Doktor Alling och puman Bob
P4 Dokumentär14 Maalis 2025

Doktor Alling och puman Bob

I doktor Allings väntrum smyger en vild puma in bland patienterna. Året är 1927 och doktorns nya husdjur får känslorna att svalla i skånska Höganäs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gustaf Alling från Höganäs skjuter en puma när han är på resa i Argentina. Puman visar sig ha ungar och Gustaf, som är bruksläkare på Höganäsbolaget och älskar djur, bestämmer sig för att ta en av dem med sig hem till Sverige. Pumaungen döps till Bob och får behålla sitt namn, trots att man senare upptäcker att det är en hona.

I lilla Höganäs, ja på hela Kullahalvön, väcker Bob uppmärksamhet - inte minst när hon då och då rymmer från läkarvillans trädgård för att ge sig ut på jakt. En och annan höna får emellanåt plikta med sitt liv på bondgårdarna i nordvästra Skåne.

Humoristen och normbrytaren doktor Alling

Berättelserna om den färgstarke doktor Alling är många i folkminnet och i lokalhistorien - inte minst vad gäller hans hans stora hjärta för sina patienter och hans lust för att skämta med folk.

– Farfar var ju en humoristisk person. Han tyckte det var roligt att skoja med folk, emellanåt driva med folk också för den delen, berättar Gustaf Allings barnbarn Christina Alling Linder.

Skådespelaren och dragartisten Robert Fux är barnbarnsbarn till den färgstarke doktorn och säger att han själv nog har ärvt vissa drag av Gustaf Alling.

– Det fanns ett medvetet normbrytande hos honom och det kan jag känna igen mig också i, det där att nämen... tänk inte hela tiden på vad andra säger och tycker. Gör nånting så att det händer nåt!


Dragartisten Robert Fux identifierar sig med puman Bob

Robert Fux säger också att han själv identifierar sig som Bob ibland.
– Jag tycker mycket om pumans läten. Det är precis som mina läten. Jag morrar, jag väser och jag skriker!
– Och sen så är ju puman också en omskrivning för en brud eller en tjej. Och det var det ju också! Så att jag tänker också att Bob, som man trodde var då av hankön, som sen visade sig vara en hona, fick skifta identitet. Jag tänker Bob för mig är en förebild i att vara en sak, men uppfattas som en annan.

Puman Bob levde till 1941 och står numera uppstoppad i en monter på Höganäs Museum.


Medverkande
Christina Alling Linder, barnbarn till doktor Alling
Robert Fux, barnbarnsbarn till doktor Alling
Lars Dahlbom och Torsten Loodberg, höganäsbor, kunniga om Höganäsbolagets och Höganäs lokala historia
Henry Svensson, överläkare Skånes Universitetssjukhus i Malmö, kunnig om doktor Allings forskning
Dennis och Evelyn Johansson, bor i läkarbostaden i Höganäs
Annika Malmgren, verksamhetschef Höganäs Museum

Programmet är gjort 2025.

Programmakare Lotta Malmstedt

Producent Sofia Kottorp

Slutmix Christian Jangegård

Jaksot(564)

Rederiet-stjärnans dolda passion

Rederiet-stjärnans dolda passion

Hon var Beatrice Dahlén i TV-serien Rederiet och en av landets stora film- och operettstjärnor. Men Gaby Stenberg hade en passion ingen verkade ta på allvar. Att skapa musik av surrande insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld. – Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om?UppenbarelsenGaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör. Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få.Den märkliga insektsorgelnReportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden.I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm. Dokumentären gjordes 2025.Reporter: Tommie JönssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

17 Tammi 202545min

PODDTIPS: P3 Musikdokumentär - Eddie Meduza

PODDTIPS: P3 Musikdokumentär - Eddie Meduza

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar det här? Länk till hela dokumentären nedan. I det här avsnittet av P3 Musikdokumentär handlar det om en av Sveriges mest kontroversiella artister, som bannlystes i Public Service, men vann landsbygdens hjärta.Här kan du lyssna på hela dokumentären om Eddie Meduza.

10 Tammi 202554s

Försvunnen i stormen Gudrun

Försvunnen i stormen Gudrun

Den 8 januari 2005 slår stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. En dokumentär av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige. Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner.I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnen.Dokumentären är en bearbetning av program gjorda för Tendens i P1, veckan efter stormen 2005. Vi möter familjen direkt efter stormen och ett år senare.Reporter och producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.seRättelse: I en tidigare version uppgavs att stormen drog in i Sverige natten mot den 8 januari 2005. Korrekt är att den drog in under dagen den 8:e. Rättelsen gjordes den 7 januari 2025.Musik i FM-versionenVintersaga - Monica Törnell Live tomorrow - Laleh Enkelhet - Anna Ternheim Ge mig en sidenklänning - Karin Wistrand If i could - Sophie Zelmani Rosa Himmel – Molly Sandén The wind – Cat Stevens Musik i poddenWindogad – Lena Willemark Near Light - Olafur Arnalds Du som gick före oss – Anders Widmark

6 Tammi 202537min

Fast i snökaoset på E22:an

Fast i snökaoset på E22:an

Alice Opebiyi sitter i bilen på väg till en dejt. Snön vräker ner i Skåne och trafiken på E22 står still. Snart ska Alice, och hundratals andra på vägarna, hamna i ett mardrömskaos de sent ska glömma Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snödrivorna växer och räddningen dröjer. Många som sitter fast i sina bilar upplever ett av livets mest udda, dramatiska och omtumlande dygn: Alice, på väg till en romantisk spa-dejt, gör ett ödesdigert misstag. Hemvärnssoldaten Kaveh får en olycksbådande magkänsla vid ett av fordonen på motorvägen. Och för lastbilschauffören Peter ska livet helt förändras efter natten i kylan.Det här är en berättelse om snökaos, maktlöshet och en gyllene baddräkt som får ett helt annat syfte. Men det är också en berättelse om medmänsklighet. För när snön vänder upp och ner på tillvaron blir främlingar plötsligt livsviktiga för varandra.Medverkande: Alice Opebiyi, bilist. Kaveh, hemvärnssoldat.Peter Lindström, lastbilsförare. Jennifer Luhanko, lastbilsförare. Alexander Thomsen, boende utanför Tollarp.Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Carolina Svalbacke. Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

3 Tammi 202539min

Emilie - Sveriges första deckardrottning | Del 2/2

Emilie - Sveriges första deckardrottning | Del 2/2

Hon blev en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men 1836 har Emilie Flygare, 29 år, förlorat två män och tre barn. Utblottad vänder hon sig till skrivandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister.Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva. Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren

19 Joulu 202446min

Emilie - Sveriges första deckardrottning | Del 1/2

Emilie - Sveriges första deckardrottning | Del 1/2

Hon var en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men Emilie Flygare-Carléns egen väg, från armod till succé på 1800-talet, kantades av död och kärlekssvek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emilie Flygare-Carlén växte upp på västkustenI två delar berättar Cecilia Ohlén om författarinnan Emilie Flygare-Carléns öde i 1800-talets Sverige. Emilie Flygare-Carlén gjorde succè långt utanför Sveriges gränser med sina romaner. Precis som för Camilla Läckberg var västkusten och hemorten Strömstad hennes landskap och den värld hon hämtade inspiration ifrån i sina mest framgångsrika romaner. Hon föddes i Strömstad 1807, i ett gammalt köpmanshus fullt av magiska föremål och omgiven av sjömännens berättelser om förlisningar och smugglargångar. Emilies far var sjökapten och köpman, hon följde med på hans resor och som tonåring fick hon ta ansvar för en egen båt. En ovanlig uppväxt för en kvinna i början av 1800-talet. Det är den här världen som senare i livet blir utgångspunkten för hennes största bokframgångar. I första delen följer vi Emilies uppväxt fram till den punkt då hon förlorat nästan allt. Passion, död och svek präglar den unga Emilies liv.Dokumentären i två delar är gjord 2024.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren

19 Joulu 202429min

Charlotta och den avbitna näsan

Charlotta och den avbitna näsan

Det är nyårsafton och hunden Prins är stressad av fyrverkerierna. När matten Charlotta böjer sig över honom biter han henne plötsligt i ansiktet. Han biter så hårt att hennes näsa lossnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det blir en dramatisk nyårsmorgon 2023. Charlotta Oskarsson Rantavaara - tillsammans med den avbitna näsan i en ishink - flygs från Gällivare med helikopter till Sunderbyns sjukhus i Luleå och sedan vidare med flyg till Stockholm. På Karolinska sjukhuset väntar en kirurg som är villig att göra ett försök att sy fast hennes näsa.Samtidigt är hennes sambo Tomas kvar i chock hemma i villan i Koskullskulle utanför Gällivare, med allt blod efter olyckan och de två hundarna; hans jakthund Prins och Charlottas schäfer Terra som ligger på parkettgolvet vid soffan.Reportern Lena Callne följer Charlottas och Tomas resa från den traumatiska olycksnatten till försöken att skapa en ny näsa till Charlottas. Och fram till beslutet om vad som ska hända med hunden Prins.Dokumentären är gjord 2024.Reporter Lena Callne Producenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: Maths Källqvist och Ola Hemström

5 Joulu 202440min

Apan som lurade konstvärlden

Apan som lurade konstvärlden

Det har kommit en ny konstnär till Göteborg. Han heter Pierre Brassau och på Galleri Kristina flockas recensenterna kring den spontanistiska konsten. Men det finns bara ett problem. Allt är en bluff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året är 1964 och inne på galleriet hänger fem tavlor, signerade av den franske konstnären Pierre Brassau. En har en svart bakgrund och har orangea och brandgula tjocka streck som liksom spretar ut åt olika håll. En annan tavla har en vit bakgrund och här är färgen röd och brandgul, detta är den senaste exklusiva spontana konsten.Göteborgs-postens recensent skriver att Brassau är något av en dukens balettmästare. Men i vassen lurar en missnöjd gallerist och en busig och tyken tidningsredaktör. Detta är historien om en av de största konstkupperna i Göteborgs historia, och om en svart liten apa på Borås Djurpark. Medverkande:Eva Berggren, fd djurskötare på Borås DjurparkLars G Fällman, konsthistoriker och konsthistorikerLasse Råde, fd journalist på GTKristian Wedel, journalist och kåsör på GPAlexandra Arcari Gimdal, vän till konstnären Yngve Funkegård Reporter Peter Gropman, Iris media ABInläsningar av Magnus Johansson och Svante Ivarsson Kihlberg Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp

24 Marras 202434min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
i-dont-like-mondays
poks
sita
antin-palautepalvelu
aikalisa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
yopuolen-tarinoita-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
kaksi-aitia
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
rss-nikotellen
ootsa-kuullut-tasta-2
terapeuttiville-qa
rss-palmujen-varjoissa
loukussa