Ägget fanns i språket långt före Jesus
Språket14 Huhti

Ägget fanns i språket långt före Jesus

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Nya testamentet får modernare språk

– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.

I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.

– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.

Språkfrågor om påsk, kyrkan och ägg

Hur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?

Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?

Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?

Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?

Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?

Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?

Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?

Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?

Lär dig mer om bibeln, påsken och ägg

Läs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).

Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.

Läs om Påskens alla dagar från ISOF.

Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.


Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

Jaksot(925)

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Maalis 200824min

Vem hjärtar du?

Vem hjärtar du?

Språket den 26 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet ’hej’ används idag. Det gamla uttrycket ’bryta sig’ kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, ’att hjärta någon’, får sin stund.Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:- ’nej’ först i mening- ’hej’ först i brev- bryta sig, ett gammalt uttryck- dörren har börnat, eller kanske gistnat- möbla- vem hjärtar du- göra sig illa eller göra illa sig- glömma och glömma av- ta till harvärjan- flasa, som i ’flasa ut snuset’, ’flasa-skala potatis’ och ’flasa inte isär benen!’- om slutligen om ordet ’nepotism’ som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

26 Helmi 200824min

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Helmi 200824min

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Språket den 12 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Knallarnas hemliga språk, månsing, handlar veckans reportage om. Det är åtminstone hundra år sen som knallarna i sjuhäradstrakten i södra Västergötland använde sig av det. Knallarna var gårdfarihandlare som sedan medeltiden rest runt i landet och månsing var deras hemliga affärsspråk som inte fick avslöjas för utomstående. På samma sätt hade sotarna sitt språk knoparmoj och skinnberedarna i Malung talade skinnarmål.En och annan läckte ändå för det finns en del nedskrivet om månsing, bland annat ett par ordlistor från 1700-talet. Men hur gammalt månsing är har inte gått att klarlägga, säger författaren och skribenten Sven Lagerström, som har gett ut en skrift om månsing.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- är skånska ett språk eller en dialekt?- och hur är det med ?- ’truttna’ om båtar som sväller finns i norskan också- ’vårt bondska arv förflackas’ och kratta, räfsa, ploga, bås och spilta får tjäna som exempel- lunch eller middag?- sjuka sig, möbla och bryta sig – några nya verb

12 Helmi 200824min

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Språket den 5 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dansk tidnings läsare har röstat fram de mest irriterande modeorden och Sylfest Lomheim som är direktör för det norska språkrådet talar om språkförändringar i norskan som människor diskuterar mycket just nu.Nyligen avled den sista talaren av eyak, ett av Alaskas ursprungliga språk. Marie Smith Jones blev 89 år och i programmet hör vi henne läsa en bön på eyak.Det svenska ungdomsspråket får en alltmer dramatisk utformning, tycker en lyssnare som listar några nutida fenomen. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar och besvarar lyssnarbrev.Veckans frågor:- historiskt presens på frammarsch?- direkt anföring i ungdomsspråk- talspråksberättelser i dialogform- ett ’nej’ som inte betyder nej- Hej! som öppningsfras i brev- ’sluta köp!’ – varför kan man se en sådan mening?- så småningom och bara ’småningom’?- prepositionsbryderi: i eller på sporthallen?- kan man säga ’häromgången’?

5 Helmi 200824min

Genomskinliga och svårtolkade ord

Genomskinliga och svårtolkade ord

Språket den 29 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnarfrågor om ord fyller veckans program och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om:- nötkreatur- körsnär- vad är –on i hallon och fikon?- örngott- truttna- hobby- beskäftig- hur räknar man ord, egentligen?- och är inte antalet obegränsat?- elsluckne: ett enda ord för en hel mening- utshoppad

29 Tammi 200824min

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Språket den 22 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När inga lärare, språkvårdare eller föräldrar lägger sig i barns språk, lever och frodas variationen. Det är en av förklaringarna till att det finns minst 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet på en kamrat, det som många idag kallar ’mula’. I Språkets enkät bland radiolyssnarna bidrog 6000 svenskar från alla delar av landet med sina ord för företeelsen. Bland de 95 olika orden hittar man mosa, safta, klena och bryna och Lars-Gunnar Andersson som kommenterar undersökningsresultaten säger att just ord för barnsliga företeelser ofta uppvisar en stor variation. – Det är så här språket lever och utvecklas om inte någon form av överhet lägger sig i.I veckans program talar vi också om ungdomars stavning.Märta Langéen vid Uppsala universitet har jämfört niondeklassare idag med dem för 30 år sedan.

22 Tammi 200824min

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Språket den 15 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kommer att behövas äldrevård på flera språk i framtiden. Det säger Siirka Liisa Ekman som är professor i omvårdnad vid Karolinska institutet. –Även vid normalt åldrande blir andraspråket mindre nyanserat hos äldre människor, säger hon, och vid demenssjukdomar kan det försvinna helt. För att erbjuda vård med kvalitet kommer det att behövas personal med språkkunskaper.Vi har besökt ett äldreboende i Göteborg med spansktalande personal och äldre.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om kidnappade ord och ord med motsägande betydelser.- föredöme och fördöma – två nästan lika ord med väldigt olika betydelse- mera om återkoppling- betydelsförändring av amma och dia- ett ruinerat slott – rätt att säga så?- förbannad- samkönad – ett ord som fått helt ny betydelse

15 Tammi 200824min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
filocast-filosofian-perusteet
rss-ylistys-elaimille
sotataidon-ytimessa
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita