S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia

S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia

I Sveriges västindiska koloni S:t Barthélemy var slaveri tillåtet ända fram till den 9 oktober år 1847. I rättsprotokollen från den lilla ön framträder slaveriets omänsklighet – både mot de olyckliga slavarna och de fria svarta, vars liv också reglerades med hårda kroppsstraff, enligt den franska slavlagen som inkorporerats med den svenska lagstiftningen.


Den svenska byråkratin legitimerade de svartas rättslöshet där slavägare som nästan misshandlat sina slavar tills döds gick skadelösa, medan ett förlorat papper kunde innebära förslavning av en fri svart människa.


I detta avsnitt av podden Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Fredrik Thomasson som är aktuell med boken Svarta S:t Barthélemy – Människoöden i en svensk koloni 1785-1847.


När Sverige fick ta över den franska västindiska ön S:t Barthélemy 1785 blev vi också en slavnation. För att den svenska byråkratin skulle kunna hantera slavarna inkorporerades den franska slavlagstiftningen, som både reglerade slavarna och de fria svarta människornas liv, med den svenska lagen. Det innebar mycket hårda kroppsstraff bagatellartade förseelser där slavägare tilläts ge 29 piskrapp utan myndigheternas inblandning och där livshotande kroppsbestraffningar utdelades efter domstolsbeslut.


Fria svarta kunde förslavats för att saknade papper på att de fötts fria eller saknade papper på att de frigivits. Att hjälpa förrymda slavar innebar också att fria svarta straffades med slaveri.


Samtidigt träder ett litet samhälle fram där både vita och svarta visste att utnyttja svartas naturmedicin eller trolldom. Och särskilt på landsbygden kunde vita och svarta festa tillsammans. Att vita levde med svarta kvinnor som födde deras barn var mycket vanligt, medan historien om den vita unga kvinnan som fick barn med en svart man krävde särskild sekretess för att skydda hennes familjs heder.


Ljusglimtar finns också när fria svarta med egendom driver igenom att få rösta i val år 1833.


Bild: Hamnen i Gustavia på S:t Barthélemy Centralt i bild ses två slavar med fotbojor. Bakom dem en man med käpp. I fonden ett fort på en höjd med svensk flagga. Sjöhistoriska muséet, Public Domain.


Musik: Fear Factory av jabameister, Storyblock Audio

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(743)

Bonus: Miljonprogrammet efteråt (teaser)

Bonus: Miljonprogrammet efteråt (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Vad som har hänt med miljonprogrammet efter att det byggdes pratar...

12 Loka 20221min

Miljonprogrammet – den sociala ingenjörskonstens kulmen

Miljonprogrammet – den sociala ingenjörskonstens kulmen

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och al...

12 Loka 202246min

De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige (nymixad repris)

De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige (nymixad repris)

Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad fo...

8 Loka 202244min

Bonus: Sämsta och bästa brittiska regenterna (teaser)

Bonus: Sämsta och bästa brittiska regenterna (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Storbritannien har haft många kungar och drottningar. Vi diskutera...

5 Loka 20221min

Elizabeth II – konstanten i brittisk nutidshistoria

Elizabeth II – konstanten i brittisk nutidshistoria

När drottning Elizabeth II tillträdde tronen 1952 var Winston Churchill premiärminister, viktiga varor ransonerades fortfarande i Storbritannien och nedmonteringen av det brittiska imperiet var i full...

5 Loka 202252min

Turkiets födelse och folkmordet på armenierna (nymixad repris)

Turkiets födelse och folkmordet på armenierna (nymixad repris)

I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier...

1 Loka 202244min

Erwin Rommel – Hitlergunstlingen som ville hjälpa de allierade (del 2)

Erwin Rommel – Hitlergunstlingen som ville hjälpa de allierade (del 2)

Erwin Rommel (1891-1944) lyftes fram i nazitysk propaganda som den främsta hjälten efter sina insatser som befälhavare över pansartrupper i Frankrike och Afrika. Rommel beundrade först Adolf Hitler, m...

28 Syys 202246min

Kalmars uppgång och fall från Kalmarunionen till freden i Roskilde (nymixad repris)

Kalmars uppgång och fall från Kalmarunionen till freden i Roskilde (nymixad repris)

Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kalmar, men staden blev under medeltiden ett skyltfönster för Sverige samt en tummelplats för toppmöten och krig. Den praktfulla staden beskrivs som en mi...

24 Syys 202247min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
i-dont-like-mondays
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
joku-tietaa-jotain-2
sita
mamma-mia
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
lahko
rss-murhan-anatomia
rss-palmujen-varjoissa
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
taskula-trishin