Språket5 Touko 2025

Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Rackarns bananer och attans bananer!

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Rad...

17 Joulu 201824min

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

10 Joulu 201824min

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avs...

3 Joulu 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

26 Marras 201824min

Domma bullarna är goda!

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

19 Marras 201824min

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyss...

12 Marras 201824min

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt...

5 Marras 201824min

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ...

29 Loka 201824min