Kroppen överlistar bantaren
Sluta banta, det är ingen idé! Det är budskapet från överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Hemmingsson menar att större delen av de faktorer som påverkar vår vikt är bortom vår kontroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Hemmingsson kom i slutet av 2018 med boken Slutbantat. Där delar han efter tjugo års forskning med sig av insikter och åsikter om övervikt och fetma. Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktig idag. Överviktiga lever under stor press, både av samhällets dömande attityder och av sina egna känslor av skuld och skam, menar Erik Hemmingsson. Men dina gener, din födelsevikt och tillväxtkurvan under den första delen av livet, tillsammans med villkoren under uppväxten, spelar stor roll för din vikt som vuxen. Var och en har förstås sitt individuella ansvar för livsstil och matval, konstaterar Erik Hemmingsson – men samtidigt anser han att både politiker och skräpmatsproducenter måste ta mycket större ansvar för att stoppa de stigande viktkurvorna. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
26 Touko 201919min
Oro för forskningens frihet i Ungern
Staten vill ha större kontroll över utbildning och forskning i Ungern. Universitet tvingas stänga och Vetenskapsakademin är på väg att fråntas sitt inflytande. Vad är det som händer under Orbáns regering? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utvecklingen i Ungern oroar den svenska Vetenskapsakademin. Regeringen i Budapest vill motarbeta genusforskning och liberal kritisk teori på universiteten. Vetenskapsakademin ska inte längre styra över forskningsanslag och kritiska akademiker hängs ut i tidningar som "agenter" för filantropen George Soros, enligt forskare vi talat med. Även i Polen vill det styrande partiet påverka lärosätena och deras inriktning, framför allt mot en mer positiv bild av Polens historia. Vi hör Peter Pagin från den svenska Vetenskapsakademin, Greg Bognar, lektor i filosofi i Stockholm, Peter Johnsson, författare Warszawa, Elzbieta Korolczuk, sociolog Södertörns Högskola, Zsolt Enyedi, prorektor Centraleuropeiska Universitetet i Budapest – CEU, Ester Farkas, doktorand CEU och Josef Palinkas, f d rektor Ungerska Vetenskapsakademin. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
22 Touko 201919min
Urfolken – en stark röst för att skydda naturen
Den kunskap som världens urfolk har om naturen kan hjälpa till i arbetet med att rädda den hotade biologiska mångfalden. Det är också viktigt för urfolken att var en del av det arbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prasert Trakansuphakon från Karenfolket i Thailand och Edna Kaptoyo från Pokotfolket i Kenya jobbar båda med frågor som rör urfolkens traditionella kunskap och det omgivande samhället. Bland annat var de i Paris när IPBES, den mellanstatliga panelen för biologisk mångfald, presenterade sin första globala rapport. Rapporten målar upp en minst sagt mörk bild av framtiden. Så för att hejda förlusten av växter och djur försöker forskare nu att ta vara även på urfolkens kunskaper om naturen. Samtidigt uppstår komplicerade kulturkrockar mellan vetenskapen och den traditionella kunskapen. Det har Erik Löfmark vid Örebro universitet sett i sin forskning. Programledare: Sara Sällström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
21 Touko 201919min
Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Den långa vägen dit
Fredag den 24 maj är det 100 år sedan Sveriges riksdag beslutade om rösträtt även för kvinnor. Två år senare gick svenska kvinnor för första gången till val. Men vägen till rösträtten var lång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Josefin Rönnbäck berättar om Signe Bergman och andra viktiga kvinnor som förde rösträttskampen i Sverige. Hur bedrev de sitt arbete? Och hur såg motståndet ut i det samhälle som de ville förändra? Intervjun sändes första gången i Vetandets värld den 18 december 2018. Programledare: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
20 Touko 201919min
Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Långt kvar till halva makten för världens kvinnor
I maj 2019 firar vi hundra år av kvinnlig rösträtt i Sverige. Men det finns fortfarande länder som inte ger kvinnor samma rösträtt som män, och i världens parlament är bara knappt en fjärdedel kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring hälften av världens befolkning bor i verkliga demokratier som respekterar mänskliga rättigheter som åsiktsfrihet och pressfrihet. Och rätten att rösta är en fundamental mänsklig rättighet, även om vissa regimer manipulerar valresultaten, säger forskaren Anna Lührmann på V-Dem Institute i Göteborg. Men för rösträttskämpar idag är världen farligare än när kvinnor kämpade för rösträtt i Sverige för hundra år sedan, säger Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och inget land i världen har ännu uppnått total jämställdhet där kvinnor och män deltar i politiska beslut på lika villkor, konstaterar Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
19 Touko 201919min
Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet
I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
19 Touko 201919min
På upptäcksfärd med Planeterna
Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars. Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Planeterna" av Gustaf Holst, som ska framföras under kvällen. Vetenskapsradions Camilla Widebeck berättar tillsammans med Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om de senaste rönen från Mars, om Merkurius koppling till Einsteins relativitetsteori, och om sökandet efter liv bortom vårt eget solsystem. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
16 Touko 201919min
Det gyllene riset ska rädda barn från blindhet
Med hjälp av ett genmodifierat gyllenfärgat ris vill Bangladesh regering ge landets fattiga en mer näringsrik kost. Barn som idag blir blinda på grund av A-vitaminbrist ska räddas till ett seende liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 20% av befolkningen i Bangladesh lider av vitamin-A-brist. Det rör sig främst om fattiga människor på landsbygden som drabbas eftersom de äter en ensidig vitaminfattig diet av vitt ris. Bangladesh regering anser att detta skulle kunna lösas om främst fattiga människor får tillgång till det Gyllene Riset, som växtförädlare på Bangladesh risforskningsinstitut BRRI nu har tagit fram. Inom kort väntas besked om det ska bli tillåtet att odla det gyllene riset i Bangladesh. I programmet hörs Abdul Kader, forskningsledare på Bangladesh risforskningsinstitut, Russell Reinke, på Internationella risforskningsinstitutet i Filipinerna, Donald McKenzie, på USA-baserade Danforth plant science center, Mostafiizur Rahman, jordbrukare, Anisur Rahman, jordbrukare, Abul Kalam, jordbrukare, Ansar Ali, chef för Bangladesh risforskningsinstitut. ProgramledareGustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
15 Touko 201919min
