Språket10 Helmi 2025

Äldre släktingar säger konstiga saker igen

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna

– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”

”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”

”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”

”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”

”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”

”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”

”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”

Lär dig mer om gamla ord och uttryck

Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.

Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.

Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Så botar du din språkliga irritation

Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av tack snälla. Diagnos: Du lider av språklig irritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveri...

8 Touko 202330min

Allt du vet om namn är fel

Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition. Lyssna på alla avsni...

1 Touko 202330min

Förr hade författare makt över språket

Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

24 Huhti 202330min

Så gör du inte fel med “att”

Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ...

17 Huhti 202330min

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra. Lyssna på all...

10 Huhti 202330min

Barn lär sig utländska språk allt tidigare

I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre. Ly...

3 Huhti 202330min

Inga små och gulliga diminutiver i svenskan

Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv. Lyssna på...

27 Maalis 202330min

Sje-ljudet är det svenskaste ljudet

Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar. Lyssna på...

20 Maalis 202330min