aquarium Conservation Strategy", där man uppmanar hela världens djurparker att fokusera sin verksamhet på bevarandet av den biologiska mångfalden. En av dem som var med i arbetet med de internationella riktlinjerna fördjurparkerna är Lena Lindén, vd på Nordens Ark, en djurpark 12 mil norr om Göteborg som sedan drygt 30 år har arbetat med att rädda och bevara utrotningshotade djur. - Både det nationella och det internationella samarbetet är på en helt annan nivå i dag än det var för 20-25 år sedan, och jag tror att det är en förutsättning för att man ska lyckas med sin verksamhet. Förr var man inte så himla noga – man tog vackra djur, man tog sociala individer, för då var det primära att man skulle visa dem för besökare. Det är det inte längre, det primära är ett högre mål, säger Lena Lindén. Förändringen av djurparkernas roll har aktualiserats särskilt här i Sverige de senaste veckorna, i och med planerna på att återutsätta vargungar från våra svenska djurparker i det vilda. Frågan är omdiskuterad – men tanken är att man ska ta nyfödda vargungar, bara någon vecka gamla, och sätta ut i vilda vargars gryt i samband med att den vilda honan har fått ungar, berättar Mats Höggren, ordförande för Svenska Djurparksföreningen och zoologisk chef på Kolmårdens Djurpark. - Man får bara hoppas att tajmingen funkar också. Det verkar vara en trend att vilda vargar föds tidigare på säsongen än vargarna i djurparksmiljö. Och det får inte vara för stor åldersskillnad mellan de vilda valparna och de som sätts ut, för då kan konsekvensen bli att valparna från djurparkerna får svårt att hävda sig i konkurrensen, säger han. Om just vargprojektet blir verklighet återstår att se – men i framtiden lär den här typen av insatser bli mer och mer förekommande, spår Mats Höggren. - Jag tror det. Djurparkernas avtryck kommer att sträcka sig allt längreutanför djurparksgränsen och hägnen. Redaktör: Peter Alestig. Länkar: Referenser: Gusset & Dick, "The Global Reach of Zoos and Aquariums in Visitor Numbers and Conservation Expenditures", (in press). DOI 10.1002/zoo.20369. Gusset & Dick, "‘Building a Future for Wildlife’? Evaluating the contribution of the world zoo and aquarium community to in situ conservation", Int. Zoo Yb. (2010) 44: 183–191. DOI:10.1111/j.1748-1090.2009.00101.x.