Masskjutningen i Örebro - Om Aftonbladets etiska övertramp och kritiken mot TV4:s ljudanalys

Anti-piraternas hopplösa kamp. Det går riktigt dåligt för upphovsrättsförsvararna när det gäller att vinna slaget om den allmänna opinionen. En opinionsmätning i veckan visade att tre av fyra ungdomar struntar i upphovsrätten och fortsätter fildela, även om det är olagligt.Quick och Medierna. Hannes Råstam är reporter på SVT, och en av dom som hävdar att Thomas Quick inte begått ett enda av de mord han dömts för. Och han pekar på ett problematiskt samspel mellan Quick och medierna.Colombia är känt som en av världens farligaste platser för journalister, men nu kan man se att antalet journalistmord minskar.Men obekväma journalister riskerar att bli utpekade som fiender, av president Uribe själv. Medierna träffar den kända tv-journalisten Hollman Morris, utpekad för gerillasympatisör i journalistkostym.Förlovningen mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling har dominerat medierna den här veckan. Vi träffar journalisten Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Maalis 200934min

Den här veckan: Striden kring Liza Marklunds bästsäljare ”Gömda” tog en ny vändning när huvudpersonen ”Mia” nyligen trädde fram. I en mycket omfattande publicering i Aftonbladet ger hon sin version, och tidningen publicerar dokument som ska bevisa att hennes historia inte är en bluff - utan sann. Samtidigt har Liza Marklund gett nya intervjuer med sin version, och hennes piratförlagskollega Jan Guillou har i Aftonbladet gått till attack mot bloggosfären och de som anklagat Liza Marklund för att bluffa. En imponerande maktuppvisning. Medierna berättar hur det gick till, och ställer frågan om striden om ”Gömda” verkligen är över med detta?I rättssalen pågår rättegången mot fildelningssajten Pirate Bay. Men frågan är vad den uppmärksammade rättsprocessen egentligen kommer få för betydelse i kriget mot piratkopieringen. Medierna träffar Daniel Westman, it-rättsexpert, som inte tror att man kommer någon vart med att jaga pirater med juridiska medel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Helmi 200934min

I Medierna denna vecka: Bloggarna har blivit ett nytt verktyg för invandringskritiska gruppers opinionsbildning - inte minst utmanas de traditionella medierna med ständiga tillägg och omtolkningar. Det här oroar flera organisationer som jobbar mot främlingsfientlighet. De tror dessutom att det finns organiserat samarbete mellan vissa av dessa bloggare.Dessutom berättar vi om bloggaren Blondinbellas problem med marknadsföringslagen och om hur president Barack Obamas smekmånad med medierna glider över i en bistrare vardag. Enskilda journalister har hotats av Obamas pressavdelning när de gjort obekväma avslöjanden. Och så går debatten om våldsbrotten vidare - kriminologer svarar på kritiken i förra veckans Medierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Helmi 200934min

Medierna 2009-02-07 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Helmi 200934min

I Medierna 31 januari 2009 berättar vi om de svåra publicistiska överväganden som skapats av mordet på en 26-årig homosexuell man i Malmö före jul. Snart greps två misstänkta, den ene visade sig ha en blogg om religion och moralfrågor. Det ställde tidningarna inför ett svårt beslut: hur mycket skulle man berätta om deras bakgrund? Olika medier kom till helt olika beslut.Från årsskiftet skulle det enligt planerna ha funnits tio nya kanaler i det marksända tv-nätet. Men de kommer att dröja länge än. Orsaken är en tvist mellan distributören Teracom, som driver nätet av tv-sändare, och Post- och telestyrelsen, som reglerar prissättningen på dessa tjänster. PTS har satt ett tak för Teracoms priser och då har Teracom valt att skjuta upp utbyggnaden av tv-nätet.Och så visar vi att det skett en förskjutning i makthierarkin i medierna. När var och en kan vara publicist, måste så väl stora mediesajter som små bloggare förhålla sig till det som sägs om dem i läsarkomme Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malmömord ger utgivardilemmaDagarna före jul mördades en 26-årig homosexuell man i Malmö. Snart greps två misstänkta, den ene visade sig ha en blogg om religion och moralfrågor. Det ställde tidningarna inför ett svårt beslut: hur mycket skulle man berätta om deras bakgrund? Olika medier kom till helt olika beslut. Mediernas Mikael Funke reder ut vad det handlade om - och varför frågan blev så känslig.Aftonbladet var den tidning som valde att ge flest detaljer om de misstänkta ungdomarna. Chefredaktör Jan Helin resonerar med Arash Mokhtari från mediegranskande projektet Quick Response om principerna kring publiceringar om personers anknytning till så kallat utsatta grupper.Avgiftsbråk stoppar nya tv-kanalerFrån årsskiftet skulle det enligt planerna ha funnits tio nya kanaler i det marksända tv-nätet. Men de kommer att dröja länge än. Orsaken är en tvist mellan distributören Teracom, som driver nätet av tv-sändare, och Post- och telestyrelsen, som reglerar prissättningen på dessa tjänster. PTS har satt ett tak för Teracoms priser och då har Teracom valt att skjuta upp utbyggnaden av tv-nätet. Teracom anser inte det går att tjäna in de pengar det skulle kosta att bygga det nya sändningsnät som krävs för de tio kanalerna.Journalisterna som tar debatten på nätetDe allra flesta ägnar sig ibland åt att googla sig själv eller sitt företag. Och det som kan dyka upp är allt från artiklar i tidningar till kommentarer på små obskyra bloggar. I dag måste så väl stora mediesajter som små bloggare förhålla sig till sina läsare, både på sina egna sidor och på andra. Det har skett en förskjutning i makthierarkin, helt enkelt. Men hur ska man förhålla sig till kommentarer om det man skriver eller gör? När ska man besvara, när ska man låta bli?Tove Leffler har pratat med några mediepersoner om förhållningsättet.Salman Rushdie vill ha betaltOch så får vi höra författaren Salman Rushdie med glimten i ögat förklara varför han inte tycker att upphovsrättslagen är ett hinder för yttrandefriheten.

31 Tammi 200934min

I Medierna lördag 23 januari 2009 tittar vi på hur massmedierna lyckats blottlägga ansvaret för den brutala avvisningen av två egyptiska terroristmisstänkta män hösten 2001 med utgångspunkt från Eva Franchells bok Väninnan. Utrikesdepartementet är kritiskt mot dokumentärserien Diplomaterna, där filmaren Fredrik Undevik i sex program skildrar några av diplomaterna. UD har krävt att ett avsnitt ska ändras och dessutom föreslagit några tillägg. Fredrik Undevik vill inte ändra - han anser att den bild han ger stämmer.Medierna diskuterar också rapporteringen om Israels angrepp på Gaza - gavs en tillräckligt tydlig bild av ansvaret och vad folkrätten säger? Och så tittar vi på den känsliga frågan om tjuvjakt och renar. Om man pratar om tjuvjakt inom rennäringen - finns risken då att medier diskriminerar hela den etniska gruppen samer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Misslyckades medierna granska en av våra största skandaler?I nyutkomna boken Väninnan ger Eva Franchell en delvis ny bild av spelet i samband med den brutala avvisningen av två egyptiska terroristmisstänkta män hösten 2001. Enligt henne har Göran Persson och Thomas Bodström ett större ansvar än vad som kommit fram i medierna. Hon skriver att snälla journalister agerade budbärare när statsrådsberedningen fördelade ansvar. Hur hanterade egentligen journalisterna en av Sveriges största politiska skandaler? UD vill ändra i dokumentärPå måndag börjar dokumentärserien Diplomaterna sändas i SvT. Filmaren Fredrik Undevik har följt arbetet på utrikesdepartementet i tre år och skildrar i sex program några av diplomaterna. Men nu är UD kritiskt mot den bild som ges. Den beskrivs som ”tendentiös” och UD har krävt att ett avsnitt ska ändras och dessutom föreslagit några tillägg. Fredrik Undevik vill inte ändra - han anser att den bild han ger stämmer. ”Feg och ytlig” GazarapporteringEfter tre veckors krig är det nu vapenvila i Gaza. Runt 1 300 Gazabor dödades, många av dem barn. Frilansjournalisten Andreas Hedfors har i en debattartikel anklagat svensk mediebevakning av Gaza-konflikten för att vara ytlig och bidra till förvirringen och bråken kring konflikten. Andreas Hedfors anser att det är skandal att vi rapporterar så mycket om konflikten men vanligt folk ändå inte förstår någonting. Han anser att orsaken till detta är den lösryckta rapporteringen. Han hävdar att man borde rapportera på samma sätt som man gör kring brott som sker här hemma och ta avstamp i rättsfrågorna och FNs uppgifter om vad som sker.Begår någon ett brott? I så fall vem? Vem är ansvarig? I Medierna kallar han rapporteringen i de svenska medierna fega och ytliga. Vi hör också Judit Ek på SVT, Lars Boström på DN och Carina Stensson på SVD ge sin syn på det hela.Känsligt om samer och tjuvjaktFilmen Till minne av Rapa, sänd i Sveriges Television, har anmälts till Granskningsnämnden. Anmälarna hävdar att filmen på ett diskriminerande sätt pekar ut renägare och därmed samer som tjuvjägare. I Medierna får vi höra journalister i Norrland diskutera den känsliga frågan om tjuvjakt och renar. Om man pratar om tjuvjakt inom rennäringen – finns risken då att medier diskriminerar hela den etniska gruppen samer?

24 Tammi 200934min

Hur sann måste en sann historia vara?I veckan har kritiken mot Liza Marklunds bok Gömda tagit sig in även i de traditionella medierna. Vi träffar förlagschefen Ann-Marie Skarp, som gett ut Gömda, med frågan hur sann en ”sann historia” måste vara.Och i takt med att journalistiken flyttar mot webben luckras gränserna mellan annonsörer och journalistiken upp. Vi diskuterar den frågan, liksom hur det går med den grävande journalistiken när de ännu olönsamma webbupplagorna tar över allt mer av tidningarnas resurser.Och så följer vi nöjesreportrarna som följer varje steg deltagarna i Let’s dance tar - på jakt efter något att sätta på löpsedeln i den märkliga symbiosen mellan tv och kvällstidningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur sann måste en sann historia vara?I veckan har kritiken mot Liza Marklunds bok Gömda exploderat in i de traditionella medierna - tidigare har den mest synts på webben efter Monica Antonssons Sanningen om Gömda. Vi går på debatt där kritikerna samlades för att diskutera både kärnfrågan om sanningshalten i Liza Marklunds böcker och ”gammelmediernas” hantering av frågan. Och så träffar vi förlagschefen Ann-Marie Skarp, som gett ut Gömda, med frågan hur sann en ”sann historia” måste vara.Nya gränser mellan journalistik och annons på nätetI takt med att journalistiken flyttar mot webben luckras gränserna mellan annonsörer och journalistiken upp. Saker som tidigare varit otänkbara kan bli tillåtna - annonsörer kan bli samarbetsparter som får lära ut fotografering eller länkar till hjälpmedel på sin sajt. Det bekräftar exempelvis Svenska Dagbladets utvecklingschef Bo Hedin - men han konstaterar också att det sker med eftertanke och omsorg om journalistikens oberoende.Och hur går det med den grävande journalistiken - hänger den med när de ännu olönsamma webbupplagorna tar över allt mer av tidningarnas resurser? Absolut, säger Sofia Mirjamsdotter på Sundsvallstidning, expert på sociala medier. Nätet är en mycket bättre plattform för grävande - frågor kan hållas levande mycket längre och många krafter kan samverka.Kitty och kvällspressenAtt TV4:s storsatsning Let’s dance har dragit igång igen har väl inte undgått någon. Kvällspressen har under de senaste veckorna fyllts av gråtattacker, troschocker, hjärtinfarkter, etc. Och de resurser som läggs är enorma. Reportrar i mängder och löpsedlar och uppslag. Och metoder värdiga vilken grävande reporter som helst.Symbiosen mellan kvällspress och TV är ett välkänt faktum och båda vinner på det. Men för de som medverkar är vinsten inte alltid lika självklar.Förra veckan var det Kitty Jutbring, som storgrät och bröt ihop enligt pressen. Tove Leffler går bakom kulisserna och ser hur grävande nöjesreportrar söker efter känsloutbrott och bråk och sågningar.

17 Tammi 200934min

Denna vecka besöker vi ”Mediakullen”, där journalister från hela världen med kikare och teleobjektiv spanar in mot krigets Gaza - eftersom Israel inte släpper in medier i krigsområdet. SvT:s Claes JB Löfgren är kritisk. Vi tittar också på den hårda debatten om det svenska försvarets förhållande till journalister - med anklagelser om desinformation och bristande respekt för offentlighetsprincipen från tunga journalister. Och så kollar vi på hur lågkonjunkturen påverkar dagstidningarnas utveckling. Vi har talat med landets tio största betalda dagstidningar och bilden som tonar fram är att den ekonomiska krisen snarast kommer att elda på utvecklingen mot att nätet tar över som den viktigaste kanalen för mediehusen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rapport från ”Media Hill”I över två månader har utländska journalister från alla världens stora mediebolag hindrats från att resa in i Gaza: Reuters, AP, CNN, BBC med flera. Mediebolagen har protesterat och fått rätt av Israels högsta domstol. Likväl har den israeliska armén vägrat att släppa igenom utländska journalister vid sina avspärrningar in till Gaza. Först alldeles nyligen kom beskedet att en liten grupp journalister fick följa med de israeliska soldaterna in i Gaza, som inbäddade. Den övriga världspressen är fortfarande hänvisad till en kulle en kilometer från gränsen, den så kallade ”mediekullen”. ”Medierna” har besökt detta område och talat med frustrerade reportrar.Lyssningstips: Mer om krigsrapporteringen kan du höra i Godmorgon, världen!, nu på söndag 11 januari.Gå tillFörsvarsmakten anklagas för desinformationDesinformation. Mörkläggning. Bristande hantering av offentlighetsprincipen. Det är hårda anklagelser mot försvarsmakten som kommer från fyra journalister som alla gjort olika granskningar av myndigheten. Försvarets informationsdirektör Erik Lagersten har, i debatten, svarat att journalisterna är arga för att de inte alltid får som de vill. Och de får vänja sig vid att medierna inte har absolut tolkningsföreträde. Vad handlar den här konflikten om? Är försvarsmakten en myndighet som medvetet mörkar för journalister och allmänhet? Eller är det bara ett naturligt sätt att föra fram det egna perspektivet på händelser, till exempel på webbplatsen mil.se? Vi gör ett besök hos försvarets informationsavdelning.Lågkonjunkturen skyndar på övergången till webben.Och så kollar vi på hur lågkonjunkturen påverkar dagstidningarnas utveckling. Vi har talat med landets tio största betalda dagstidningar och bilden som tonar fram är att den ekonomiska krisen snarast kommer att elda på utvecklingen mot att nätet tar över som den viktigaste kanalen för mediehusen.I USA är krisen för dagstidningarna mycket djupare och där har redan flera dagstidningar fattat beslutet att helt överge pappret och bara publicera sin journalistik på webben.Vi talar med de svenska tidningsledarna om vad det här innebär - och med flera ledande amerikanska publicister, bland annat tidskriftsdrottningen Tina Brown som nu startat eget - bara på webben - med The Daily Beast.

10 Tammi 200935min