Den iranska revolutionen 1979 – en kolonial efterbörd

Den iranska revolutionen 1979 – en kolonial efterbörd

Den iranska revolutionen år 1979 har präglat världspolitiken i årtionden. Genom en folklig resningen kunde ayatolla Khomeini grunda en shiitisk teokratisk diktatur som gjorde Iran till en skurkstat i omvärldens ögon.


Bakgrunden var ett djupt folkligt missnöje med Shahen Mohamed Riza Pahlavi, som styrt som diktator sedan en militärkupp 1953 som finansierats av USA och Storbritannien.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med författarna Tomas Andersson och Stefano Foconi som rest i och skrivit om regionen i 20 år.


Iran har sitt ursprung i en av världens äldsta civilisationer. Ryssland och Storbritanniens koloniala intressen påverkade på 1900-talet Irans politiska utveckling. Och efter andra världskriget kom även USA att intressera sig för Iran.


Den konstitutionella revolutionen åren 1906-07 resulterade i att Iran fick Mellanösterns första moderna demokratiska konstitution. Men med hjälp av ryska trupper genomförde den nye shahen, Mohammad Ali år 1908 en statskupp och upplöste parlamentet. Senare avsattes shahen till förmån för hans minderåriga son.


I februari 1921 grep befälhavaren för kosackregementet makten i Iran genom en statskupp och utropade sig själv till Irans nye kung, Riza Shah, och grundade därmed Pahlavidynastin. Alla politiska fri- och rättigheter upphörde. De allierade invaderade Iran i augusti 1941, och shahen tvingades abdikera och ersattes av kronprinsen, Mohammad Riza Pahlavi.


I mars 1950 beslutade det iranska parlamentet att nationalisera Irans samtliga naturtillgångar, inklusive oljan. Storbritannien protesterade mot nationaliseringen och förde frågan till den Internationella domstolen, vilken dömde till Irans fördel.


I augusti 1953 störtades premiärminister Mosaddeqs regering i en militärkupp som finansierats och organiserats av Storbritannien och USA. Efter statskuppen återinsattes shahen som envåldshärskare.


På 1960-talet steg ayatolla Khomeini som en av shahens skarpaste kritiker. Han protesterade mot misskötseln av landets ekonomi, korruptionen och den utbredda fattigdomen. Senare tvingades Khomeini i exil först till Irak och senare till Frankrike.


Protesterna mot shahens regim tilltog 1978. Ayatolla Ruhollah Khomeini uppmanade från sin exil i Frankrike till massdemonstrationer, generalstrejk och massdeserteringar från de väpnade styrkorna. Shahen tvingades fly landet i januari 1979.


Med den islamiska revolutionen i februari 1979 stod det klart att landet skulle bli en teokrati. Religionen kom att prägla både det enskilda som det offentliga livet.


I april 1979 genomfördes en folkomröstning där valet stod mellan två alternativ: islamisk republik och monarki. En överväldigande majoritet röstade på det första alternativet. En ny grundlag som gav de religiösa ledarna den högsta exekutiva makten godkändes genom en folkomröstning.


Bild: Iranska revolutionen 1979. Public Domain, Wikipedia.


Musik: Oud Of This World av Humans Win, Soundblock Audio.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(737)

Det tragiska slaget vid Visby 1361

Det tragiska slaget vid Visby 1361

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning...

8 Huhti 202046min

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 4...

1 Huhti 202042min

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm

Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon l...

25 Maalis 202052min

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden

Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att na...

18 Maalis 202038min

Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyld...

11 Maalis 202046min

Folkvandringstiden omprövad

Folkvandringstiden omprövad

Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika – utan snarare krigarföljen på några tuse...

4 Maalis 202049min

Allvaret hos Per Brahe dä - i kungamaktens skugga

Allvaret hos Per Brahe dä - i kungamaktens skugga

Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk hi...

26 Helmi 202053min

När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt

När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt

På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som ...

19 Helmi 202046min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
poks
uutiscast
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
sita
yopuolen-tarinoita-2
aikalisa
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
loukussa
lahko
rss-palmujen-varjoissa
rss-napy
rss-haudattu