Äldre släktingar säger konstiga saker igen
Språket10 Helmi 2025

Äldre släktingar säger konstiga saker igen

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna

– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”

”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”

”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”

”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”

”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”

”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”

”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”

Lär dig mer om gamla ord och uttryck

Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.

Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.

Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(937)

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

20 Helmi 201724min

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios...

13 Helmi 201724min

På medeltiden kunde alla stava

På medeltiden kunde alla stava

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på...

6 Helmi 201724min

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på all...

30 Tammi 201724min

Varför pratar meteorologer om ost?

Varför pratar meteorologer om ost?

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säker...

23 Tammi 201724min

Hur många är ett par stycken?

Hur många är ett par stycken?

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna ...

16 Tammi 201724min

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför...

3 Tammi 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i ...

27 Joulu 201629min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
utelias-mieli
docemilia
rss-ammamafia
rss-laakaripodi
rss-mental-race
sotataidon-ytimessa
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-opeklubi
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lihavuudesta-podcast
rss-sosiopodi