Perfektionism får dig att prestera sämre

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

27 Helmi 202019min

Vad ska vi göra när våra kärnkraftverk blir för gamla och stängs ner? Lita på sol, vind och vatten, eller bygga nya smarta reaktorer? Så här skulle i så fall framtidens kärnkraft kunna se ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång skulle den svenska kärnkraften stängas ner till 2010. Idag talar många för att den ska byggas ut med nya ”snabba” reaktorer som ger energi i tusen år till. Andra hävdar att tekniken är dyr och farlig och har redan konkurrerats ut av de förnybara alternativen. Kommer vi att ha någon kärnkraft i framtiden – och i så fall, i vilken form? I programmet hörs Erica Wallin, kommunikatör på SKB i Forsmark, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Markus Wråke, vd på forskningsföretaget Energiforsk, Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Göteborg och Janne Wallenius, professor i reaktorteknik på KTH i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normark LjudteknikerOlof SjöströmDavid Hellgren

23 Helmi 202019min

De svenska kärnkraftverken stängs ner om några decennier. Är det slut på atomåldern då, eller behöver vi bygga nya reaktorer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framtiden energi måste vara klimatvänlig och fossilfri, men räcker det med vind och vatten? När alla bilar går på batteri och landet fylls av serverhallar kanske det krävs mycket mer elektricitet, och därmed ny kärnkraft? Åsikterna går isär. Kärnkraftens vänner ser gärna nya reaktorer för att få maximal trygghet i energiförsörjningen och ekonomin, medan andra forskare kan visa att vi klarar framtidens elbehov utan risker för radioaktiva utsläpp. Men vilket blir bäst? I programmet medverkar Lars Björnkvist, projektledare vid Ringhals kärnkraftverk, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Lina Reichenberg, forskare i fysisk resursteori vid Chalmers i Göteborg, Markus Wråke, vd för Energiforsk och Lennart Söder, professor i elkraftteknik vid KTH i Stockholm. Rättelse: Vid 1.30 anges fem reaktorer i drift från och med 2021. Det ska vara sex reaktorer. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normark LjudteknikerOlof SjöströmDavid Hellgren

23 Helmi 202019min

Att ta sig ur ofrivillig ensamhet kan vara svårt eftersom ensamhet ofta föder mer ensamhet. Men med insatser från individen - och samhället, går det att hitta vägar ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lisbeth Andersson lyckades vända ett alltför ensamt liv åt rätt håll, av egen kraft. Psykologen Anna Bennich menar att den som varit ofrivilligt ensam länge annars ofta behöver professionell hjälp för att komma vidare. I en internetbaserad behandling av ofrivillig ensamhet som testas vid Linköpings universitet får deltagarna kartlägga sin ensamhet och sina tankemönster, och de får konkreta uppdrag för att ta steg vidare. Majoriteten av deltagarna upplever att de blir hjälpta. Helen Andersson som arbetar med att föra samman ensamma människor menar att det behövs politiska insatser för att stävja problemet. Kanske en Ensamhetsminister, som de har i Storbritannien? I programmet hörs: Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare, Lisbeth Andersson, ofrivilligt ensam som lyckats skapa nya kontakter, Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi Linköping universitet, Helen Andersson, grundare Singel i Sverige, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Helmi 202019min

Ungefär var tjugonde svensk känner sig ensam. De som lever med kronisk ofrivillig ensamhet löper ungefär samma hälsorisker som de som röker, är ohälsosamt överviktiga eller inte tränar. Varför då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi människor lever med gamla gener i en ny värld. Ofrivillig ensamhet uppfattas av hjärnan som en hotfull situation som skapar ett stresspåslag som passade oss när vi befann oss bland rovdjuren ute i naturen – men inte i den moderna vardagen. Ensamhet skapar ofta ännu mer ensamhet. Det vet Erika Karlsson som är mer ensam än hon vill och kan berätta om hur ensamheten påverkar hennes självförtroende och självkänsla. Samhället behöver ta frågan om ensamhet mer på allvar, säger läkaren och forskaren Peter Strang. Psykologen Anna Bennich menar att individen inte kan ta hela ansvaret för att ta sig ur ensamheten. I programmet hörs: Bengt Brülde, professor praktisk filosofi Göteborgs universitet, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam, Peter Strang, professor i palliativ medicin och cancerläkare vid KI och Stockholms sjukhem, Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Helmi 202019min

Kenya har fått bukt med tjuvjakten, men fler stora djur som noshörning och elefant innebär också konflikter med en växande befolkning i områdena där djuren är. Och nu ska djurens marker utvidgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elefanter är inblandade i de flesta konflikterna mellan djur och människa i Kenya. Med ökande stammar av framför allt noshörning och elefant i Kenya, sker också fler möten med den växande befolkningen som bor inpå djurens marker. Vad tycker de om att naturskyddsområdena utökas för att göra plats för fler stora djur? I programmet medverkar: Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet, Allan Carlsson, expert på tjuvjakt och biologisk mångfald WWF Sverige, Yussuf Wato, chef artbevarande WWF Kenya, Lamanguju, byäldste Oloisukut conservancy, Colin Kibet, boende utanför Lewa wildlife conservancy. ProgramledareKatarina Sundberg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Helmi 202019min

Vi förlorar allt fler av jordens djur då vi tar över deras livsmiljöer och överutnyttjar dem som resurs. I Afrika drabbas de stora däggdjuren hårt av tjuvjakt. Men i Kenya har man vänt trenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tjuvjakten på elefant och noshörning i Kenya var som värst under 80-talet. Men så kom en ny våg på 2010-talet, pådrivet av en asiatisk efterfrågan på noshörningshorn. En noshörnings två horn kan säljas för uppemot 5 miljoner kronor på den svarta marknaden, något som ledde till att spetsnoshörningarna i Kenya gick från 20000 djur på 1960-talet, till att nästan utplånas helt. På mindre än 30 år minskade elefantstammen i Kenya från 160000 djur till 16000 djur. Men med hård lagstiftning, ny övervakningsteknik och långtgående mandat för parkvakterna och deras attackhundar, har man fått stammarna av elefant och noshörning att återigen växa. I programmet medverkar Yussuf Wato, chef artbevarande, WWF Kenya, David Aruasa, parkvakt Mara Conservancy, Masai Mara, Kenya, Martin Mulama, chef för WWF Kenyas noshörningsarbete, Joel, parkvakt och hundförare Lewa wildlife conservancy, Tuqa Jirmo, chef Lewa wildlife conservansy, Kenya. ProgramledareKatarina Sundberg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Helmi 202019min

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. ProgramledareMalin Avenius ArkivresearchStefan Lyssarides LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Tammi 202019min