Svenskar är för dåliga på grammatik
Språket3 Maalis

Svenskar är för dåliga på grammatik

De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.

Vad menas med grammatik?

Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.

– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.

Språkfrågor om grammatik och satslära

Vad är en bisats? Hur kan man känna igen den?

Vad är en satsdel?

Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?

Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?

Vad är ellips inom grammatiken?

Vad är ett predikatsled?

Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”

I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?

Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satslära

Läs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).

Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(926)

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 27/6 2011 Vaghetsmarkörer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Kesä 20118min

Till själva saken

Till själva saken

Något kan vara en black om foten, men vad är en black? Och varifrån kommer långbänken som politikern ibland drar ärenden i? Det finns ord som letat sig in i vardagsspråket så till grad att vi ofta glömt vad ordet ursprungligen betydde. Christina Mattsson vid Nordiska museet i Stockholm berättar om en utställning som visar upp flera föremål som ingår i vanliga idiomatiska uttryck. Språkkonsult Linnea Hanell har granskat finlandssvenska texter för att se om de skiljer sig från svenska och berätta rom resultaten. Mikael Reuter, tidigare föreståndare för den svenska avdelningen av Focis, Forskningescentralen för de inhemska språken, i Helsingfors, kommenterar undersökningen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Kesä 201124min

Fåglars sång och folkliga ramsor

Fåglars sång och folkliga ramsor

Vi människor försöker alltid höra något meningsfullt i alla ljud, och det är så de vanliga ramsorna som härmar fåglars sång kommit till. Bofinken, gransångaren, gulsparven, orren -det är många fåglar som fått egna ramsor, säger språkvetaren Åsa Abelin vid Göteborgs universitet. Lövsångarens fallande melodi har till exempel illustrerats med orden "Vi -som -hade -det -så -bra -och-så-blev-det-så-här". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språkvård. - hur håller språkvården ordning på språket?- ålderism - har det ordet en chans?- är det självklart att tala svenska i Sverige?- barn som stavar illa - och lärare som gör samma sak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Kesä 201124min

Det hänger på uttalet

Det hänger på uttalet

Ett språk för utomjordingar, klingonska, berättar Joe Trotta vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet om. Upphovsmannen till språket i Star trekfilmerna, Mark Okrand, tog en mängd udda drag från redan existerande mänskliga språk och sammanförde dem i ett enda konstgjort språk. För att talarna skulle låta krigiska använde han många gutturala uttal. Mera på Klingon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans språkfrågor:- Vitryssland eller Belarus- Connecticut - vilket engelskt uttal ska gälla?- plats på scen- massiv och intensiv - var ligger betoningen?- night/eight, Nacht/acht, notte/otto - på många språk, även svenska, liknar orden natt och åtta varandra- uttal, i största allmänhet- hjärna, djärv och ljung - har det i tidigare uttal funnits mer än ett j-ljud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Kesä 201124min

Nationaldagsmorgon med Språket

Nationaldagsmorgon med Språket

I ett extrainsatt program på nationaldagens morgon måndagen den 6 juni blir det lyssnarfrågor från hela landet. I studion som vanligt professor Lars-Gunnar Andersson. Programmet kan avlyssnas via länken här på sidan eller som podradioprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Kesä 20111h 11min

Ett språk med en mytologi

Ett språk med en mytologi

När JRR Tolkien skapade de många språk som talas i Sagan om ringen-trilogin, utgick han från själva ljuden och skönheten i dem. - Det finns en historia att han som ung råkade skriva ordet hobbit; han visste inte vad det skulle betyda, men tyckte det var ett roligt ord. Det berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet som denna vecka presenterar språkfamiljen quenya. JRR Tolkien var filolog och intresserade sig särskilt för kulturhistorien och mytologin bakom språken, i detta fall hans egna påhittade språk. -Språken i quenya-familjen liknar existerande språk i sin komplexitet, men det var nog aldrig meningen att man skulle kunna tala och skriva på dem, säger Joe Trotta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik i nutidsspråket:- hur gör siffror? Frågor om grundtal och ordningstal- jag är född med min morfar var född - varför olika verb? - skillnaden mellan jag har sett och jag såg- det kommer kommas- farande och gåendes- finns dens - kan man skriva hästen sprang på ängen, dens man fladdrade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Touko 201124min

Har du drivkraft?

Har du drivkraft?

I veckans Språket berättar språkforskaren Karin Helgesson vid Göteborgs universitet om vilka egenskaper arbetsgivare har efterfrågat hos nya medarbetare under en 50-årsperiod. - Den egenskap som värderas högst i våra dagar är drivkraft och självständighet, medan man på 50-talet efterlyste energi, säger Karin Helgesson. Länk till avhandlingen En lite längre intervju, bland annat om språkliga särdrag i platsannonsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om hur innehållet i ord förändras och noterar den snabbt växande populariteten hos verbet drifta, ett ord som snart borde komma med i ordböckerna. - prata och tala- kan en bok utspelas på en plats?- en sedan länge utdöd berömdhet- inte mycket att orda om-galet bra - hur kom galet att användas på detta sätt?- luta sig i betydelsen vila, sova- om beståndsdelarna i ordet gammalmodig- hur kan man använda ordet evakuera?- att drifta - ett nytt verb?- att störa sig på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Touko 201124min

Ett annat språk för andra tankar

Ett annat språk för andra tankar

Skulle ett språk med helt annorlunda grammatik och ordförråd bättre spegla kvinnors tankar och behov? Det föreställde sig språkvetaren och författaren Suzette Haden Elgin när hon skapade språket láadan för sin science fictionserie Native Tongue.Språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet berättar om några av det fiktiva språkets särdrag. Ur Vetenskapsradion Språket tidigare i år: Professor Marika Tandefelt, språkforskare i Helsingfors, talar om varför man nu undersöker sverigesvenskars attityder till finlandssvenskan. Finlandssvenska: vad vet du? Vad tycker du? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor- ett-ord och deras beteende i plural- tempusföljd: förr visste man inte att jorden är/var rund- fiskarna/fiskarena- är det tacken? - vilken tack?- om ännu och fortfarande och andra polaritetstermer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Touko 201124min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-duodecim-lehti
rss-ylistys-elaimille
rss-astetta-parempi-elama-podcast
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast