Djuphavens märkliga djur och en kompost för ekoxar
Naturmorgon1 Helmi

Djuphavens märkliga djur och en kompost för ekoxar

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.

Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.

Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.

Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.

I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.

Programledare är Joacim Lindwall.

Jaksot(1000)

Vi möter våren i Vramsån och besöker gäddornas lekplatser vid Östersjön

Vi möter våren i Vramsån och besöker gäddornas lekplatser vid Östersjön

Nu leker gäddorna, men inte var som helst! Vid Östersjökusten finns "gäddfabriker", områden där gäddorna kan leka nu när de naturliga lekplatserna är en bristvara. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall har varit där. Vid Vramsåns strand, i Vattenriket söder om Kristianstad i Skåne, finns fältreporter Erik Kohlström på plats med håven i hand tillsammans med biologerna Josefin Svensson och Jonas Dahl från Vattenrikets Naturum. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Huhti 20131h 31min

Vart tar all smältande snö vägen? Varför flyr fisken från Hanöbukten?

Vart tar all smältande snö vägen? Varför flyr fisken från Hanöbukten?

Nu i snösmältningstider har fältreporter Joacim Lindwall stämt träff med Bo Thunholm, statsgeolog vid SGU med inriktning på grundvatten (hydrogeologi). Var tar allt vatten vägen nu när snön smälter och tjälen går ut jorden? Grundvattnet är särskilt bevakat vid Mora stenar utanför Uppsala. Fiskarna lämnade Hanöbukten, och de ålar som låg fångna i fiskarnas redskap dog. Ganska snart riktades forskarnas misstankar mot Helge å, vars bruna vatten rinner ut i Hanöbukten. Emma Krizberg på Lunds Universitet berättar i Therese Forsbergs reportage om vad som händer när brunt vatten möter saltvatten. Jag vill så gärna veta vad alla blommor jag får glädjen att se och känna doften av heter på mitt nya språk, i mitt nya land, säger författaren och komikern Zinat Pirzadeh i sin kråkvinkel om blommors namn. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Huhti 20131h 32min

En titt i minsiterns egen skog och vårskådning vid Pite Havdsbad.

En titt i minsiterns egen skog och vårskådning vid Pite Havdsbad.

Landsbygsminister Eskil Erlandsson avverkade sin nyckelbiotop efter stormen Gudrun. Samtidigt säger han att det frivilliga skogsskyddet ska stärkas och markägarna själva få bestämma vilka skogar de vill spara. Naturmorgons Erik Kohlström har besökt Erlandssons ägor och tittat på nyckelbiotoperna tillsammans med inventeraren Krister Wahlström från Skogsstyrelsen. Gråtrutar och fiskmåsar är efterlängtade vårtecken vid Norrbottenskusten. Fältreporter Thomas Öberg sänder direkt från Södra Stenarmen nära Pite Havsbad tillsammans med ornitolog Lars Sandberg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Huhti 20131h 31min

Fenologi - mer än vårtecken och Stockholms äldsta växt på Drakberget

Fenologi - mer än vårtecken och Stockholms äldsta växt på Drakberget

Krypvidet på Drakberget i Stockholm är 5000 år gammalt - stadens äldsta växt! Det menar botanisten Per-Sigurd Lindberg. I Tomas Lindbergs reportage berättar han hur han tror det hänger ihop och försöker rädda krypvidet undan följderna av en valborgsbrasa. Fältreportern Lena Näslund finns ute i sörmländska marker - i jakt på vårtecken - men det ska också handla om vetenskapen om vårtecken. Att leta vårtecken är bland det bästa vi svenskar vet - och det kan hjälpa oss att första hur klimatet förändras, berättar forskaren Kjell Bolmgren. Fågelskådaren Jan Gustavsson håller utkik under morgonen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Huhti 20131h 31min

När de till synes döda återuppstår

När de till synes döda återuppstår

På påskafton ska vi bekanta oss med djur och växter som från att vara till synes döda, vid rätt betingelser lever upp igen. De små björndjuren kan klara sig utan vatten i åratal och tål temperaturer från nära den absoluta nollpunkten till plus 150 grader varmt! Och triops, ett slags hästskoräkor som funnits sedan dinosaurietiden, kan bida sin tid i den uttorkade pölen tills regnet är tillbaka och då "återuppstår" de från "ingenting".En växt, resurrection plant, tål extrem torka i flera år. Den krymper ihop till något som ser ut som ett brunt, fnasigt blad. Men om den får vatten så spirar den inom några timmar. Vi kommer också berätta om ugglan som sköts tre gånger och las in i frysen. När frysen sedan öppnades flög ugglan ut! Fältreporter Anneli Megner Arn sänder från Naturhistoriska riksmuséet och träffar Julia Stigenberg och Didrik Vanhoenacker. Järven förknippas ofta med otillgängliga fjällvidder, långt upp i norr. Men på senare år har järvar börjat slå sig ner även i skogsmarker, som i Dalarna, Värmland och Bergslagen. Naturmorgons Erik Kohlström har varit ute på järvspårning strax söder om Borlänge tillsammans med rovdjursspårarna Håkan Björling och Lena Törnros. I kråkvinkeln den här veckan slår författaren och biologen Fredrik Sjöberg ett slag för botaniska trädgårdar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Maalis 20131h 32min

Har fåglar vårkänslor?

Har fåglar vårkänslor?

Det går alldeles för segt - men våren är faktiskt på väg! Snödrivorna kommer att smälta, knoppar ska brista, ja våren kommer att höras! Fåglar som hittills knappast vågat knysta komer snart att brista ut i vilda vårsånger. Men vad är det de vill ha sagt? Anna Qvarnström och Tomas Pärt är båda fågelforskare i Uppsala. Annas favoriter är halsbandsflugsnappare medan Tomas ägnar sig åt stenskvättor. Och vi undrar om fåglar har vårkänslor? Eller vad känner egentligen fåglarna känner såhär års? Vad händer inuti dem? Man kan gissa att programmet delvis kommer att handla om sexuell selektion och evolutionsteori. Och så hoppas vi förstås på en fantastisk morgon i Uppsala! Naturmorgon tittar också ner under vattenytan och letar efter torsk - en fiskart som har haft det mycket problematiskt de senaste decennierna. Emellanåt finns det ändå rätt mycket torsk utmed de svenska kusterna. Men de riktigt bamsiga är fortfarande svåra att hitta. Fågelholken som förstapris i vår tävling kommer att försvinna och ersätts med Sten Wahlströms dubbel-CD med svenska fågelläten. Men den som är lite händig kan själv snickra sig en bra holk. Här är en ritning:http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1027&grupp=7406&artikel=223347 Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maalis 20131h 31min

Sävaråns fria vatten gynnar växtätare

Sävaråns fria vatten gynnar växtätare

Från Lossmenträsket till Trälhavet rinner Sävarån. Det är en oreglerad skogsälv som med sin vårflod påverkar skogen runt sina stränder. Ibland är den stilla, i sel och sjöar och ibland vild och snabb, i fall och stryckor (grunda men snabba vatten). Fältreporter Thomas Öberg sänder tillsammans med forskarna Lovisa Lind och Lina Polvi. Vi ska få reda på vad som händer när iskall luft piskas i en fors och varför det vilda vattnet gynnar älgar och rådjur. Veckans kråkvinkel kommer från författaren Zinat Pirzadeh. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Maalis 20131h 31min

Laviner och fjällsäkerhet i Åre och fiskarnas vandringar

Laviner och fjällsäkerhet i Åre och fiskarnas vandringar

Småskaliga vattenkraftverk, som det i Brevens Bruk, får stora konsekvenser för livet i vattendragen. Men hur mycket behöver egentligen olika fiskar vandra för att överleva och må bra? Erik Kohlström skildrar en tvist som pågår i domstol om vilka fiskar som är vandringsfiskar. Fjällsäkerhet och snö är temat för fältreporter Lena Näslund när hon besöker Åreskutan tillsammans med en lavinexpert som kan tyda och hantera snö. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Maalis 20131h 31min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
rss-tiedetta-vai-tarinaa
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-duodecim-lehti
rss-metsanomistaja-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-murremyytin-murtajat