Teresa Carvalho (S): ”Vi kommer inte att leda en regering som är soft on crime”

Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare. Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever? – Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.– Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.Men det är många som arbetar i skolan...– Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?– Så ser jag det.Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?– Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.– Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.Återkalla permanenta uppehållstillståndEnligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?– Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år. – Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt. Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?– Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.71 kronor per dag till ukrainare och asylsökandeSedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på EkotTekniker: Brady JuvierProducent: Maja Lagercrantz

4 Helmi 202335min

Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.Vad tänker du på då?– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt? – Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för SocialdemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jakob Lalér

28 Tammi 202335min

En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.– Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch. Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson? – Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell… Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det? – Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Blocköverskridande energiöverenskommelseElbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.– Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse? Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan. Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...– De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans. Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling? – Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor."Vi har inte lämnat klimatmålen"Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.– Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Alma Segeholm

21 Tammi 202335min

Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivareKommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på EkotProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Margareta SvenssonTekniker: Alma Segeholm

14 Tammi 202334min

EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt.– I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitikEU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning.– Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.Äganderätt står mot miljömålEU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning.– Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.Intervjun spelades in den 22 december 2023. Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på SkogsstyrelsenKommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimatProgramledare: Kajsa BoglindProducent: Maja LagercrantzTekniker: Christer Tjernell

23 Joulu 202234min

När Sverige blir ordförandeland i EU från årsskiftet ligger inre säkerhet, enighet kring sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina högst upp på agendan, säger EU-minister Jessika Roswall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På EU:s toppmöte i torsdags enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Men det var svårt att hålla ihop alla medlemsländernas regeringschefer under mötet. Under det svenska ordförandeskapet kommer den svenska regeringen jobba för att bibehålla den enighet som präglade EU efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Protektionism eller frihandel? Diskussionen om huruvida EU ska ge stöd till europeiska företag blir en annan stor fråga när Sverige är ordförande i EU efter årsskiftet. Det finns röster för att EU ska stötta företagen, som ett svar på USA:s satsning på klimatinvesteringar. Men den svenska regeringen, som ska hålla i ordförandeskapet, är egentligen emot den typen av stöd.– Vi tror ju inte att lösningen är statsstödskapprustning eller handelskrig eller något sånt, däremot är det ett högt tryck från många medlemsstater om att göra något för att stötta även europeiska företag. Hur detta kommer att landa vet inte jag men jag tror att det kommer att bli en stor fråga för det svenska ordförandeskapet att hantera, säger Jessika Roswall. En av regeringens prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i EU är ökad konkurrenskraft genom frihandel och genom att vässa EU:s inre marknad.Men nu när ordförandeskapet närmar sig har statliga pengar till gröna investeringar i USA seglat upp som en av de stora frågorna. EU-länder som Frankrike kräver att europeiska företag ska få stöd som gör att de inte halkar efter, i januari ska kommissionen lägga förslag om bland annat en ny fond och öppningar för statsstöd.Så hur ska den svenska regeringen hantera den här frågan som ordförande? EU-minister Jessika Roswall tror att man kan använda frågan om företagsstöd till att lyfta regeringens linje om frihandel, inre marknaden och att stärka företag med forskning och utveckling:– Vi har halkat efter när det gäller våra företag, att vara konkurrenskraftiga och robusta och därför måste Europa prata mer om detta än vad man gjort de senaste åren. De här två sakerna kopplar i varandra. Det ger oss möjlighet att lyfta varför vi tycker att det är viktigt, lyfta frågan om konkurrenskraft på hög nivå och ha ett långsiktigt tänk när det gäller detta, säger Jessika Roswall.Grön omställning En annan av regeringens era prioriteringar under ordförandeskapet är grön omställning och energiomställning. Men den senaste veckan har Sverige gått emot EU i flera miljöfrågor: Sverige ville ha kortare stopp för ålfiske, regeringen pausade miljöprövningen av småskalig vattenkraft, och regeringen har antagit en dystrare syn på förslaget om att restaurera naturen. Flera svenska ledamöter i EU-parlamentet har luftat en oro för att den nya svenska regeringen inte kommer att prioritera klimatet tillräckligt mycket som ordförande i EU. Jessika Roswall håller inte med om att den bilden har satt sig i Europa. Så hur drivande kommer regeringen att vara för att få igenom förslag på klimat- och miljöområdet? – Klimatfrågan är ju vår stora gränsöverskridande utmaning, var har en klimatkris. Det är därför som regeringen prioriterar grön omställning och vi har flera olika delar som vi kommer vilja jobba framåt med under ordförandeskapet, säger Jessika Roswall. Gäst: EU-minister Jessika Roswall (M)Programledare: Cecilia Strömberg WallinTekniker: Elvira BjörnfotKommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator

17 Joulu 202235min

Den 2 februari ska Centerpartiet välja ny partiledare efter Annie Lööf. Valet står mellan Elisabeth Thand Ringqvist, Daniel Bäckström och Muharrem Demirok. Hur vill de förändra partiet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Centerpartiet backade i samtliga kommuner i årets riksdagsval och partiledare Annie Lööf meddelade sin avgång strax efter valet. Hon fick intern kritik för att hon redan före valet berättade att hon kunde tänka sig att ingå i en S-regering. Centerpartiet vägval framöver blir avgörande för hur det politiska landskapet kommer att se ut inför nästa val. Vart vill de tre partiledarkandidaterna ta Centerpartiet? Daniel Bäckström: 47 år, uppväxt i Säffle i Värmland där han bor på en gård i Tveta. Tidigare mångårig kommunpolitiker i Säffle och regionpolitiker i Värmland, riksdagsledamot sedan 2014. Tidigare Centerpartiets försvarspolitisk talesperson, numer gruppledare i riksdagen och landsbygdspolitisk talesperson.Muharrem Demirok: 46 år, uppväxt i Vårby gård utanför Stockholm, bor numer i Linköping. Mångårig kommunpolitiker i Linköping. Ordförande för Åtvidabergs FF. Riksdagsledamot sedan i höstas. Centerpartiets talesperson i utbildningsfrågor. Partistyrelseledamot. Elisabeth Thand Ringqvist: 50 år, uppväxt i Sunne i Jämtland, bor numer i Stockholm. Arbetade i regeringskansliet under alliansregeringen. Företagare aktiv i flera bolag. Tidigare ordförande i Företagarna, Svenska Riskkapitalföreningen och Skärgårdsstiftelsen. Riksdagsledamot sedan i höstas. Andre vice gruppledare och näringspolitisk talesperson.Partiledarvalet Centerpartiets valberedning nominerade de tre kandidaterna den 7 november. Vid en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari kommer partiets ombud att få rösta fram en av dem att efterträda Annie Lööf som partiledare för Centerpartiet. Gäster: Daniel Bäckström, Muharrem Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Brady Juvier

10 Joulu 202235min

När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet. – Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén. Två procent av BNP inte tillräckligt Försvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 – men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB.– Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.Hur stor andel av BNP kan det handla om?– Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.Men ni måste väl ge den informationen till politikerna?– Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.Svårt klara rekryteringen En av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år. ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju. Programledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Monica Bergmark

2 Joulu 202235min