Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 20250114.

En växande PFAS-kris

Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.

– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.

PFAS ökar risk för cancer

Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.

Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader

I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.

”Jättedyrt att rena från PFAS”

I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.

– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.

– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.

Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS

Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.

– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.

PFAS-granskning i två delar

Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.


Programledare:
Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark

I samarbete med bland andra:

Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United

Jaksot(1000)

Svenska uppfinnare – Solgun Dreviks nydanande kombo (R)

Svenska uppfinnare – Solgun Dreviks nydanande kombo (R)

Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige. Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag. Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer. Programmet är en repris från 10 maj 2019. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Elo 201919min

Så skapas det marockanska solenergi-undret (R)

Så skapas det marockanska solenergi-undret (R)

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. Programmet är en repris från 15 april 2019. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

13 Elo 201919min

Vad finns det för sjukdomar i släkten? (R)

Vad finns det för sjukdomar i släkten? (R)

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Programmet är en repris från 5 februari 2019. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Elo 201919min

Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden (R)

Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden (R)

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg. Programmet är en repris från 3 maj 2019. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Elo 201919min

Hjälpa eller stjälpa – mat och skog avgörande för klimatet

Hjälpa eller stjälpa – mat och skog avgörande för klimatet

FN:s klimatpanel IPCC har kommit med en ny rapport som visar att det behövs stora förändringar i hur vi använder jordens landområden om de internationella klimatmålen ska nås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nya rapporten som presenterades den 8 augusti 2019 handlar både om hur människans markanvändning påverkar klimatet och hur klimatförändringar i sin tur påverkar jordens landområden. En av slutsatserna är att jordbruket och skogsbruket antingen kan förstärka klimatförändringarna eller bidra till att bromsa dem. Allt beror på hur vi väljer att bruka marken. Meteorologen Mikael Tjernström och Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, diskuterar innebörden av slutsatserna i rapporten. Programledare: Mona Hambraeusmona.hambraeus@sverigesradio.se

9 Elo 201919min

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Elo 201919min

DNA-testet förändrade hennes liv (R)

DNA-testet förändrade hennes liv (R)

Maria skickade in ett DNA-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan DNA-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation. I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare. Programmet är en repris från 9 januari 2019. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

6 Elo 201919min

Så räknar man ut mänsklighetens framtid (R)

Så räknar man ut mänsklighetens framtid (R)

Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge. Programmet är en repris från 7 januari 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Elo 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
rss-laakaripodi
hippokrateen-vastaanotolla
radio-antro
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-taivaanranta
rss-ylistys-elaimille
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast