Muren som klyver urskogen – så drabbas världsarvet Białowieża av polska gränskonflikten

Muren som klyver urskogen – så drabbas världsarvet Białowieża av polska gränskonflikten

En meterhög mur klyver urskogen Biaowiea. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor och hotar unik forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogar

I den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen.

Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver Białowieża

Muren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv.

Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar.


Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Jaksot(1000)

Högskolan vill gå före i klimatarbetet

Högskolan vill gå före i klimatarbetet

Sveriges högskolor och universitet vill bli bättre på att leva som de lär när det gäller klimatet. Därför har 36 lärosäten kommit överens om gemensamma riktlinjer för att jobba med frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här innebär att lärosätena ska ta fram särskilda strategier med konkreta förslag på hur de ska jobba med klimatfrågan framöver.Och det handlar både om hur de ska fortsätta att förse resten av samhället med kunskap om klimatet, och hur universiteten och högskolorna ska klara av att minska sina egna utsläpp. Göran Finnveden, som är vicerektor för hållbarhet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, säger att det är viktigt för trovärdigheten att ligga långt framme i klimatarbetet. Högskolorna måste visa att de tar sin egen forskning på allvar, menar han. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

2 Syys 201919min

Musikterapi – hur fungerar det och till vilken nytta?

Musikterapi – hur fungerar det och till vilken nytta?

Musikterapeuter i Sverige arbetar dagligen med behandlingar av patienter med allt från hjärnskador och stroke till autism och demens. Varför har de ännu inte möjlighet att få en skyddad yrkestitel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tusentals år har musiken var till nytta för både kropp och själ, men hur påverkar musiken oss egentligen? Vi hör om hur musikterapi används för att behandla både psykiska och kroppsliga åkommor. Musikterapeuten Marianne Wallin behandlar Einar Frydén som drabbats av en stroke. Vi frågar oss varför Sveriges musikterapeuter ännu inte kan få en legitimation för sitt yrke. I programmet medverkar Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, Einar Frydén, strokepatient, Alison Godbolt, överläkare på rehabiliteringsenheten Danderyds Sjukhus och musikterapeuterna Ingrid Hammarlund och Marianne Wallin. ProgramledareRic Wasserman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Syys 201919min

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)

Ett svensk-malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Elo 201919min

Amazonas brinner – hur går det sen?

Amazonas brinner – hur går det sen?

När regnskogen i Amazonas brinner oroar det hela världen, eftersom den är så viktig för klimatet. Regnskog är också världens mest artrika miljö. Kan ekosystemet i en brunnen regnskog återhämta sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetandets värld möter vi Alexandre Antonelli, biolog och forskningschef för den botaniska trädgården Kew Gardens i London, själv bördig från Brasilien. Vi hör också Ulrik Ilstedt, som forskar om återplantering av regnskog Borneo i sydostasien. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Elo 201919min

Hon renar vatten från antibiotika med hjälp av solljus

Hon renar vatten från antibiotika med hjälp av solljus

Professor Cecilia Stålsby Lundborg jobbar tillsammans med indiska forskare för att kunna rena vatten från antibiotikarester. Hon vill också att antibiotika ska användas på ett klokare sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I många år har hon jobbat med att lära svenskarna att antibiotika inte behövs vid en vanlig förkylning. Med kinesiska forskare kartlägger hon kunskapen bland landsbygdsbefolkningen i Kina. I Indien är hon med och driver många intressanta projekt. I Europa sticker Malta ut som det land där antibiotika användningen är ovanligt hög, och där hon tillsammans med lokala forskare försöker förstå hur det kommer sig. För egen del är det ungefär 50 år sedan Cecilia Stålsby Lundborg använde antibiotika senast. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

28 Elo 201919min

Volontärer jobbar för en större förståelse av insekter

Volontärer jobbar för en större förståelse av insekter

Insekterna utgör världens största djurgrupp. Trots det vet vi fortfarande för lite om de flesta av dem för att kunna veta om de ökar eller minskar. Det vill svenska forskare ändra på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter oroväckande rapporter om insekter som minskar kraftigt i antal kan man undra vad det är som kommer att hända med våra insekter i framtiden. Men svaret är att det inte går att säga något säkert om det. I forskningsprojektet Insect Biome Atlas vill ekologen Andreia Miraldo och hennes kollegor därför undersöka förekomsten av insekter i både Sverige och på Madagaskar. Projektet är också ett sätt att utveckla en praktisk metod för att göra långsiktiga inventeringar av insekter. I Vetandets värld möter vi bland annat Amanda Bråkenhielm Brising som är en av de frivilliga volontärer som hjälper forskarna att samla in insekter. Referenser: Caspar A. Hallmann et al. More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. PLOS ONE 18 oktober 2017. DOI: 10.1371/journal.pone.0185809 FranciscoSánchez-Bayoa och A.G.Wyckhuys. Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers. Biological Conservation april 2019. DOI: 10.1016/j.biocon.2019.01.020 Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

27 Elo 201919min

Minskande övergödning i Östersjön

Minskande övergödning i Östersjön

Östersjön är ett sjukt hav, men är kanske på bättringsvägen. Övergödningen minskar långsamt efter många år av höga utsläpp. Men nu kommer klimatförändringen som ett nytt hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att halterna av kväve och fosfor i vattnet minskar ger hopp om framtiden, men samtidigt blir havet varmare. Medeltemperaturen har ökat med två grader under de senaste tio åren. Det pressar många växter och djur hårt, och leder till att havet självt släpper ut växthusgaser. Det gör att vi måste arbeta för en bevarad biologisk mångfald, säger forskare. Då får vi ett friskare hav som också motverkar klimatförändringen. I programmet hörs forskningschef Christoph Humborg och limnologen Michelle McCrackin från Östersjöcentrum vid Stockholms unversitet, miljökemisten Anna Sobek från Stockholms Universitet, samt Alf Norkko som är forskningschef vid havsforskningsstationen Tvärminne i Finland. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Elo 201919min

Konsten att känna med sin patient

Konsten att känna med sin patient

Kan man utbilda läkarstudenter i empati, eller måste de ha förmågan från början för att bli medkännande läkare? Vi möter Magnus Hultin, just i färd med att göra om läkarutbildningen i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I våras kom beslut om att införa en ny, sex år lång, läkarutbildning. På utbildningsorterna pågår nu arbetet med att bygga om utbildningen. I Umeå är Magnus Hultin programdirektör för läkarutbildningen och har bråda dagar med omläggningen. En av många utmaningar gäller att utveckla läkarstudenternas förhållningssätt till patienterna. De måste kunna visa empati, medkänsla - men på rätt sätt. Samtidigt som de känner med patienten måste de hålla huvudet kallt och göra de rätta medicinska övervägandena. Och själva ska de hålla i längden. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

23 Elo 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-laakaripodi
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ylistys-elaimille
hippokrateen-vastaanotolla
radio-antro
rss-ammamafia
rss-mental-race
rss-murremyytin-murtajat
rss-taivaanranta