Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning (nymixad repris)

Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning (nymixad repris)

Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.


I reprisen av det nymixade avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.


Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.


I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.


Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.


De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.


Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.


Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks Audio.


Bild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(763)

Carl och Christina Piper - uppkomlingar med Karl XII:s öra

Carl och Christina Piper - uppkomlingar med Karl XII:s öra

Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten. De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka ...

22 Huhti 202048min

Folkhemmets besatthet av skyddsrum

Folkhemmets besatthet av skyddsrum

Sverige är det land efter Schweiz som byggt mest skyddsrum per capita i världen. Ett av världens största skyddsrum med plats för 20 000 människor finns exempelvis under Södermalm i Stockholm. Och mång...

15 Huhti 202051min

Det tragiska slaget vid Visby 1361

Det tragiska slaget vid Visby 1361

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning...

8 Huhti 202046min

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år

Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 4...

1 Huhti 202042min

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm

Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm

Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon l...

25 Maalis 202052min

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden

När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden

Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att na...

18 Maalis 202038min

Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyld...

11 Maalis 202046min

Folkvandringstiden omprövad

Folkvandringstiden omprövad

Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika – utan snarare krigarföljen på några tuse...

4 Maalis 202049min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
seitseman
sita
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
ihme-ja-kumma
i-dont-like-mondays
hupiklubi
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
mamma-mia
rss-murhan-anatomia
kolme-kaannekohtaa
yopuolen-tarinoita-2
rss-palmujen-varjoissa
aikalisa
kummitusjuttuja
lahko