Niklas Wykman (M): ”Någon form av lättnad kring bolånereglerna, kommer vi gå fram med”

Niklas Wykman (M): ”Någon form av lättnad kring bolånereglerna, kommer vi gå fram med”

Finansmarknadsministern om finansiering av ny kärnkraft och lättnader i amorteringskraven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen har lovat att bygget av ny kärnkraft ska påbörjas före nästa val. Den 21 maj gav riksdagen klartecken till en ny modell för finansiering av bygget. Upp till fyra nya reaktorer för hundratals miljoner kronor ska finansieras genom statliga lån, ett garanterat lägsta pris på el och ett system för delning av risk och vinst mellan staten och kärnkraftsbolagen.

Klubbades med liten marginal

Beslutet som innebär en av de största statliga satsningarna i Sverige på mycket länge, fattades med tre rösters marginal i riksdagen. Finansmarknadsminister Niklas Wykman som är ansvarig för finansieringen av bygget av ny kärnkraft säger dock att många står bakom beslutet.

”Här upplever jag ändå att det finns en bred uppbackning - både i det svenska samhället, bland svensk industri, jobbskapare och fackförbund - kring att man är för att det kommer ny kärnkraft på plats,” säger han.

Näringslivet har gång på gång önskat en långsiktig överenskommelse över blockgränserna för att våga investera. Men trots det har regeringen inte försäkrat sig om Socialdemokraternas stöd före riksdagsbeslutet.

”Om jag ska vara helt ärlig så oroar det mig inte så mycket. Sverige behöver ny baskraft. Det vet Socialdemokraterna om. Man får inte låta det politiska spelet stå i vägen för att lösa Sveriges problem,” säger Niklas Wykman.

”För mycket ideologi”

Finansieringsmodellen har fått kritik från en rad remissinstanser. Dels är det osäkert hur mycket satsningen på ny kärnkraft kommer att kosta skattebetalarna i slutändan. En annan återkommande kritik är att den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kan tränga undan investeringar och innovation inom andra kraftslag.

Kritiken kring den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kommer också från högerhåll, att det skulle vara ideologiskt tveksamt för ett marknadsliberalt parti att ge så omfattande stöd till en enskild industri.

”Det för mycket ideologi i energifrågan generellt, det är skadligt för Sverige. Man behöver komma bort från det och titta på praktiska lösningar,” säger Niklas Wykman. Han lyfter fram att stödet är avgränsat till fyra reaktorer under en uppstartsfas. När man väl kommer igång så är bedömningen enligt Wykman att industrin ska klara sig på en mer marknadsmässig grund.

Lättnader i amorteringskravet

Ett annat viktigt vallöfte från Moderaterna handlar om amorteringskravet. Strax före valet lovade partiet att kravet skulle pausas. Nästa vecka kommer regeringen att föreslå lättnader i amorteringskraven för bolån. Någon paus i amorteringskraven är dock inte aktuellt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. Att det skulle handla om ett brutet vallöfte vill han inte hålla med om.

”Vi kunde, som vi bedömde det, snabbare och effektivare stötta familjerna med att ta ner skatter, höja vissa bidrag och få direktinverkan brett i människors ekonomi där det behövdes mest. Rätt eller fel har väljarna möjlighet att ta ställning till nästa gång,” säger Niklas Wykman.

Gäst: Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Fredrik Furtenbach
Producent: Stina Fischer
Tekniker: Lotta Linde-Rahr

Intervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 11 juni 2025.

Jaksot(802)

Paulina Brandberg (L): Slöja på riktigt små barn borde vara skäl för orosanmälan

Paulina Brandberg (L): Slöja på riktigt små barn borde vara skäl för orosanmälan

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) om slöjförbud, arbetsplatsolyckor och växande löneskillnaderna mellan könen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Paulina Brandbergs (L) mest prioriterade frågor är kampen mot hedersförtryck. Hon vill att det ska bli förbjudet att tvinga någon att ha på sig religiös klädsel, som slöja. Att utreda det är en av punkterna i det uppdaterade Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.Men förslaget har väckt kritik, bland annat för att det redan är förbjudet enligt brotten olaga tvång och hedersförtryck. Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg säger i Ekots lördagsintervju att lagstiftningen behöver utredas eftersom tvånget kan vara subtilt och svårt att bevisa, och hon tycker att slöja är en sexualiserande symbol.”Min personliga syn är ju att varje gång ett litet barn bär slöja, framför allt när det handlar om riktigt små barn och framförallt när det dessutom är föräldrar som kombinerar det med att sätta press på personalen om att barnet inte får leka med pojkar på rasten, varje gång det sker så tycker jag det borde vara skäl för orosanmälan hos socialtjänsten, så att socialtjänsten verkligen kan gripa in. Så redan med dagens lagstiftning hade jag önskat att vi hade ingripit mer.”, säger Paulina Brandberg, som är jurist och arbetade som åklagare innan hon blev statsråd för två år sedan.Delar av Liberalerna vill se ett slöjförbud för barn i förskola och skola. Paulina Brandberg säger att hon har förståelse för den ståndpunkten men att det skulle innebära svåra avgränsningsproblem.25 döda i arbetsplatsolyckorFörra året dog 63 personer på svenska arbetsplatser, det högsta antalet på över ett decennium. Hittills i år har 25 personer omkommit på arbetet. ”Det är ju en stor katastrof varje gång någon går till jobbet och sedan inte kommer hem. Det är något som vi från politikens sida på alla sätt ska se hur vi kan vara delaktiga i att få ner siffrorna.”, säger Paulina Brandberg.Många av dödsolyckorna sker på byggarbetsplatser med många underentreprenörer. När regeringen tillträdde fanns ett färdigt utredningsförslag om att uppdragsgivare skulle få ett större ansvar för arbetsmiljön även hos underleverantörer, egenföretagare och plattformsarbetare. Men trots att två år gått har regeringen inte tagit några initiativ i den riktningen.Gäster: Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministerKommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på EkotProgramledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Victor UbeiraIntervjun spelades fredag den 6 september.

7 Syys 202435min

Ebba Busch (KD): ”Vi har hittat en win-win-lösning”

Ebba Busch (KD): ”Vi har hittat en win-win-lösning”

Regeringen har valt att höja den tidigare så hårt kritiserade reduktionsplikten. Men räcker det för att klara klimatmålen? Och vad finns det för risker med att satsa skattepengar kärnkraft? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ebba Busch är energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna.Sverige kan klara EU:s klimatmål för vägtransporter utan att höja bensinpriset. Det meddelande regeringen tidigare i veckan när de presenterade den nya reduktionsplikten på tio procent som ska kombineras med sänkt bensinskatt. Många experter undrade hur en så låg inblandning av biobränslen kunde räcka för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Varför berättade inte energiministern hur utsläppskalkylerna ser ut?”Dyrt att inte bygga kärnkraft”En utredning föreslog nyligen tre steg av stöd och subventioner till ny kärnkraft. Men varför ska skattebetalarna ta så stora ekonomiska risker? Och finns det risk att utbyggnaden av andra kraftslags stannar av när regeringens satsar så mycket på kärnkraft?Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister och partiledare för KristdemokraternaKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Alma SegeholmRÄTTELSE: I den här intervjun säger Ebba Busch att Sverige i år beräknas betala åtta miljarder kronor för att nedreglera och balansera ut vindkraft. Korrekt är att pengarna går till att bland annat balansera och hantera incidenter inom alla kraftslag. Rättelsen är gjord den 20 september 2024.Intervjun spelades in den 30 augusti 2024.

31 Elo 202435min

Muharrem Demirok (C): ”Vi måste bli tydligare”

Muharrem Demirok (C): ”Vi måste bli tydligare”

Hur ska Centerpartiet förnya sin politik? Med vilka ska partiet samarbeta efter nästa val? Och vill centerledaren Muharrem Demirok ha ny kärnkraft eller inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Muharrem Demirok har varit partiledare för Centerpartiet i ett och ett halvt år. I veckan presenterade han reformgrupper som ska ta fram nya politiska förslag inför valet 2026. Men handlar det om att ompröva politiken i grunden eller om att ompaketera politiken? Och med vilka partier vill han samarbeta efter valet 2026?Ny kärnkraft eller inte?Centerpartiet anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och Demirok säger att han inte tror att marknaden kommer att kunna bära kostnaden för ny kärnkraft utan stora statliga subventioner. Men han förkastar förslaget om statlig finansiering av ny kärnkraft som nyligen presenterades i en statlig utredning. Om man ska ge statligt stöd till kärnkraft måste stödet även omfatta andra fossilfria kraftslag, säger han.”Vi är beredda att göra väldigt mycket för att få en fossilfri elproduktion, men den måste vara teknikneutral och det innebär ju då att man inte slår undan mattan för det ena eller det andra energislaget. Och ja, då är vi beredda att ta det, men den diskussionen måste föras i den här typen av energisamtal, precis som vi gjorde med försvarsberedningen”, säger Muharrem Demirok.Gäster: Muharrem Demirok, partiledare CenterpartietKommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Martin SeipelRÄTTELSE: I en tidigare version av programmet säger programledaren felaktigt att nästa veckas gäst, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, är Vänsterpartiets partiledare. Intervjun spelades in fredag den 23 augusti 2024.

24 Elo 202434min

Därför backade SD – statsvetare analyserar valresultatet

Därför backade SD – statsvetare analyserar valresultatet

De rödgröna ökade och högersidan backade i EU-valet i Sverige, tvärt emot i resten av Europa. Vem röstade hur och varför? Statsvetarna Henrik Ekengren Oscarsson och Jenny Madestam analyserar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och leder Valforskningsprogrammet som genomför vallokalsundersökningarna tillsammans med SVT. Vid årets vallokalsundersökning svarade över 11 000 väljare på frågor om hur de röstat, hur de röstat tidigare och vilka frågor som de är viktigast för dem. Jenny Madestam är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om politiskt ledarskap.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert

13 Kesä 202434min

EU-panelens bästa tips dagen innan valet

EU-panelens bästa tips dagen innan valet

Dagen före valet till Europaparlamentet bjuder Ekots lördagsintervju in till valspecial med EU-experter. Hur bör du tänka innan du lägger din röst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster: Magnus Blomgren, statsvetare Umeå UniversitetAnnika Wäppling Korzinek, chef för EU kommissionen i StockholmTeresa Küchler, EU-korrespondent för SvDLinda Berg, statsvetare Göteborgs UniversitetProgramledare: Katarina von ArndtTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Stina Fischer och Martina Lindwall

8 Kesä 202434min

Techentreprenören Jens Nylander: ”När jag kommer blir man oroad att jag hittar något problematiskt”

Techentreprenören Jens Nylander: ”När jag kommer blir man oroad att jag hittar något problematiskt”

Efter MP3-spelare, hörlurar och en affär i miljardklassen har techentreprenören Jens Nylander byggt ett AI-system som granskar slöseriet med våra skattemedel. Men han stannar inte där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av det egenbyggda AI-systemet har Jens Nylander under de senaste månaderna gått igenom drygt 60 miljoner fakturor hos kommuner, regioner och myndigheter och har hittat en mängd felaktigheter. Det kan handla om vänskapskorruption, långa, dåliga avtal eller direkta fel- och överköp och Nylander uppskattar svinnet i de offentliga finanserna till 90 miljarder kronor årligen. Ska granska kriminella som mjölkar det offentliga på pengarJens Nylanders nya mål är att granska välfärdsbrott där kriminella lurar det offentliga på bidragspengar. Ett stort arbete eftersom Sveriges offentliga leverantörer omfattar nästan hälften av Sveriges alla aktiebolag. Det finns grupper av bolag som skickar in falska uppgifter i sina årsredovisningar för att passa mallen att kunna bli en offentlig leverantör eller plocka ut bidrag. ”Revisionsplikten togs bort för många år sen och i takt med det har man kunnat hitta på siffror i de här årsredovisningarna för att på olika sätt plocka ut bidrag. Men i bakgrunden av allt det här kanske det står helt andra huvudmän”, säger Jens Nylander. Kontrollfunktionerna måste bli bättreFlera av de kommuner och myndigheter som hamnat under Jens Nylanders lupp säger att hans avslöjanden är korrekta. Men flera av de granskade tycker att han har dragit för stora slutsatser utifrån det material han haft att tillgå. ”Man ska komma ihåg att min kartläggning är lite tekniskt lagd. Den baseras på datauppgifter, mer än vad alla tycker och tänker.”Enligt Jens Nylander måste kontrollfunktionerna bli bättre på att upptäcka det här systematiska utnyttjandet av systemet. Informationsdelningen mellan de offentliga aktörerna måste bli bättre anser han.”När en offentlig aktör blivit lurad av en leverantör så känner de andra offentliga aktörerna till den uppgiften och kan avgöra hur dom ska hantera situationen. Men den typen av uppgiftsdelning finns inte idag”, säger Jens Nylander. Vill använda AI-systemet till ny affärsidéGrunden till granskningen av det offentliga svinnet är att träna det egenutvecklade AI-systemet på att hantera stora mängder data. På sikt är tanken att systemet ska användas till något helt annat och siktet är inställt på en affärsdatabas som ska användas för att kreditvärdera företag. På frågan om det är att utnyttja vårt offentliga öppna samhälle att bygga en kommersiell affärsidé med hjälp av allmänna handlingar svarar Jens Nylander att han ser uppenbara risker med att utnyttja offentligt material. ”När man publicerar hur man undviker system så kan det uppstå bolag och personer som utnyttjar det till fördel för sig själva”, säger han. Lösningen är bättre brandväggar inom det offentliga, men hur de ska kunna skydda sig nu när AI kan lura dem på nya sätt har techentreprenören inte något svar på.Gäst: Jens NylanderProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Sven CarlssonTekniker: Maria Stillberg och Bizz SjöblomProducent: Stina Fischer

1 Kesä 202434min

Anna Croneman: ”Jag önskar mig så lite politisk styrning som möjligt”

Anna Croneman: ”Jag önskar mig så lite politisk styrning som möjligt”

Svenska Filminstitutets nya vd om den svenska filmens kris och framtid och om att hålla kulturen och politiken på armlängds avstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom sig har Anna Croneman en gedigen karriär inom film och TV, som filmproducent och senast som chef för SVT Drama. När hon nu tillträder som vd för Svenska Filminstitutet är det skakiga tider för svensk film.Bryta dödläget i filmbranschenDen svenska publiken har svikit biograferna och vänt sig till streamingtjänsternas tv-serier, något som bidragit till krisen för svensk film. Men Anna Croneman tycker sig se att både publik och upphovsmän nu längtar tillbaka till filmen. ”Den yngre publiken, alltså de under 30, ser lika mycket film idag som innan pandemin”, säger hon. Däremot ligger inte de svenska filmerna i topp hos biobesökarna och det är något som Anna Croneman vill ändra på. Hon efterlyser filmer med hög konstnärlig integritet som dessutom når en stor publik - även om just den kombinationen är svårt att få till.Skatt på streamingtjänster enda alternativetRegeringen har tillsatt en filmutredning som ska föreslå en uppdaterad filmpolitik. Det Anna Croneman hoppas mest på är att den ska resultera i ett större anslag till Svenska Filminstitutets budget. Sverige ligger långt ner på listan över länder när det gäller statlig finansiering av filmproduktion. ”Det är klart att det är jättesvårt att satsa sig ur ett dödläge utan att ha resurser. Så den där finansieringsfrågan är kolossalt viktig”, säger Anna Croneman.För att säkra finansieringen av filmproduktion har flera länder, däribland Frankrike och Danmark, infört en kulturavgift för streamingbolagen - den så kallade Netflix-skatten. Anna Croneman tycker att Sverige borde överväga att gå samma väg. ”Hittills är det det enda alternativet som existerar. Och jag tycker att det är rimligt att de som visar svensk film också ska vara med och bidra till den allmänna infrastrukturen, det vill säga talangutveckling och utbildning för filmarbetare”, säger hon.Inget prat om jämställdhet i enskilda verkFrån och med 2017 har staten hela ansvaret för den nationella filmpolitiken. I riktlinjerna finns sju övergripande mål för Svenska Filminstitutet.Anna Croneman anser att den statliga filmpolitiken ger Filminstitutet förbättrade möjlighet att planera självständigt, men hon ser också risken att de politiska målen blir sakfrågor för branschen. Ett exempel på detta var Filminstitutets tidigare vd Anna Serners satsning på jämställdhet. Något som Anna Croneman tycker fick för stort fokus. Man hamnar lätt i problem när man pratar om jämställdhet i enskilda verk. Jämställdhet i branschen är viktig, men fokus ska ligga på filmen och innehållet, säger Anna Croneman.

25 Touko 202434min

Nooshi Dadgostar (V): ”Ett av de största förändringsarbeten som vi genomfört”

Nooshi Dadgostar (V): ”Ett av de största förändringsarbeten som vi genomfört”

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”Het debatt om avskaffandet av kapitalismEn av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i Vänsterpartiet” säger Dadgostar.En av de nya formuleringar som diskuterades mest på stämman var att Vänsterpartiet inte längre vill avskaffa kapitalismen, utan istället frigöra sig från den. Men i det nya partiprogrammet står också att “på samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag att vara historia”.Vill inte längre lämna EUSnart stundar det första EU-valet där Vänsterpartiet inte längre vill verka för att Sverige ska lämna unionen. Istället vill Vänsterpartiet fortsätta förändra EU inifrån. Nooshi Dadgostar anser att det finns flera frågor som idag kräver ett överstatligt samarbete, bland annat miljöfrågan.”Där ser ju vi att det är bra att EU sätter tydliga mål”, säger hon.Tecken på nytt samarbete med SocialdemokraternaAtt Magdalena Anderssons (S) besökte Vänsterpartiets kongress har väckt frågan om ett nytt samarbete inför nästa riksdagsval. Dadgostar var besviken på att Magdalena Andersson inte samlade laget inför riksdagsvalet 2022. Men nu ser hon signaler att Socialdemokraternas partiledare kommer vilja agera annorlunda inför valet 2026.”Jag tror att även hon har funderingar kring att göra något annat än det som hände 2022. Hon skulle redan nu behöva ta initiativ till den typen av samtal”, säger Nooshi Dadgostar.From the river to the seaPalestinafrågan har historiskt varit en viktig fråga för Vänsterpartiet. På kongressen var det flera partiföreningar som ville att partiet skulle öppna för andra alternativ än en tvåstatslösning. En av motionerna hade namnet ”From the river to the sea”. Uttrycket är laddat och kan enligt vissa palestinska aktivister uppmana till fred och frihet för alla palestinier i området mellan Jordanfloden och Medelhavet, medan andra tolkar slagordet som att man vill utplåna Israel. På frågan om vad Nooshi Dadgostar tycker om att vänsterpartistiska partiföreningar använder sig av så laddade uttryck säger hon sig känna till för lite om uttryckets bakgrund för att kunna svara. ”Om det skapar misstolkningar så är det inte bra”, säger hon. Vänsterpartiet stödjer fortsatt en tvåstatslösning. Gäst: Nooshi DadgostarProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena GissénTekniker: Ludvig MatzProducent: Stina Fischer

18 Touko 202435min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
tervo-halme
ootsa-kuullut-tasta-2
politiikan-puskaradio
viisupodi
rss-podme-livebox
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
otetaan-yhdet
rss-vaalirankkurit-podcast
aihe
the-ulkopolitist
rss-polikulaari-humanisti-vastaa-ja-muut-ts-podcastit
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
rss-kuka-mina-olen
politbyroo
linda-maria
rss-lets-talk-about-hair
rss-50100-podcast
rss-tekoalyfoorumi