Därför behandlar vi vackra människor bättre.
Vetenskapsradion17 Tammi 2011

Därför behandlar vi vackra människor bättre.

Vackra politiker får fler röster, vackra personer tjänar 10-15% mer än andra och vackra barn får mer uppmärksamhet av sina lärare. Trots att de flesta av oss är överens om att man inte bör döma en bok efter dess omslag, visar forskning gång på gång att det är precis vad vi gör. – Jag skulle vilja säga att alla positiva egenskaper du kan tänka dig, tillskrivs man om man är vacker, säger Henrik Jordahl, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning. Henrik Jordahl har tillsammans med sina kollegor kartlagt hur finska politiker som bedöms som vackra, får fler röster tack vare sitt utseende. Men politiken är långt ifrån det enda område där utseendet spelar roll. – Ju mer man läser desto mer modstulen blir man. Det är ordentliga skillnader i hur man blir behandlad, beroende på hur attraktiv man är, säger Torun Lindholm, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Men kan man verkligen rent objektivt säga vad som är vackert? Ja, mycket forskning lutar faktiskt åt det. Och en grupp Princetonforskare har till och med gått så långt att de skapat datoranimerade modeller över vackra ansikten, och även andra över drag som signalerar olika egenskaper. Vetandets Värld tar fram förstoringsglasetoch tittar närmare på vad som egentligen gör ett ansikte vackert, hur idealen uppstår och vad våra positiva fördomar om vackra människor får för konsekvenser. Ett annat av Princetonforskarnas modellansikten -- det här rör sig mellan pålitlighet och opålitlighet. Urval av referenser: Rhodes, Gillian. The Evolutionary Psychology of Facial Beauty. Annu. Rev. Psychol. 2006. 57:199-226. Doi: 10.1146/annurev.psych.57.102904.190208. Berggren et al. The looks of a winner: Beauty and electoral success. Journal of Public Economics. Volume 94, Issues 1-2, February 2010, Pages 8-15. doi:10.1016/j.jpubeco.2009.11.002. Oosterhof & Todorov. The functional basis of face evaluation. PNAS August 12, 2008, vol. 105, no. 32, 11087–11092. Doi: 10.1073pnas.0805664105. Langlois et al. Maxims or Myths of Beauty? A Meta-Analytic and Theoretical Review. Psychological Bulletin 200, Vol. 126, No. 3, 390-423. Doi: 10.1037//0033-2909.126.3.390. Dusek & Joseph, The Bases of Teacher Expectancies: A Meta-Analysis. Journal of Educational Psychology, 1983, Vol 75, No. 3, 327-346.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(4743)

Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När första snön kommer ...

8 Marras 20min

Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt

FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s stora möte om biologisk mångf...

6 Marras 20min

Benskörhet missas ofta i vården

Benskörhet missas ofta i vården

”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sän...

5 Marras 20min

Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen

Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmark rankas bland de me...

4 Marras 20min

Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

Allt fler avancerade cyberangrepp med AI –  bör allt verkligen vara uppkopplat?

Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digital service ska vara enkel, men varje ny...

3 Marras 20min

Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara

Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara

Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En u...

2 Marras 19min

AI löser matteproblem och fysikuppgifter – så förändras vetenskapen

AI löser matteproblem och fysikuppgifter – så förändras vetenskapen

Stora språkmodeller har löst problem inom matematiken och fysikuppgifter på doktorandnivå. Nu rasar diskussionen om hur vetenskapen förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör Vetensk...

30 Loka 20min

Luften i Sverige kanske bättre än någonsin

Luften i Sverige kanske bättre än någonsin

Från rökiga spisar och kolsmog till fjärrvärme och renare bilar – luften har förbättrats kraftigt, men forskarna vill se mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luften i Sverige och Västeur...

29 Loka 20min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-hereilla
rss-kasvikutsut
hippokrateen-vastaanotolla
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
rss-ruoka-murroksessa
university-of-eastern-finland
radio-antro
vinkista-vihia
docemilia
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-normaalivinouma
rss-ilmasto-kriisissa
rss-jyvaskylan-yliopisto
rss-yleislaakarin-sydanaanet
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille