Doktor Alling och puman Bob

Det är något med träd som får många av oss att känna så mycket. Det är nästan som om träden vore besjälade. Sällan är reaktionerna så starka som när stora träd i en stad ska huggas ner. Har trädet ett minne? Som furubord eller träsko - kommer det ihåg hur det var att stå där på höjden med vind i kronan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Huhti 201034min

På 60-talet var de ett gäng tonåringar med popstjärnedrömmar. De kallade sig Cheers och genombrottet var nära. Men sen kom livet i mellan och popdrömmarna hamnade på hyllan. Nu ska de återförenas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 40 år sedan var de ett gäng tonåringar med popstjärnedrömmar. Precis som miljontals andra tonåringar hade de smittats av den nya, spännande popmusiken. De kallade sig Cheers och efter spelningar på lokala ungdomsgårdar runt Stockholm växte de och blev ett hyfsat känt band. Men just när de var på väg att slå igenom kom skola, utbildningar och jobb emellan. 40 år senare har de börjat ses igen - för att spela och umgås igen. Fast synen är inte lika bra längre. Håret är gråare och lederna stelare. Vad händer när ett gäng 60-åringar möts igen efter 40 år för att spela igen? Kommer det att fungera?Ett program av Niklas Levy.

18 Huhti 201041min

Ewa och Sune Rosqvist har varit gifta i över fyrtio år. De har rest otaliga somrar med husvagn genom Europa. Ungarna i baksätet, Sune vid ratten och Ewa vid hans sida. Men nu har Sune fått alzheimers. En sjukdom som förändrar honom. Som förändrar deras liv. Och som får Ewa att fundera på hur länge hon kommer att kunna ha Sune hos sig. - Vi skulle sälja allt vi hade och köpa en husbil och så skulle vi åka runt i hela Europa. Så beskriver Ewa drömmen om hur livet som pensionär skulle bli. De skulle se alla platser de drömt om och ha ett liv i frihet. Tillsammans. Men istället fick Sune diagnosen alzheimers när han bara var 57 år gammal. Då hade han och Ewa redan märkt att någonting inte var som det skulle. Sune tappade bort sina nycklar, sin plånbok, sin mobiltelefon. Det enda besked Ewa och Sune får att han kommer bli sämre och sämre. Det är med den oron som Ewa lever. - Tänk att vakna en morgon och han inte känner igen mig, säger Ewa. Då kan han ju inte minnas den tiden som vi h Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Huhti 201039min

Han har serverat Marlon Brando och haft kung Karl Gustaf hemma på middag. I kritsträcksrandiga byxor och en nypressad näsduk i fickan på frackjackan har han i 50 år serverat kändisar, politiker och aristokrater. Från ett av världens kändaste hotell, Gleneegles i Scottland, där han startade sin karriär hamnade han så småningom i den lilla byn Holmby i Skåne. Här reser han nu runt och arbetar på de olika godsen. I sitt lilla korsvirkeshus med vass tak har han och hans fru skapat en genuin engelsk stämning och med en engelsk taxi parkerad på uppfarten och en äkta engelsk bulldog som sällskap har tagit med sig en bit av skottland på den skånska slätten. För Richard Bratton-Hill är arbetet en livsstil - möt en av de få kvarvarande i sitt släkte. en tvättäkta butler. Reporter Madelenie Fritsch www.sr.se/P4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Tammi 201029min

- Vi visar att handikappade är lika bra som alla andra, säger skådespelaren Eva Bergengren. Fjorton skådespelare, var och en med egna unika uttryck, var och en med ett eget, som det kallas, begåvningsmässigt funktionshinder utgör Teater Blancas ensemble. Med sitt underdogperspektiv i samhället och med ovanlig värme och generositet gestaltar de känslor, karaktärer och öden med hela kroppen. De visar att det är viktigt att de finns. Och att begränsningar kan stärka det konstnärliga uttrycket. I P4-dokumentären "Teater Blanca. Mer uttrycksfullt än normalt. " möter du några av skådespelarna och får vara med bakom kulisserna inför den sista föreställningen för i år av Herr A's pengar, Teater Blancas egensinniga och tragikomiska tolkning av Selma Lagerlöfs berättelse om herr Arnes penningar. Mitt främsta intresse med det här är teatern och teaterns uttryck, säjer Magnus Dahlerus, konstnärlig ledare. Reporter Ulla de Verdier www.sr.se/p4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Joulu 200947min

Pappas näsa och mammas haka, vi söker gemensamma drag i ansiktet på våra biologiska föräldrar. - Men sen då, vad gör du med den här biologiska relationen sedan? säger Jenny som berättar om den snåriga väg hon fått vandra för att henne att hitta tillrätta i sina relationer. I den här dokumentären får du möta tre kvinnor med helt olika livshistorier och tankar kring sin adoption. En av dem kommer ursprungeligen från Colombia, en från Etiopien och en från Sverige. Alla adopterades bort när de var små. För många adopterade är det en självklarhet att söka sina rötter, både i ursprungslandet och att söka sin magmamma. Men Kori Everitt, 37 år och adopterad från Etiopien, säger att hon aldrig har känt det behovet. - Nej, jag vill inte söka upp min biologiska familj! Jag är så nöjd så med den familj jag har, säger Kori Everitt. Isabel Johansson däremot berättar att hon tänkt på sin biologiska mamma varenda dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 200937min

Waldemar Bau är läkare, på en avdelning vid Lindköpings lasarett, dit människor kommer för att dö. Det är Waldemars jobb att vara med patienterna, dag för dag, timme för timme, sekund för sekund, in i döden. - Svårt sjuka som har mål brukar leva längre. Men det kommer en dag då det inte är någon idé att lägga en dag till nästa. Då tar den oändliga orkeslösheten över, säger Waldemar Bau. I P4 dokumentär får vi följa Waldemar under några för honom helt vanliga arbetsdagar - med döden ständigt närvarande. "Jag följer människor ända in i döden" är ett program av Martin Johnson. Han har tidigare vunnit Ikarospriset för bästa radiodokumentär, samt det internationella priset Prix Italia. Programmet produceras av Klippan Produktion. www.sr.se/p4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Joulu 200934min

Evin 19 år som precis ska flytta in i en egen lägenhet efter att i många år ha flyttat runt mellan olika familjehem och institutioner. Evin kom till Sverige som tolvåring och som tonåring hamnade hon oavbrutet i konflikt med sina föräldrar i synen på vilka normer och värderingar en ung tjej ska leva efter. Idag lever Evin med skyddad identitet, därför heter hon egentligen något annat. När jag träffade Evin första gången i våras hade hon precis bestämt sig för att med stöttning från ett stödcenter flytta till en lägenhet och bo på egen hand. Hennes beslut och historien bakom väckte en massa frågor hos mig. Vad innebär det att som väldigt ung tvingas fatta avgörande beslut om sitt eget liv? Hur känns det att tvingas lämna både sin familj och sitt gamla liv bakom sig för att kunna leva på ett annat sätt? Hur ser hennes vardag ut? Hur tänker hon om framtiden? Därför frågade jag Evin om hon hade lust att låta mig följa med en bit på hennes resa in i allt det där nya som hon stod inför. I Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Marras 200941min