Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning (nymixad repris)

Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning (nymixad repris)

Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.


I reprisen av det nymixade avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.


Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.


I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.


Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.


De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.


Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.


Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks Audio.


Bild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(739)

Hästens förvandling från maktsymbol till jordens slitvarg

Hästens förvandling från maktsymbol till jordens slitvarg

Hästen fick en allt viktigare roll inom krigföring under medeltiden. Riddarna med tunga rustningar skulle inte varit riddare utan sina hästar. Deras hästar tränades omsorgsfullt för att kunna användas...

31 Loka 202441min

När stäppens vildhästar blev slagfältets hjältar

När stäppens vildhästar blev slagfältets hjältar

För mer än 5000 år sedan, på de vida stäpperna i dagens Kazakstan, inledde människan ett samarbete med hästen som skulle förändra samhällen världen över. Från att ha varit små, skygga djur på stäppen ...

30 Loka 202441min

Ukrainsk nationalism i Rysslands skugga

Ukrainsk nationalism i Rysslands skugga

Under århundradena har området som idag är Ukraina hamnat under inflytande från andra makter som Polen-Litauen, Ryssland och Österrike-Ungern. I Ukraina har det bott många olika folk som mer identifie...

28 Loka 202451min

Suezkrisen förändrade Mellersta Östern

Suezkrisen förändrade Mellersta Östern

Den 29 oktober 1956 inledde Israel en invasion av Sinaihalvön. Detta var en förevändning för Storbritannien och Frankrike att ingripa militärt. De krävde att både Egypten och Israel skulle dra sig til...

24 Loka 202441min

Suezkrisen – stormakternas hemliga krigsplaner

Suezkrisen – stormakternas hemliga krigsplaner

Efter att Egypten nationaliserade Suezkanalen den 26 juli 1956 inledde Storbritannien, Frankrike och Israel ett militärt anfall mot Egypten. Målet var att återta kontrollen över Suezkanalen och avsätt...

23 Loka 202440min

Sveriges slavar på S:t Barthélemy

Sveriges slavar på S:t Barthélemy

I Sveriges västindiska koloni S:t Barthélemy var slaveri tillåtet ända fram till den 9 oktober år 1847. I rättsprotokollen från den lilla ön framträder slaveriets omänsklighet – både mot de olyckliga ...

21 Loka 202447min

Kalla krigets spioner i Sverige

Kalla krigets spioner i Sverige

Efter andra världskriget intensifierades det sovjetiska spionaget i Sverige, i synnerhet under kalla krigets mest spända årtionden. Sverige, som geografiskt och strategiskt befann sig i en viktig posi...

17 Loka 202439min

Moskvas agenter och förrädare i Sverige

Moskvas agenter och förrädare i Sverige

Sverige har utgjort ett viktigt mål för den ryska och sovjetiska underrättelsetjänsten i modern tid. Från det kejserliga Ryssland, till det turbulenta 1920-talet, då bolsjevikerna konsoliderade sin ma...

16 Loka 202438min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
i-dont-like-mondays
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
uutiscast
joku-tietaa-jotain-2
poks
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
sita
aikalisa
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
rss-palmujen-varjoissa
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
lahko
rss-nikotellen
rss-napy