Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Snabbt, beslutsamt, hårt. Och genom att vara tidigt ute. Med de orden beskriver Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern landets framgångsrika strategi att utrota coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya Zeelands strategi att stampa ut coronaviruset har visat sig framgångsrik. Hur fungerar metoden, och hur ser den inhemska kritiken ut? Efter en lång och närmast total nedstängning av samhället är myndigheterna i Nya Zeeland nu så pass säkra på att viruset är borta att alla restriktioner tagits bort. Men med ett viktigt undantag: alla som kommer in i landet sätts i två veckors obligatorisk karantän. Svenska Ronja Gustavsson har uppskattat den hårda och tydliga linjen och känner sig trygg med att landet har viruset under kontroll. Victoria Hope som är medicinsk chef på det nationella forskningscentrat ESR förklarar hur gensekvensering av vartenda fall av covid-19 har gett smittspårningen ett kraftfullt verktyg. Men det finns också kritiska röster. Epidemiologen Simon Thornley på universitetet i Auckland driver sajten ”Plan B” där han och andra forskare pekar på de stora ekonomiska kostnader som de hårda åtgärderna fört med sig. I programmet medverkar: Ronja Gustavsson, regionsrepresentant för Nya Zeeland för föreningen Svenskar i Världen, Victoria Hope, medicinsk chef på Institute of Environmental Science and Research, Simon Thornley, epidemiolog på universitetet i Auckland och grundare av ”Plan B”, Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

6 Marras 202019min

Polisen i Angered prisas för sitt arbete mot gängen. Metoden man använt kallas fokuserad avskräckning, och har utvecklats i Boston, USA. Samtidigt saknas svensk forskning på fungerande metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gängkriminaliteten har hamnat i centrum av svensk politik. Politikerna bjuder över varandra i kampen om att verka hårdast och trycket på Polisen är stort, med rop på nyare verktyg och strängare straff för varje partiledardebatt. Samtidigt vet vi faktiskt inte speciellt mycket om vad som faktiskt fungerar mot gängbrottsligheten. I en partiledardebatt i SVT i oktober 2020 skyller Socialdemokraterna och Moderaterna på varandra för att de inte är snabba nog att införa tillräckligt hårda lagar och tekniska verktyg. Några veckor senare får polisen i Angered, Göteborg pris för sitt arbete mot gängkriminaliteten och polischefen där betonar långsiktighet och mjuka metoder för att polisen ska bli en integrerad del av samhället. Det finns ett par polisiära metoder som forskningen visat fungerar i kampen mot den organiserade brottsligheten, men samtidigt är det väldigt mycket av det polisen gör som saknar analys, uppföljning och forskning. I programmet medverkar Ulf Merlander, polisområdeschef i nordöstra Göteborg, Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till boken Familjen, Karin Svenber, enhetschef Brottsförebyggande rådet, Morgan Johansson, justitieminister, Johan Forssell, kriminalpolitisk talesperson för Moderaterna, Mikael Damberg, inrikesminister. ReporterLasse Edfastlasse.edfast@sverigesradio.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2 Marras 202019min

Efter att en 15-årig kille skjutits ihjäl i Malmö november 2019 har både allmänheten, politikerna och polisen fått nog. Skjutningarna och sprängningarna måste få ett slut. Men hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara två dagar efter mordet på 15-åringen kom svaret: Operation Rimfrost, den första nationella insatsen av sitt slag. Alla polisens resurser skulle ställas till förfogande. Operation Rimfrost skulle minska skjutningarna och sprängningarna i landet. Hela Sverige slöt upp bakom polisen som nu skulle slå till hårt och skoningslöst. Men hur jobbade egentligen polisen? Och vad vet vi om vilka polisiära metoder som fungerar i kampen mot organiserad brottslighet? När polisen i Malmö ska sätta igång finns två problem: det har knappt funnits någon tid för förberedelser och ingen vet egentligen med säkerhet hur man angriper den här sortens organiserad brottslighet. I programmet hörs Stefan Sintéus, polismästare och kommenderingschef i Malmö, Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings Universitet, Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenskan. ReporterLasse Edfastlasse.edfast@sverigesradio.se Producent Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Loka 202019min

Efter stoppet tidigare i år är teatrarna öppna igen och förra veckan kom nya riktlinjer. Hur har teatern hanterat pandemin? Och hur har teaterupplevelsen påverkats för publiken som kommer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dramaten-skådespelaren Ana Gil de Melo Nascimento har ställt om till att gestalta intima scener på två meters avstånd inför en gles publik. Kulturbranschen är hårt ansatt under pandemin, men samtidigt viktig för att få oss att orka hantera läget, menar Anna Lund, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Pandemin gör nu att teaterhögskolorna funderar kring hur framtidens scenkonst ska utformas. I programmet hörs Ana Gil de Melo Nascimento, skådespelare vid Dramaten, Catharina Bergil, enhetschef scenområdet Högskolan för scen och musik i Göteborg, Anna Lund, professor i sociologi Stockholms universitet. ReporterYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Loka 202019min

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

23 Loka 202019min

Christine Todd Whitman, före detta republikansk guvernör och chef för miljömyndigheten EPA under George W Bush, känner inte längre igen sig. "Partiet är vad Trump säger att det är", menar hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När politiska motståndare ser varandra som ett existentiellt hot så fungerar inte längre demokratin, varnar Steven Levitsky och Daniel Ziblatt, båda professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet. De menar att polariseringen i grunden beror på att det republikanska partiet inte har lyckats att bredda sin väljarbas, utan istället satsat på att locka vita väljare. I takt med att den vita väljargruppen på grund av demografiska förändringar blir allt mindre så blir det allt svårare för republikanerna att behålla makten. Bara om partiet förlorar upprepade gånger kommer Republikanerna tvingas förnya sig, säger Daniel Ziblatt och Steven Levitsky. Medverkar gör: Daniel Ziblatt och Steven Levitsky, professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet, och som skrivit boken How democracies Die. Christine Todd Whitman, tidigare Republikansk guvernör för New Jersey och före detta chef för miljömyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, föreståndare for The Centre for Democracy, hos Union of Concerned Scientists. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Loka 202019min

I hundratals fall har Trump-administrationen ignorerat kunskap och ifrågasatt vetenskapligt belagda sanningar. Hur har det påverkat forskarsamhället i USA? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Organisationen Union of Concerned Scientists har dokumenterat 139 större angrepp på forskningen i USA. Ett slags epicentrum för attackerna mot forskning är den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, som idag styrs av en före detta kol-lobbyist. Elisabeth Southerland var fram till 2017 enhetschef där och beskriver en myndighet i fritt fall, där 900 av forskarna har lämnat sina jobb. Hon sätter nu sitt hopp till en nystart efter valet. En annan som drabbats är klimatforskaren Maria Caffrey. Försök gjordes att censurera hennes rapport om havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringar. När det inte lyckades blev hon av med sitt jobb vid National Park Service. I programmet hörs: Elisabeth Southerland, tidigare enhetschef på amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, vd for The Centre for Democracy vid Union of Concerned Scientists, Lauren Kurtz, föreståndare för Climate Science Legal Defence Fund, Maria Caffrey, klimatforskare tidigare vid National Park Service, Christine Todd Whitman, republikansk politiker och tidigare chef för miljömyndigheten EPA. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Loka 202019min

Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden. Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter. I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast. ProgramledareUlla de Verdier ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Loka 202019min