Finsk vrede mot Expressens skolskjutningsvideo
Medierna31 Touko

Finsk vrede mot Expressens skolskjutningsvideo

Att gärningsmän i våldsamma dåd vill använda medier som ett verktyg för att nå ut med sitt budskap är inte ovanligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I finska Birkala skedde i förra veckan just en sån händelse när en 16-årig knivbeväpnad kille gick in i sin skola och högg tre yngre tjejer. Innan attacken skickade han ett manifest till kvällstidningen Iltalehti med sina planer.

Gärningsmannen filmade sig själv inne på en skoltoalett precis innan attackerna skedde och la ut klippet i sociala medier. Ett filmklipp som de flesta avstod från att publicera. Men inte alla.

Reporter: Martina Pierrou

I veckan kom Utrikespolitiska institutets utredning om chefen för mellanösternprogrammet Rouzbeh Parsi. Det var i vintras som TV4 berättade att det fanns kopplingar mellan Parsi och ett iranskt påverkansnätverk. Det här ledde efter en del om och men till att UI drog igång en stor utredning. I veckan presenterades den alltså. Den stora anklagelsen i grunden här— att Rouzbeh Parsi på något sätt skulle varit styrd av Iran— ja den frias han från av utredningen— men det är en motstridig bild— för samtidigt får han även skarp kritik i rapporten och lämnar nu sitt uppdrag på utrikespolitiska institutet. Så frågan är: Vad säger rapporten egentligen om TV4:as publiceringar från i vintras?

Reporter: Erik Petersson

Nästa år går public service in i en ny tillståndsperiod som sträcker sig fram till 2033 - och förra veckan på en pressträff presenterade Tidöpartierna sitt förslag på förändringar i inriktning och finansiering. Det var egentligen inga stora överraskningar, det mesta har varit känt sen ett år tillbaka.

SVT, SR och UR kommer få liite mer pengar än tidigare.

Budskapet är att alla partier fortfarande är överens om att public service ska vara stort och starkt, sa SVT:s kulturredaktör Per Andersson. Det politiska bråket handlar mest om nyanser.

Goda nyheter för programbolagen, kanske du tänker? Nä, då får du tänka om. Från public service-cheferna målades istället mörka hotfulla moln upp på horisonten. Det är allvar nu var deras budskap.

Reporter: Freddi Ramel

Jaksot(973)

Svalde Aftonbladet Turkiets coronapropaganda? Fel och förvirring om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för tidningar

Svalde Aftonbladet Turkiets coronapropaganda? Fel och förvirring om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för tidningar

Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods inte fått vård i Sverige. Svalde Aftonbladet Erdogans propaganda? Förvirring och rättelser efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för journalister och kvällstidningar under coronakrisen. Eviga publiceringar vad händer när en intervjuperson inte vill vara med längre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. • Svalde Aftonbladet Erdogans coronapropaganda?Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods blivit nekad vård i Sverige. Aftonbladet var först med nyheten och bevakade med full kraft: artikel, live-tv, flash och fotograf på plats på flygplatsen. Men det kritiska perspektivet, som placerade in händelsen i Erdogans tydliga propagandastrategi, dröjde. Reporter: Tonchi Percan • Fel och förvirring efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnittDet blev en riksnyhet i veckan att Region Stockholm på grund av corona tagit beslut om att ställa in alla kejsarsnitt som saknar medicinsk grund. Förlossningsrädda kvinnor i Stockholm kommer tvingas föda vaginalt, var budskapet som kablades ut. Men lika snabbt som nyheten spreds kom dementierna och rättelserna på löpande band. Erik Petersson ringer upp SVT Stockholm för att fråga vad det var som hände. • Lågt förtroende för journalister och tidningar under coronakrisenAktuella siffror från Novus visar att förtroendet för flera medier legat lågt den senaste tiden. I jämförelse med tex Folkhälsomyndigheten, MSB och vården som allmänheten känner stort förtroende för. Morgontidningarna hamnar långt ner och kvällstidningarna i botten. Journalister är även den yrkesgrupp som allmänheten har sämst förtroende för i krisen enligt en annan aktuell mätning av Kantar Sifo. Men vad säger det här om coronajournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge • Eviga publiceringar som aldrig glömmerOm du en gång varit med i en artikel, så kommer den ligga kvar i årtionden, ja kanske för alltid. Medierna fick ett mejl som reste frågan: Har publicisterna för stor makt mot den som en gång ställt upp i en intervju och inte längre vill synas på nätet? Reporter: Katarina Andersson

2 Touko 202034min

SvD skakas av mångårige fotografens död, unik inblick i Nyheter Idags ekonomi, utredning sågar UG:s program om apatiska barn

SvD skakas av mångårige fotografens död, unik inblick i Nyheter Idags ekonomi, utredning sågar UG:s program om apatiska barn

Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på den egna redaktionen? SvD skakas av fotografen Tomas Oneborgs bortgång. Om Nyheter Idags okända intäkter, när vår serie om alternativmedier fortsätter. UG:s utredning klar svidande kritik mot programmet om apatiska barn på 00-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. • SvD skakas av pressfotografen Tomas Oneborgs död Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet. Han kallades den siste riktige pressfotografen. 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Men den 31 mars avled han i covid-19, 62 år gammal. På Svenska Dagbladet är redaktionen i sorg. Samtidigt som svåra frågor har rests. Vilka risker tog Tomas Oneborg på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Reporter Tonchi Percan har träffat SvD:s publisher Anna Careborg. • Nyheter Idags okända intäkterVi fortsätter vår granskande serie om de ideologiska medieprojekt som brukar betecknas som alternativmedier. Vad skriver sajterna om, varifrån kommer pengarna och vilka ligger egentligen bakom?Nyheter Idag är i sammanhanget den kanske mest svårdefinierade sajten, men som inte sällan inordnas bland aktörer som Samhällsnytt och Fria tider. Hos Nyheter idag finns ena dagen artiklar av typen ”invandrare begick brott”. Nästa dag ett stort avslöjande som Ekot, SVT och dom rikstäckande morgontidningarna med självklarhet måste plocka upp. Reporter Josephine Freje Simonsson har träffat Nyheter Idags grundare Chang Frick och fått en unik inblick i sajtens ekonomi. • Svidande kritik mot UG efter extern utredning om apatiska barnen UG:s reportage ”Spelet om de apatiska barnen” sändes i SVT för 14 år sedan. När debatten rasade i höstas om hur medier i allmänhet och UG i synnerhet beskrev fenomenet apatiska barn på 00-talet valde UG:s chef Ulf Johansson att beställa en utredning. Johan Åsard tidigare chef för Kalla fakta skulle genomlysa reportaget en gång för alla. I veckan offentliggjordes utredningens slutsatser. Och kritiken var svidande. Reporter: Erik Petersson

25 Huhti 202034min

Kritik om falsk balans efter SVT-debatt, Samhällsnytt och SD-kopplingarna, felaktig fakta om beredskap under lupp

Kritik om falsk balans efter SVT-debatt, Samhällsnytt och SD-kopplingarna, felaktig fakta om beredskap under lupp

Influencer ställdes mot överläkare i debatt om coronastrategin. SVT kritiseras för falsk balans. Vi granskar Samhällsnytt: vad innehåller sajten och vilka ligger egentligen bakom? Felaktig siffra om beredskap fick stor spridning genom många medier. Men varifrån kom den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. • Influencer ställdes mot professor i SVT:s Mötet“Sverige möts” och “Mötet” är nya programsatsningar från Sveriges television. Och SVTs nya debattsatsning har den uttalade ambitionen att överbrygga polarisering genom att få till samtal mellan människor som annars inte hade mötts och pratat med varandra. I senaste avsnittet av av Mötet ställdes en influencer mot en överläkare för att debattera den svenska coronastrategin. SVT har i veckan fått hård kritik för att ha kört rakt ner i fällan som kallas “falsk balans”. Men SVT slår ifrån sig och håller inte med. Reporter: Tonchi Percan • Granskning: Samhällsnytt och SD-kopplingarnaIdeologi och politisk kamp har genom hela mediehistorien alltid varit en katalysator för nya medieprojekt. Från ytterkant till ytterkant har det politiska spektrat genom decennierna funnits representerat i form av olika tidningar. Nu är det de nya politiska strömningar som syns och hörs. Och i vår digitala delningskultur kan aktörer som vet hur man spelar på rätt strängar få stort genomslag. De klumpas ofta ihop och omtalas som alternativmedier. Andra tycker att hatsajter är mer rimligt. Eller populistiska sajter, eller främlingsfientliga. Oenigheten inför hur fenomenet ska benämnas är stor. Frilansjournalisten Josephine Freje Simonsson kommer i en granskande serie i tre delar gå bortom epiteten och titta närmare på dom här sajterna. Hur många läsare har de, vad är det dom skriver om och vilka är det egentligen som står bakom? Del ett handlar om Samhällsnytt, tidigare Avpixlat. • Felaktig beredskapsjämförelse fick stor spridningI spåren av coronaviruset har svensk krisberedskap blivit ett allt mer brännande debattämne. Att beredskapen monterats ner över tid råder inget tvivel om, men de senaste veckorna har en stort antal svenska medier publicerat en siffra där man jämfört antalet intensivvårdsplatser i Sverige innan Corona bröt ut, med antalet som fanns 1993. Siffrorna gör gällande att det i Sverige idag bara finns knappt en sjundedel så många intensivvårdsplatser som det gjorde 93. Men vad händer om man verkligen går till botten med källorna till de här uppgifterna? Reporter: Erik Petersson.

18 Huhti 202034min

Facebookspecial: från klickjakt och viralhajp till kritik och förtroendekris

Facebookspecial: från klickjakt och viralhajp till kritik och förtroendekris

Sedan starten 2004 har Facebook skakat om vår medievärld i grunden. Och relationen till traditionella medier och journalistik har varit stormig. Vi repriserar vårt specialprogram om visionerna, felbesluten och framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från hallelujastämning och hajp, till skandaler och kritik. Om virala klickraketer, kampen om annonspengarna och Mark Zuckerbergs nya charmoffensiv mot medier. Nu vill Facebook på nytt bli platsen där du tar del av nyheter. Efter ett och ett halvt decennium med Facebook frågar vi nu: har nätjätten hjälpt eller stjälpt journalistiken? Hör svenska medieföreträdare om Facebook-satsningarna som aldrig flög och om synen på nätjätten idag. Vilka beslut och händelser har format relationen? Och hur ser Facebook på relationen till svenska medier? Producent och reporter: Therese RosenvingeLjud och teknik: Fredrik Nilsson

11 Huhti 202034min

Sänkt ribba för corona-studier, ris och ros till krispaket, bor influencers på bondgård eller inte?

Sänkt ribba för corona-studier, ris och ros till krispaket, bor influencers på bondgård eller inte?

Nya snabbgjorda studier om corona kommer hela tiden. Men är det rätt eller fel av redaktionerna att sänka ribban för vad som släpps igenom? Annonskollapsen för medier förvärras i coronakrisen. Vi analyserar regeringens krispaket till mediesektorn. Ny dokumentär SVT-serie om influencerparet som lämnar stan för ett nytt liv på landet. Vi synar omständigheterna som SVT inte berättar om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är det rätt att sänka ribban för vetenskapliga studier i coronakrisen? Just nu översköljs vi i medier av nya vetenskapliga studier som påstår olika saker om coronaepidemin. Flera ansedda vetenskapliga tidskrifter har i det här läget valt att publicera studier som inte är förhandsgranskade. Dessutom lägger enskilda forskare ut artiklar (på webbplatser eller i databaser) helt på egen hand. Och det är inte sällan studier som producerats i ett extremt högt tempo. Å på senare tid har vi sett flera exempel på hur allmänna medier publicerat studier med tveksam kvalitet. Studier som i vanliga fall skulle gallras bort utifrån tidningarnas regler och checklistor för vad som ska släppas igenom. Det råder inget tvivel om att läsarna, tittarna och lyssnarna törstar efter kunskap. Men frågan är om det är rätt av medier att sänka ribban - eller bör man istället se det som att gatekeeper-funktionen som medier har kanske är viktigare än någonsin även om forskningen gör undantag nu? Reporter: Tonchi Percan. Bor SVT-influerarna på sin bondgård eller inte? Hur mycket kan man undanhålla i något som kallas dokumentär – hur mycket får en berättelse snyggas till för att bli bättre? Att göra historier rakare och mer renodlade det måste man nog alltid till viss del – men samtidigt ska ju det som sägs rimma med verkligheten. I veckan var det premiär för SVT:s nya dokumentärfilmserie ”Hjälp vi har köpt en bondgård”. Här får TV-tittarna följa två populära influencers, paret Brita och Kalle Zackari, när dom lämnar storstan och flyttar till landet. Packar allt och drar - för ett nytt liv. Serien beskrivs av SVT som ”En dröm som blivit sann”. Vår reporter Terje Carlsson har tittat närmare på SVT:s drömserie om bondgården och på omständigheterna som inte fått ta plats i skildringen. Räcker kulturministers krispaket för att rädda medier? Vad kommer hända med landets medier när coronakrisen nu stryper bärande delar av intäkterna? Klart är att oron i den redan krisande mediebranschen är stor och många tidningar har i veckan tagit till åtgärder som påverkar journalistiken. För varje dag som gått så har kraven och ropen blivit allt mer desperata om någon form av krispaket från regeringen. Branschen har suttit på nålar - och så i fredags i eftermiddag kallade plötsligt kulturminister Amanda Lind till presskonferens. Men blev beskedet det som branschen hoppats på? Reporter: Therese Rosenvinge De tar röda mattan till kändisarnas karantäner I dessa tider kan det krävas en hel del kreativa idéer för att lösa sådant som inte längre funkar som vanligt – vilket också förstås i hög grad gäller journalister. Skvallerjournalister och nöjesreportrar är en särskild kategori som just nu inte kan jobba som vanligt. För hur bevakar man kändissverige när det inte finns några premiärer och galor att mingla på? Inga kändisar alls som i dessa dagar poserar på röda mattor..I veckan stod nöjesreportrarna Anna och Hans Shimoda för ett stycke kreativitet utöver det vanliga. “Om inte Martin Melin kan komma till Röda mattan, får Röda mattan komma till Martin Mellin”, sammanfattade Nöjesguiden duons oväntade corona-grepp. Reporter: Therese Rosenvinge.

4 Huhti 202034min

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter - Specialreportrar i coronabevakningen - Facebooks egen världsdomstol

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter - Specialreportrar i coronabevakningen - Facebooks egen världsdomstol

Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de visade bilder av döende Coronapatienter från en intensivvårdsavdelning i Italien? Om specialreportrarnas viktiga roll under Coronakrisen. Men hur många finns kvar? Vilka lärdomar har journalister i Kina dragit nu när krisen där börjar lätta? Och så om hur facebook håller på att inrätta en egen självständig högsta domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienterHur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? Ja för journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Och hur resonerar redaktioner när vikten av att ha bilder hamnar på kollisionskurs med ett annat intresse, nämligen det att respektera svårt sjuka och döende människors integritet. Reporter: Erik Petersson. Specialreportrarnas roll i coronabevakningenI vanliga fall kan artiklar och reportage av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus. På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Där har specialreportrarna blivit allmänna nyhetsreportrar. Tonchi Percan har tillbringat veckan med att umgås, både virtuellt och i verkligheten med medicinreportrarna som försöker hålla kompassriktning rätt i den ström av kunskap och forskning som kommer nu. Lärdomar av rapportering från coronadrabbat KinaMedan vi i Sverige sannolikt har den stora explosionen av coronafall framför oss, så har tillvaron i landet där allting startade, Kina börjat återvända till det normala. Karantäner har öppnats och antalet nya dödsfall och nya smittade har iallafall enligt de kinesiska myndigheterna minskat drastiskt. Vilka lärdomar har då journalisterna dragit, nu när den värsta krisen lugnat sig? Katarina Andersson fick en intervju med Eva Xiao, reporter i Peking för den franska nyhetsbyrån AFP. Facebook inrättar ny världsdomstolRedan i slutet av 2018 rullade Mark Zuckerberg ut en ambitiös plan: Han ville skapa en slags högsta domstol för Facebook: en så kallad Oversight Board. Den Facebook-användare som fått sitt innehåll ratat och bortsuddat av FB ska kunna gå till en helt ny instans - och få upprättelse.Med andra ord, "domstolen" ska kunna köra över Mark Zuckerberg.Företaget har nu plöjt ner 130 miljoner dollar i projektet. Han har utsett en chef och redan till sommaren räknar han med att de första fallen ska kunna avgöras. Så, är Oversight Board ett ärligt försök att få bukt med problemen som Facebooks brottas med - eller bara kosmetika? Reporter: Katarina Andersson.

28 Maalis 202034min

Så påverkar corona coronabevakningen: om beredskap, betalväggar, siffror och andra nyheter

Så påverkar corona coronabevakningen: om beredskap, betalväggar, siffror och andra nyheter

Hur påverkas rapporteringen av alla åtgärder som måste vidtas? Och hur ser beredskapen ut framåt? Även om befarat annonsras och betalväggar, siffror med mätproblem och platsen för andra nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. • Hur påverkar coronaåtgärderna coronajournalistiken?Hur påverkar coronakrisen rapporteringen när bara kärntrupper på några få personer finns kvar på redaktionerna? Hur länge kan journalistiken leverera under sådant tryck?Många journalister har gått över till att jobba hemifrån. Nyckelmedarbetare på SVT sitter isolerade i särskilda rum och redaktioner har avskilts från varandra. Men ett ställe där journalister fortfarande setts i veckan är Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser. Reporter: Tonchi Percan • Hur hanterar medier osäkra coronasiffror?Hur många är smittade i varje land, hur hög är dödligheten och hur stora är mörkertalen av smittade? Inte ens proffsen är säkra på vilka siffror som betyder mest och vilken väg vi ska ta framåt. Ändå vill vi i publiken ha dem – och medierna ger oss dem. Reporter: Lars Truedson • Stora skillnader mellan svenska mediers beslut om betalväggarBetalväggars vara eller icke vara har den senaste veckan återigen blivit en het fråga. Är det rimligt att låsa in artiklar som handlar om coronapandemin? Och i så fall vilka artiklar? Hur kan tidningarna både ta sitt samhällsviktiga informationsansvar, men samtidigt rädda sin överlevnad? Svenska tidningar har valt olika vägar för sina coronaartiklar. Reporter: Therese Rosenvinge • Nyheterna i skuggan av corona Hur gör redaktionerna i sådana här tider med alla andra nyheter? En skjutning, ett mord, utrikespolitiska intriger, flyktingsituationen längs europas gränser. Allt sådant som trots Corona fortfarande pågår och som i vanliga fall får stort utrymme. Har medier ett ansvar att även täcka andra nyhetshändelser just nu, eller är det helt enkelt rationellt att lägga alla resurser på att bevaka coronakrisen? Reporter: Erik Petersson

21 Maalis 202034min

Kritisk balansgång i coronabevakningen, Guldbron är guldstory för medier och dramatisk annonskollaps

Kritisk balansgång i coronabevakningen, Guldbron är guldstory för medier och dramatisk annonskollaps

Om mediers roll, utmaningar och svårigheter i bevakning av coronapandemin. Hur är det att rapportera från smittans europeiska centrum? Medial fascination för guldbron. Dramatiskt annonsras för medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. • Utmaningar och svårigheter när coronavirusets spridning bevakasNyhetsmedier vittnar om rekordtrafik på sina sajter. Och det här är ett läge när mediers funktion sätts prov och utmanas. I kris måste ju medier kunna fungera som kanaler för all viktig samhällsinformtion, samtidigt som ju medier också har i uppdrag att granska och förhålla sig kritiskt gentemot myndigheterna. Hur ser de stora redaktionerna själva på vad som är svårigheterna just nu? Reporter: Freddi Ramel och Tonchi Percan • Hela Italien i karantän – SVT kallar hem korreJennifer Wegerup har för SVT:s räkning rapporterat från allt folktommare italienska gator. Hon har varit mitt i coronasmittans europeiska centrum. Men hur är det att jobba som journalist i ett nedstängt land? Var går gränsen för vilka risker man tar som reporter? I veckan kallades Wegerup hem, trots att hon själv hade velat stanna och jobba. Reporter: Lasse Truedson • Mediehajpen kring Guldbron Medieintresset kring Slussens nya bro som kom via lastfartyg från Kina i veckan har varit enormt. Inte bara lokalt i Stockholm utan också i riksmedier. Till exempel SVT har startat ett nytt direktsänt slow-tv-projekt kopplat till bron. Men vad är det som gör den här stålkonstruktionen så oemotståndlig för medier? Reporter: Therese Rosenvinge • Annonskollaps för svenska medier. Hur allvarligt är läget? Ett dramatiskt annonsras slår just nu hårt mot landets medier. Fjolåret blev en kalldusch. Nu tappar medier även digitala annonser och i branschen pratas det om annonskollaps. Men varför händer det här nu? Och hur påverkar det här journalistiken? Reporter: Tonchi Percan

14 Maalis 202034min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
sita
i-dont-like-mondays
poks
kaksi-aitia
antin-palautepalvelu
joku-tietaa-jotain-2
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
loukussa
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
lahko
kummitusjuttuja