Varmt i öst, blött i väst – här har du ditt Europa 2024

Coronapandemin har gett 2020-talet en svår start med många dödsfall världen över och en världsekonomi som tvärbromsat. Vilken livssyn är det som dominerar idag och vad får den för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan har ”Det glada 20-talet” just börjat. Efter kulturell och ekonomisk blomstring kommer börskrasch och ekonomisk depression. Historiska paralleller är lätta att dra. Var vi kanske lika aningslösa om vad som väntade innan Coronapandemin kom? Optimism och pessimism påverkar våra beslut, inte minst när det kommer till det ekonomiska planet. På många arbetsplatser och inom den personliga utvecklingen råder samtidigt en sorts positivitetskult som säger att vi måste vara optimister för att lyckas och bli lyckliga. Medierna och politiken har ett fokus på konflikter och "det värsta scenariot" som kanske gör oss alltför pessimistiska inför framtiden. I programmet hörs: Mathias Sundin, fd liberal riksdagsledamot, numera Warp Institute, Richard Wahlund, professor Handelshögskolan i Stockholm, Emelie Fröberg, lektor Handelshögskolan Stockholm, Ida Hallgren, leg psykolog och frilansande filosof och doktorand i filosofi Göteborgs universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Huhti 202019min

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer. Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson. Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor. I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet. ProgramledareMarcus Hansson ProducentUlrika Björkstén

13 Huhti 202019min

Starka musikupplevelser har förmågan att förändra oss i grunden. Vilka reaktioner och upplevelser får vi när musiken griper tag i oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alf Gabrielsson är en utbildad kyrkomusiker som blev psykolog, och han har forskat på människors starkaste musikupplevelser. Han har velat ta reda på vad musiken gör med oss, och vilken roll den spelar i våra liv. Han har samlat ett halvt tusental intervjuer i boken "Starka musikupplevelser", som sträcker sig över cirka 100 år: Från 1908 till 2004. Det han har varit ute efter är något som går utöver musik som underhållning – att undersöka musik som bekräftar vilka vi är, musik som har kraften att förändra oss – till och med rädda oss. Programmet är en repris från 6 mars 2018. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Huhti 202019min

Vilka fakta och data ligger bakom Folkhälsomyndighetens rekommendationer? Vi besöker deras analysgrupp för att få veta hur deras bild av viruspandemin skapas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje dag strömmar nya data in till den myndighet som organiserar vårt försvar mot coronaviruset. Men ännu saknas viktiga nyckelfakta om virusets smittsamhet och annat för att man ska kunna ge en tydlig bild av var vi är på väg och hur många som blir allvarligt sjuka. Samtidigt får Folkhälsomyndigheten kritik för att de inte är tillräckligt öppna med vad de vet. Sitter de på hemlig information? Absolut inte, säger de ansvariga på myndigheten. I programmet hörs Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten, Maria Axelsson, epidemiolog FHM, Sharon Kuhlmann, statistiker FHM, Anders Tegnell, statsepidemiolog FHM. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

6 Huhti 202019min

Hur ska vårdpersonalen klara av en långvarig kris, där det är brist på både vårdplatser och skyddsutrustning? Vårdpersonal kan tvingas ta beslut som kan strida mot deras inre moraliska kompass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Moralisk stress till följd av prioriteringar som vården måste göra är inget nytt, men att under varje arbetspass bedöma och besluta om vilka patienter som har störst möjlighet att tillgodogöra sig behandling - som nu vid Covid19 - är nytt för nästan alla i den svenska vården. Undantagna är de läkare och sköterskor som varit ute i världen och arbetat under exempelvis Ebolaepidemierna i Afrika. Två av dem är Martina Gustavsson, sjuksköterska och forskningshandläggare vid Karolinska institutet och Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett. Det är viktigt att så många som möjligt känner till begreppet moralisk stress och att man vet att det är helt normalt att känna frustration, vrede och sorg efter att ha tvingats till svåra beslut, säger Martina Gustavsson. I programmet hörs Martina Gustavsson, forskare inom katastrofmedicin vid Karolinska Institutet och sjuksköterska. Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Huhti 202019min

Testa, testa, testa, säger WHO, men Sverige har valt en annan väg för att komma tillrätta med Coronaviruset. Snart kan vi se vem som har haft sjukdomen och blivit frisk. Blir vi immuna? Ingen vet än. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya blodprov som ska visa om viruset funnits i kroppen. De kallas antikroppstester och efterfrågas just nu över hela världen och de första testerna har gett goda resultat i Göteborg. Men det är många som vill ha dem och det är en osäker väntan på att få leveranser. Samtidigt utvecklas nya varianter på testet på flera håll i Sverige. I programmet hörs Sara Schulz, omvårdnadschef akutmottagningen Karolinska sjukhuset Huddinge, Tomas Bergström, professor i virologi vid Göteborgs universitet, Åke Lundkvist, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet, Sophia Hober, professor i molekylärbiologi vid KTH. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Maalis 202019min

Ali Mirazimi utvecklar ett läkemedel för svårt sjuka Covid-19-patienter som förväntas vara klart och godkänt inom några månader. Parallellt jobbar han på ett vaccin och ett Corona-test. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett internationellt team med bland annat forskaren Ali Mirazimi arbetar just nu intensivt med att snabbt få ut ett effektivt läkemedel som kan hjälpa svårt sjuka Covid-19-patienter. Det handlar om att lura viruset att inte etablera sig på mänsklig cell, utan på en falsk receptor istället. Det gör man genom att kopiera proteinet på de celler i kroppen som viruset gillar att etablera sig på. I programmet medverkar Ali Mirazimi, adjungerad professor i laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Maalis 202019min

Kan Helsingfors värmas upp av kärnkraft? Staden har utlyst en tävling i hur den i framtiden ska värmas upp på ett hållbart sätt. Ett svenskt och ett finskt team förespråkar små kärnkraftverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 mars var det 40 år sen svenskarna folkomröstade om kärnkraften. Debatten har fått nytt liv i och med klimatfrågan och nu tittar kärnteknikbranschen på små reaktorer, så kallade SMR, Små Modulära Reaktorer, för att lösa energifrågan i framtiden. Ett finskt respektive svenskt team har gett sig in i tävlingen om hur Helsinfors ska fjärrvärmas. De har var sitt SMR-koncept. Frågan är vem som vinner? I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik KTH, Ville Tulkki, forskningsgruppledare Teknologiska forskningscentralen VTT, Jaakko Leppänen, professor och ansvarig för reaktorsäkerhet på Teknologiska forskningscentralen VTT. ProgramledareGustaf Klarin LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

23 Maalis 202019min