Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet
Gräns15 Huhti

Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.

Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.

– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.

Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.

Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.

– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.

Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:

– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.

Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.

– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.

Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?

– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.

Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.

– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?

I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.

– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden.

Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.

– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.

Resultat i kriget

Det går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget.

– Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.

– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.

Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.

– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.

Känslosamt

Exakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.

– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim.

Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild.

– Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.

Text: Kalle Glas

Medverkande:

  • Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regemente

  • Fredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad Luftvärnsregemente

  • Anonym instruktör på Stridsfordon 90

  • Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.

  • Claes Aronsson, Programledare

  • Sylvia Dahlén, Research

  • Kalle Glas, Programledare och Producent

LJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

Jaksot(156)

Därför köper svenska försvaret nya transportflygplan

Därför köper svenska försvaret nya transportflygplan

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien.De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med.Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen.Medverkande:Claes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, ProducentPer Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotiljMartin Lundmark, Lektor FörsvarshögskolanLjudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

10 Loka 14min

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats.Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent. Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp.MedverkandeBirgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitetNeil Sexton - Talesperson, DSEI UKJonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV.Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air DefenceEdvin Resebo - VD AmexciProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, SVTText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

30 Syys 26min

Därför skjuter ingen ner de ryska stridsflygen

Därför skjuter ingen ner de ryska stridsflygen

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

22 Syys 13min

Så ser hoten ut mot svenska hamnar

Så ser hoten ut mot svenska hamnar

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

16 Syys 25min

Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatförändringarna kommer att påverka Sverige och vår omgivning på flera olika sätt. Ett exempel är att trafiken och konfliktnivån troligen kommer att öka i Arktis i takt med att isen smälter.Men även vår miljö kommer att ta stryk om konfliktnivån ökar, och frågan är hur Sverige kan skydda sig.Live från Berwaldhallens scen pratar Claes Aronsson med Henrik Persson och Annica Waleij, båda analytiker vid FOI, som har djupdykt i klimat- och miljöfrågor kopplade till Sveriges säkerhet.MEDVERKANDE: Henrik Persson, analytiker vid FOIAnnica Waleij, analytiker vid FOIClaes Aronsson, programledareKalle Glas, producentSylvia Dahlén, Reporter

9 Syys 19min

Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

2 Syys 29min

Därför har Ryssland framgångar i kriget

Därför har Ryssland framgångar i kriget

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

27 Elo 17min

Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

22 Elo 15min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
ootsa-kuullut-tasta-2
politiikan-puskaradio
rss-podme-livebox
rss-vaalirankkurit-podcast
otetaan-yhdet
linda-maria
the-ulkopolitist
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
mita-koulussa-ei-opetettu
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
rikosmyytit
rss-lets-talk-about-hair
rss-mina-ukkola
rss-fingo-podcast
rss-tyolinjalla-pekka-sauri
rss-raha-talous-ja-politiikka