Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota
Vetenskapsradion2 Huhti 2025

Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20250114.

En växande PFAS-kris

Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.

– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.

PFAS ökar risk för cancer

Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.

Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader

I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.

”Jättedyrt att rena från PFAS”

I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.

– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.

– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.

Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS

Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.

– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.

PFAS-granskning i två delar

Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.


Programledare:
Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark

I samarbete med bland andra:

Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United

Jaksot(1000)

Naturens omstridda apotek – stulna recept blir dyra hälsoprodukter i väst | Del 1/4

Naturens omstridda apotek – stulna recept blir dyra hälsoprodukter i väst | Del 1/4

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250930. I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?Reporter Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

1 Tammi 19min

Så började Sveriges Radio – med massor av vetenskap

Så började Sveriges Radio – med massor av vetenskap

Sveriges Radio fyller 100 år 2025. Och ända från början har vetenskap varit en viktig del i utbudet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När det talades om forskning i radion de första åren var det i regel forskarna själva som föreläste. Senare hördes de intervjuade – men av mycket hovsamma reportrar som knappast var inställda på att ifrågasätta.Först fram på 60-talet börjar vi känna igen ett journalistiskt arbetssätt i förhållande till forskarna.Vi hör flera historiska exempel med röster som Gösta Knutsson, Bengt Feldreich och Bert Bolin. Idéhistorikern och tidigare SR-medarbetaren Karin Nordberg ger det historiska sammanhanget med det hon kallar en tidig "orgie i folkbildning”.Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

30 Joulu 202519min

Kvantfysiken 100 år – nu kommer den andra kvantrevolutionen | Del 2/2

Kvantfysiken 100 år – nu kommer den andra kvantrevolutionen | Del 2/2

Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251104.– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna. Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

30 Joulu 202519min

Kvantfysiken 100 år – förbryllar fortfarande | Del 1/2

Kvantfysiken 100 år – förbryllar fortfarande | Del 1/2

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251103.I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Joulu 202519min

Hajen fyller 50 – så har den påverkat verklighetens vithajar

Hajen fyller 50 – så har den påverkat verklighetens vithajar

Filmklassikern Hajen fyllde biosalongerna och spred både skräck och missuppfattningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251110.När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

26 Joulu 202519min

Det våras för hårdtvålen

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251002.Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker Viktor Bortas Rydberg

25 Joulu 202519min

När julmusiken blir allvar – låtarna som rör vid sorg och hopp

När julmusiken blir allvar – låtarna som rör vid sorg och hopp

Ett specialprogram med julvärden Lena Nordlund. Från Roy Orbison till Stevie Wonder julmusik som speglar samhällsfrågor och önskan om ett bättre år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julmusik är mer än bjällror och glittrande melodier. I det här specialprogrammet möter Lena Nordlund Magnus Carlson från Weeping Willows, en artist som tar högtiden på allvar och ser musiken som en spegel av både glädje och sorg. Samtalet rör sig från klassiska ballader med stråkar till punkens råa realism och vidare till låtar med starka samhällsbudskap. Här finns Roy Orbisons enda julsång, Frank Sinatras stämningsfulla klassiker och Stevie Wonders vision om fred under Vietnamkrigets dagar. Julen är en tid av kontraster – förväntan och fest blandas med ensamhet och eftertanke. Därför blir de mest minnesvärda jullåtarna ofta de som bär på ett stråk av melankoli och hopp. Programmet utforskar varför sentimentala toner och allvarliga texter fortsätter att beröra, och hur julmusik kan bli en plats för både tradition och reflektion.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

24 Joulu 202519min

Recept på smågrisar i kokbok från 1936

Recept på smågrisar i kokbok från 1936

Har du ett gammalt pepparkaksrecept du fått av din mormor eller annan släkting? Folks handskrivna recept undersöks i ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Annelie Sjölander Lindqvist började bläddra i sin mammas gamla receptbok såg hon berättelsen om mammans liv. Här fanns kakrecepten från grannfruarna hon gick till bokbussen tillsammans med på 70-talet. När barnen blivit lite större och hon börjat jobba igen dyker grytor och andra recept från middagar med kollegor upp i boken.Hör också om ett bortglömt yrke, festkokerskan! Och vad smågrisar är för maträtt!Medverkande: Annelie Sjölander LindqvistReporter: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

23 Joulu 202519min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
rss-laakaripodi
rss-tiedetta-vai-tarinaa
radio-antro
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-radplus
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-jyvaskylan-yliopisto