Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor
Språket17 Maalis 2025

Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.

– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Stockholmska – en stroppig dialekt

– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.

Stockholmskan håller på att förändras

Det klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.

– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.

Språkfrågor om stockholmska

Hur och när uppkom stockholmska?

Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?

Håller ”reven” på att försvinna?

Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?

Mer om stockholmska

Läs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).

Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. L...

11 Loka 201624min

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lys...

4 Loka 201624min

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. L...

27 Syys 201624min

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna...

20 Syys 201624min

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

13 Syys 201624min

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. L...

6 Syys 201624min

Ska du med och kröka?

Ska du med och kröka?

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Lyssn...

30 Elo 201624min

Det var allt för nu!

Det var allt för nu!

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Lyssna...

23 Elo 201624min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
rss-tiedetta-vai-tarinaa
sotataidon-ytimessa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
utelias-mieli
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-metsantuntijat-podcast
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-sosiopodi