Ägget fanns i språket långt före Jesus

Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Språkfrågor om ungdomsspråkVarför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?Har det blivit vanligare att säga exakt?Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?Vad har ordet cool för historia?Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråkLouise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är coolSäger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.Programledare Emmy Rasper, 40.

13 Helmi 202330min

Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på svenska dialekter och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om dialekterVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?Vid vilken ålder fästs ens dialekt?Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnarArtikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

6 Helmi 202330min

Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

30 Tammi 202330min

Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?I programmet hörs:Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk."Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.

23 Tammi 202330min

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.

16 Tammi 202330min

Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?Vad betyder ordet vits?Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.Programledare Jens Möller.

9 Tammi 202329min

På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

2 Tammi 202330min

Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.I Språkets nyårspanel ingår:Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.

27 Joulu 202230min