S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia

S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia

I Sveriges västindiska koloni S:t Barthélemy var slaveri tillåtet ända fram till den 9 oktober år 1847. I rättsprotokollen från den lilla ön framträder slaveriets omänsklighet – både mot de olyckliga slavarna och de fria svarta, vars liv också reglerades med hårda kroppsstraff, enligt den franska slavlagen som inkorporerats med den svenska lagstiftningen.


Den svenska byråkratin legitimerade de svartas rättslöshet där slavägare som nästan misshandlat sina slavar tills döds gick skadelösa, medan ett förlorat papper kunde innebära förslavning av en fri svart människa.


I detta avsnitt av podden Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Fredrik Thomasson som är aktuell med boken Svarta S:t Barthélemy – Människoöden i en svensk koloni 1785-1847.


När Sverige fick ta över den franska västindiska ön S:t Barthélemy 1785 blev vi också en slavnation. För att den svenska byråkratin skulle kunna hantera slavarna inkorporerades den franska slavlagstiftningen, som både reglerade slavarna och de fria svarta människornas liv, med den svenska lagen. Det innebar mycket hårda kroppsstraff bagatellartade förseelser där slavägare tilläts ge 29 piskrapp utan myndigheternas inblandning och där livshotande kroppsbestraffningar utdelades efter domstolsbeslut.


Fria svarta kunde förslavats för att saknade papper på att de fötts fria eller saknade papper på att de frigivits. Att hjälpa förrymda slavar innebar också att fria svarta straffades med slaveri.


Samtidigt träder ett litet samhälle fram där både vita och svarta visste att utnyttja svartas naturmedicin eller trolldom. Och särskilt på landsbygden kunde vita och svarta festa tillsammans. Att vita levde med svarta kvinnor som födde deras barn var mycket vanligt, medan historien om den vita unga kvinnan som fick barn med en svart man krävde särskild sekretess för att skydda hennes familjs heder.


Ljusglimtar finns också när fria svarta med egendom driver igenom att få rösta i val år 1833.


Bild: Hamnen i Gustavia på S:t Barthélemy Centralt i bild ses två slavar med fotbojor. Bakom dem en man med käpp. I fonden ett fort på en höjd med svensk flagga. Sjöhistoriska muséet, Public Domain.


Musik: Fear Factory av jabameister, Storyblock Audio

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(745)

Det tragiska slaget vid Visby 1361

Det tragiska slaget vid Visby 1361

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning...

8 Huhti 202046min

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 4...

1 Huhti 202042min

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm

Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon l...

25 Maalis 202052min

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden

Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att na...

18 Maalis 202038min

Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyld...

11 Maalis 202046min

Folkvandringstiden omprövad

Folkvandringstiden omprövad

Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika – utan snarare krigarföljen på några tuse...

4 Maalis 202049min

Allvaret hos Per Brahe dä - i kungamaktens skugga

Allvaret hos Per Brahe dä - i kungamaktens skugga

Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk hi...

26 Helmi 202053min

När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt

När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt

På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som ...

19 Helmi 202046min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kaksi-aitia
i-dont-like-mondays
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
joku-tietaa-jotain-2
kolme-kaannekohtaa
mamma-mia
sita
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
lahko
rss-palmujen-varjoissa
rss-haudattu