Ägget fanns i språket långt före Jesus
Språket14 Huhti 2025

Ägget fanns i språket långt före Jesus

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Nya testamentet får modernare språk

– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.

I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.

– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.

Språkfrågor om påsk, kyrkan och ägg

Hur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?

Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?

Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?

Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?

Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?

Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?

Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?

Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?

Lär dig mer om bibeln, påsken och ägg

Läs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).

Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.

Läs om Påskens alla dagar från ISOF.

Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.


Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

Jaksot(933)

Därför är det änna gôtt med göteborgska

Därför är det änna gôtt med göteborgska

Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

23 Touko 202230min

Så kan myndigheter skriva så vi förstår

Så kan myndigheter skriva så vi förstår

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.

16 Touko 202230min

Krigets språk – det betyder de militära begreppen

Krigets språk – det betyder de militära begreppen

Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

9 Touko 202230min

Humor och poesi – översättarens svåraste jobb

Humor och poesi – översättarens svåraste jobb

Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

2 Touko 202230min

När språkliga fel blir nya sanningar

När språkliga fel blir nya sanningar

Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

25 Huhti 202230min

Det bästa och mesta språkprogrammet

Det bästa och mesta språkprogrammet

Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?Kan ordet unik kompareras?Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlistaVad betyder positiv, komparativ och superlativ?Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?Vad är metakomparation?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

18 Huhti 202230min

Trendiga tantblommor får växtspråket att blomstra

Trendiga tantblommor får växtspråket att blomstra

Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

11 Huhti 202230min

Därför heter Järvsö inte Järvsö i Hälsingland

Därför heter Järvsö inte Järvsö i Hälsingland

Det finns inte kaffe, eh? den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

4 Huhti 202230min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
radio-antro
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast