Diagnosfeber – vem har inte adhd eller autism?
Kropp & Själ8 Maalis 2022

Diagnosfeber – vem har inte adhd eller autism?

En explosion så skulle vissa beskriva ökningen av adhd-diagnoser de senaste åren. Men att bli diagnosticerad med en neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF) kan vara laddat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För samtidigt som det kan innebära begränsningar för den enskilda individen, så kan det medföra en rad rättigheter som man inte har tillgång till utan en diagnos.

– För individen är diagnosen viktig som en förklaringsmodell för att förstå sig själv, säger Lotta Borg Skoglund, forskare och överläkare i psykiatri.

Hon tror att vi om 20 år inte längre kommer att ha några diagnoser – eller att vi har många fler, men att de har undergrupper. Hon fortsätter och säger:

– Vi får så många diagnoser som vi förtjänar.

Men ökningen av NPF är inget nytt, utan har varit konstant sedan diagnoserna kom på 90-talet, menar Björn Hejlskov, författare och psykolog. I och med den förändrade skolan så fick allt fler elever problem med att uppnå kraven.

– Kraven på att elever ska ansvara för sin egen inlärning ökade och de som inte klarade det fick adhd-diagnoser. Men elevernas svårigheter har dock inte ändrats, utan det ökade antalet diagnoser är ett resultat av en ändrad skola, säger han.

Samtidigt som det talas om en överdiagnosticering, så hamnar många mellan stolarna. Det finns grupper som snarare underdiagnosticeras, och bland de hittar vi ofta flickor och kvinnor. Kulturjournalisten Clara Törnvall, författare till boken Autisterna – kvinnor på spektrat, tillhör de som fått diagnosen autism i vuxen ålder och för henne har det varit avgörande i att kunna förstå sig själv.

Gäster i programmet: Clara Törnvall, kulturjournalist och författare. Bo Hejlskov, författare och psykolog. Lotta Borg Skoglund, forskare, författare och överläkare i psykiatri.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent: Shang Imam.

Jaksot(852)

Utbrändheten var en stroke

Utbrändheten var en stroke

Att upptäcka en stroke i tid kan vara helt avgörande för hur återställd du blir. Inom några timmar går det ofta att lösa proppen och förhindra stora skador på hjärnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Carina var på jobbet när hon helt plötsligt kände en enorm trötthet. Det var som om proppen gick ur och hon började prata långsamt, som om kopplingen mellan hjärnan och munnen gick trögt. Hennes första tanke var att hon jobbat för mycket och att alltihop berodde på stress. Inte heller när hon kom hem och var så trött att hon inte ens orkade se på tv anande hon att det kunde röra sig om något annat. Först en månad senare fick hon veta att hon haft en stroke och då var skadan på hjärnvävnaden redan skedd. - Alla måste känna till symtomen på stroke, inte bara den som drabbas. Ofta är det tydliga symtom, säger Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet.Symtomen hos den som får stroke kan vara förlamning, känselbortfall och sluddrigt tal. Om du söker vård direkt finns chans att lösa upp eller avlägsna blodproppen innan skador hinner uppstå.Programmet gästas också av artisten Cinna Bromander som elva år efter sin stroke tycker livet är bättre än innan.Rehabiliteringsforskaren Gunilla Eriksson menar att många av de unga som drabbats skulle kunna komma tillbaka i arbetslivet i mycket större utsträckning.

24 Tammi 201754min

Våldet som smittar

Våldet som smittar

Vad händer om man betraktar en dödsskjutning som ett utbrott av en epidemi och våldet som smittsamt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många likheter mellan hur sjukdomar och våld sprids, anser epidemiologen Gary Slutkin som utvecklat ett program för våldsprevention i USA. Om du umgås med någon som är våldsam är sannolikheten för att du också är det kraftigt förhöjd visar forskning från Ohio state university. Finns det något att vinna på att klassa våld som en sjukdom?

17 Tammi 201754min

Du är vad du heter

Du är vad du heter

Tove, Brandon eller Ming, namnet är en viktig del av identiteten och väcker associationer. Dagens Kropp & Själ handlar om vilken roll namnet spelar för vem du är och hur andra uppfattar dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Lina var varje upprop i skolan en plåga. Hon var tvungen att lystra till ett pojknamn som inte alls hängde ihop med hennes självbild. Så fort hon blev vuxen bytte hon namn och korrigerade sitt kön.Brandon hette från början Christer men ville gå vidare i livet och längtade bort från småstan. Namnet han tog är en hyllning till Bruce Lee´s son Brandon Lee som dog under en filminspelning 1993. Att byta namn blev en nystart och han upplever att andra behandlar honom annorlunda efter bytet.Namnet kan signalera en hel del om oss som personer, som vår ålder, vår bakgrund och vår etnicitet. För många blivande föräldrar är det viktigt att hitta rätt namn till sitt barn, ett namn som både är vackert och passande.I dagens program kan du som lyssnar ringa till det direktsända telefonväkteriet och diskutera dina namngrubblerier med etnologen Charlotte Hagström och terapeuten Jojo Oinonen. Väntar du barn och och vill få hjälp att hitta ett passande namn? Ring och fråga om vad ett specifikt namn signalerar eller berätta om hur det är att misstrivas med eller gilla sitt namn. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 och telefonnumret är 08-215 216.

10 Tammi 201754min

Sticka ut eller passa in?

Sticka ut eller passa in?

REPRIS FRÅN HÖSTEN. Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bara vara ”som alla andra” har blivit synonymt med att misslyckas. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

3 Tammi 201754min

Nyårskrönika 2016

Nyårskrönika 2016

Kropp & Själ blickar tillbaka på 2016 och ser vilka hälsotrender som hörts i våra program det gångna året. Och så skådar vi in i framtiden - hur vill vi leva, äta och träna 2017? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strävan efter att optimera sin tillvaro är ett tema som återkommit. Oavsett om det handlar om att maximera sina färdigheter i sängkammaren eller att effektivisera familjens vardagsschema.Kanske är det ett tecken i tiden, vi lever i en så ambitiös tidsanda med målet att hela tiden maximera effekten av våra ansträngningar. Men vad händer när för mycket fokus hamnar på just prestationen? Under året har vi även visat på ambitionens baksidor.Kärleksrelationen har vi på många olika sätt synat i sömmarna. Var går gränsen för otrohet och vilka utmaningar innebär det att leva i en relation med stor åldersskillnad? Är man osäker på hur bra man egentligen har det bör man kanske besiktiga sin relation, ungefär som man då och då måste göra med bilen. I alla fall enligt den danske psykologen Mattias Stølen Duve som utvecklat konceptet Parcheck.Och så finns trendanalytikern Ida Hult i studion och hjälper oss blicka in i framtiden. Hur vill vi leva, äta och träna 2017?Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanGott nytt år önskar redaktionen på Kropp & Själ!

27 Joulu 201654min

Den nya klimatdieten

Den nya klimatdieten

Isen på Arktis smälter samtidigt som många äter sig till övervikt och sjukdom. Dagens Kropp & Själ diskuterar hur vi kan slå två flugor i en smäll och rädda både klimatet och hälsan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  Att vi äter för mycket kött och för lite grönsaker är de flesta experter ense om, något som är dåligt både för miljön och vår hälsa. Rött kött och charkprodukter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och kan kopplas till flera olika cancerformer. Samtidigt står köttproduktionen för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser. Men vad ska vi äta istället?I Lund pågår ett projekt för att utvinna protein ur restprodukterna från rapsolja. Det som förut kasserades kan i stället komma att hamna på frukostbordet.Lars Brickstad började tänka på maten ur ett klimatperspektiv för sju år sedan. Han kallar sig för sustainibilitarian och försöker välja mat utifrån flera aspekter som miljö, nyttighet och smak. Oftast blir det pasta på middagsbordet.Dagens Kropp & Själ dukar upp julmaten och diskuterar om hälsa måste vara ett individualistiskt projekt eller om hälsa lika gärna kan vara att äta klimatsmart, och hur själva oron för klimatförändringarna påverkar oss psykiskt.Gäster i studion är Line Gordon, Daniel Öhman, Fredrik Nyström och Anna Kåver.

20 Joulu 201654min

Vad skaver inför jul?

Vad skaver inför jul?

Det är lätt att gå i barndom kring jul. När familjen ska samlas och trivas ihop så kan det bli svårt att hålla problem med familjemedlemmar på avstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Syskon som har olika bra relation till sina föräldrar kan uppleva en konkurrens och gamla konflikter kan blomma upp på nytt.Hur gör man för att juletiden inte ska kännas så betungande? Måste man lösa alla familjekonflikter eller går det att umgås ändå - hur i så fall? ”Ska jag vara uppriktig så var det ångest jag kände. Det fanns ämnen som ingen fick prata om och det skulle tassas på tå”. För några år sen tröttnade Gustaf på familjens ansträngda julfirande, han bestämde sig för att börja fira jul på egen hand. Men trots att det kändes nödvändigt var det ett skamfullt och svårt beslut att ta.Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer vi frågan till lyssnarna; Hur går dina tankar inför julhelgen, vad skaver i din familj?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i Studion är Liria Ortiz, psykolog, Monica Ek, familjeterapeut samt Helena von Zweibergk, författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

13 Joulu 201654min

Sluta prestera hälsa

Sluta prestera hälsa

Att sova bra har för många blivit en prestation. Den positiva livsinställningen har fått oss att sluta ifrågasätta. Dagens program handlar om hur vi börjat prestera hälsa och om hur du struntar i den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Anna har kampen om sömnen pågått ända sedan hon var barn. Hon har prövat allt från avslappningsband och akupunktur till sömnmedel, men de sömnlösa nätterna infinner sig ändå liksom oron för att sömnen inte ska vara tillräcklig för att hon ska fungera bra.En lösning kan vara att strunta i sömnproblemen. Om man lyckas acceptera att man ibland sover dåligt och rikta sitt fokus mot andra saker som är viktiga i livet minskar sömnbesvären. Det har psykologen Kristofer Bothelius sett i sin forskning.I programmet ställs också frågan om det positiva tänkandet har gått för långt. Nu växer en motreaktion och intresset för att lära sig negativt tänkande sprider sig. Kropp & Själ besöker en kurs där fokus är att se saker från den mörka sidan.Gäster i programmet är Kristoffer Bothelius, psykolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mai-Lis Hellenius, läkare och professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola.

6 Joulu 201654min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
i-dont-like-mondays
poks
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
antin-palautepalvelu
sita
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
mamma-mia
kaksi-aitia
rss-murhan-anatomia
rss-ootsa-kuullut-tasta
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
ootsa-kuullut-tasta-2
rss-palmujen-varjoissa
rss-haudattu
terapeuttiville-qa