Ägget fanns i språket långt före Jesus

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodellerVad är en språkmodell?Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?Är det korrekt att säga att AI kan språk?Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?Varför är vi artiga mot AI?Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?Lär dig mer om språk, AI och språkmodeller Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.Nyheter om AI från Sveriges Radio.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

8 Tammi 202430min

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätterUttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .Från Svensk ordbok)Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda.)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

1 Tammi 202430min

Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.Medverkande:Fredrik Lindström, populärhistorikerSara Lövestam, språkvetare och författareLydia Sandgren, författare och psykologProgramledare:Emmy Rasper

27 Joulu 202330min

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågor som hör julen tillVarifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

18 Joulu 202329min

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.Språkfrågor om arabiskaVilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?I vilka sammanhang används standardarabiska?Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?Kommer ordet madrass från arabiska?När började arabiska siffror användas i Sverige?Kommer arabiskan påverka svenskan?Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?Lär dig mer om arabiskaLäs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

11 Joulu 202330min

Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952Kommenteras av Erik Wellander.Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.Debattörer:Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965Debattörer:Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.Mer om språkdebatter från förrLäs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

4 Joulu 202329min

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om forensisk lingvistikVad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?Kan språkliga analys förhindra brott?Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?Lär dig mer om forensisk lingvistikLäs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)Läs! Artikel Här är polisens ordlistor för att förstå vad gängmedlemmar uttrycker (från Göteborgs-Posten 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

27 Marras 202330min

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalysGår det att avbryta någon på ett trevligt sätt?Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Marras 202329min