Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand
Gräns18 Maalis

Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.

– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier.

Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.

– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.

EU agerar i chock

Det som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.

– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.

EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp.

– På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.

Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.

– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.

Slå tillbaka i alla domäner

Ryssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.

– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.

– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad.

Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.

– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.

Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.

– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får.

EU:s plan

EU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.

– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.

Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.

Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.

– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.

MEDVERKANDE:

  • Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.

  • Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.

  • Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

  • Claes Aronsson, Programledare

  • Kalle Glas, Programledare & Producent.

LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Jaksot(157)

Järngeneralens våroffensiv som ska slå Putins styrkor

Järngeneralens våroffensiv som ska slå Putins styrkor

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning. Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.– Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Putins styrkor har lärt av sina misstagEfter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.Ryssland vill inte låta sig luras igen – och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på FörsvarshögskolanMaria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Johan, frivillig i UkrainaDavid Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författareProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok

17 Touko 202328min

Så pressat blir Ryssland när Nato tar över Östersjön

Så pressat blir Ryssland när Nato tar över Östersjön

Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 2023 är det flera militärövningar vid Östersjön: Aurora 23 i Sverige, med tiotusentals soldater, och polsk militär övar försvaret av en nybyggd kanal i närheten av ryska Kaliningrad.– Om man tittar generellt på maktbalansen i Europa så har fokus skiftat norrut och österut i och med Rysslands invasion av Ukraina. Det gör ju att Östersjön hamnar mer i blickfånget, säger Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Dessutom finns ytterligare en aspekt som förändrar det militära läget i Östersjön. De två länder med längst kust till innanhavet, Finland och Sverige, har beslutat sig för att gå med i försvarsalliansen Nato. Finland är redan med, Sverige väntar fortfarande på Turkiets och Ungerns godkännande.Så ser Ryssland på nya lägetDen nya maktbalansen påverkar Ryssland. Landet har, trots sin storlek, få hamnar och Östersjön är avgörande rent strategiskt, både militärt och för handel.– Man kan bara säga att den är viktig och att Ryssland naturligtvis vill kunna påverka den och ha någon form av kontroll och inflytande på den, säger Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI.Medverkande:Henrik Larsson, överstelöjtnant och planeringschef för Aurora 23 Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanJohan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOIProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Vita Huset, TVP World, news.com.au.

3 Touko 202329min

Putins maktspel för en ny världsordning

Putins maktspel för en ny världsordning

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergReporter: Jimmy HalvarssonProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

19 Huhti 202329min

21-åringen som greps för Pentagon-läckan

21-åringen som greps för Pentagon-läckan

En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira – en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.– Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvarDokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.– Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.Medverkande:Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutetDavid Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio och CNN.

14 Huhti 202314min

Stridsflygen som kan stötta Zelenskyjs offensiv

Stridsflygen som kan stötta Zelenskyjs offensiv

Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande men då måste de slå mot mål inne i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler talar om en ukrainsk våroffensiv i kriget, men för att kunna återerövra landets östra delar anser en del att behövs ett övertag i luften.Tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson menar att Ukraina kan använda stridsflyg för att trycka tillbaka Ryssland genom att anfalla baser och flygfält inne i Ryssland.Först då får Ukraina ett luftövertag som gör att landets armé kan ta tillbaka de områden som invaderats i öst.Men såna luftanfall skulle Ryssland se som en eskalering – och mycket står på spel.Svenska Jas Gripen till Ukraina?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber om flyg från väst, och Polen och Slovakien skickar tillsammans ett tjugotal Mig-29, en modell som togs fram i Sovjetunionen.När Sverige byggde Jas, efterföljaren till Viggen, var det just med tanke på att kunna försvara sig mot sovjetiska vapensystem.Men när Ukraina vill ha just Jas 39 Gripen säger regeringen nej. Försvarsminister Pål Jonson (M) motiverar det med att Ryssland har kvar det mesta av sitt flygvapen, och att Jas behövs för att försvara Sverige.Medverkande:Mats Helgesson, pensionerad generalmajor och tidigare flygvapenchefArash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, C-SPAN, CNN, Sky News, Reuters, Youtube

5 Huhti 202329min

Spionmisstankarna mot Tiktok

Spionmisstankarna mot Tiktok

Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Orosmolnen kring Tiktok har hopat sig det senaste halvåret; det handlar om misstankar om datainsamling, påverkanskampanjer och anklagelser om spionage.I Sverige får anställda på regeringskansliet inte längre ha appen i sina jobbmobiler, och liknande förbud haglar i olika västländer, vilket inte gillas av Kina.– Man kritiserar EU och USA för att själva hävda att man är världens mest öppna marknader. Men återkommande inför man istället handelshinder och försvårar framfarten för kinesiska företag utomlands, säger Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. Tiktok slår ifrån sig anklagelserTiktok menar att mycket av anklagelserna mot dem består i missuppfattningar. De hävdar att kinesiska staten aldrig begärt data från dem, och aldrig skulle få ta del av data om de någon gång skulle efterfråga det.Det finns också experter som menar att Tiktok inte är särskilt mycket värre än andra sociala medier när det gäller att samla in användardata. Dessutom kan fokuset på specifika appar skymma en annan riskprodukt: själva mobilen i sig.– Det är absolut ett hot att man använder smarta mobila enheter på ett felaktigt sätt, säger Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg på Must.Medverkande:Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, CNN, CBS News, ABC News, Tiktok

22 Maalis 202329min

LIVEPODD: Joakim Paasikivi om slaget om Bachmut

LIVEPODD: Joakim Paasikivi om slaget om Bachmut

Striderna runt ukrainska Bachmut har pågått i över ett halvår. Överstelötjnant Joakim Paasikivi om varför ingen vinner slaget. Live från Poddfest 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har beskrivits som en stad som inte har någon större militärstrategisk betydelse. Ändå fortsätter de ryska försöken att ta över Bachmut dag efter dag, månad efter månad. Varför det är så – det är ett ämne som vi tar oss an på scen på poddfest 2023, vi diskuterar Rysslands och Ukrainas strategier med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.En annan pågående diskussion är huruvida det kommer att komma en ukrainsk våroffensiv eller inte. Eller om det är Ryssland som kommer att genomföra en ny offensiv. Det går vi också igenom.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten

18 Maalis 202331min

PODDTIPS: Dagens Eko – Hör Bo Torbjörn Ek om spioner

PODDTIPS: Dagens Eko – Hör Bo Torbjörn Ek om spioner

Hör om så kallade illegalister personer som lever under falsk identitet runtom i världen över men som egentligen är spioner utsända av Ryssland. Vi på Gräns vill tipsa om podden Dagens Eko och i synnerhet avsnittet där Bo Torbjörn Ek berättar hur spioner skapar en täckmantel för att kunna smälta in som vanliga medborgare. Både Säkerhetspolisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must varnar för att hotet från illegalister riskerar att öka efter att ryska diplomater och underrättelseofficerare utvisats från Sverige.Programledare: Robin Olin

13 Maalis 20231min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
ootsa-kuullut-tasta-2
politiikan-puskaradio
rss-podme-livebox
rss-vaalirankkurit-podcast
otetaan-yhdet
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
linda-maria
the-ulkopolitist
rss-raha-talous-ja-politiikka
rikosmyytit
positiivista-poditiikkaa-huff-lindgren
rss-lets-talk-about-hair
rss-mina-ukkola
rss-polikulaari-humanisti-vastaa-ja-muut-ts-podcastit
rss-fingo-podcast