Språket5 Touko 2025

Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Så pratar vi om pengar

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk. Lyssna på alla avsnitt i ...

20 Huhti 202030min

Vrickade tungvrickare avslöjar språket

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktio...

13 Huhti 202030min

Gudar och himlakroppar i kalendern

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. L...

6 Huhti 202030min

Jiddisch – en dramatisk historia

Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddi...

30 Maalis 202030min

Lyssnarnas bästa: Hur stavas orden?

Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios a...

23 Maalis 202030min

Tillbaka till framtiden med språket

Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden. L...

16 Maalis 202030min

Synonymer – lika men inte samma

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir...

9 Maalis 202030min

Lyssnarnas bästa: Apskaft och offerkoftor

Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta. Lyssna på alla avsni...

2 Maalis 202030min