Cool, yes box och fräsig – Språkets favoriter om slang
Språket16 Kesä 2025

Cool, yes box och fräsig – Språkets favoriter om slang

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ungdomsslang sprids mycket snabbare nu

Slangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.

– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om slangord och -uttryck

När började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?

När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?

Hur gammalt är ordet ”ball”?

Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?

Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?

Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?

”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?

Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråk

Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

Jaksot(933)

Grammatik till vardags

Grammatik till vardags

Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor:-jag först, lyssnarkommentarer-mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta jag först i meningar- det såg ut som hon eller det såg ut som henne. Och det liknar hon eller det liknar henne-psykologiskt utlåtande och pedagogisk utredning - bestämningen hör väl egentligen inte till substantivet? - adjektiv kan vara kategoriserande/klassificerande eller karakteriserande- datorn rättar meningen det behövs upprättas ett avtal- håller känslan för svenska språket på att försvinna? Det handlar om en/ett förvirring - den 35-åriga mannen - rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Huhti 201224min

Stor språkhjälp i liten app

Stor språkhjälp i liten app

Appar i läsplattor och smartmobiler är på väg att ersätta datorbaserade hjälpmedel och det innebär en stor förändring i synen på hjälpmedel. Det säger Mats Lundälv, som är datapedagog i Västra Götalandsregionen. En person med svårigheter att tala, läsa eller skriva kan nu med hjälp av sin telefon eller läsplatta tala in sms eller fotografera text och få den uppläst för sig. De äldre hjälpmedlen var ofta anpassade för varje individ och därför dyra. De nya apparna är billiga och när man använder dem behöver man inte avvika från en omgivning där de flesta fingrar på sin mobil eller läsplatta. Veckans program berättar om några appar med språkkompetens. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-har vardagsspråket tagit efter det formella byråkratiska språket? Exempel: jag valde att gå Götgatan, jag beslutade mig för att gå Götgatan-att skapa nya verb - ett oskick eller en bra vana?-förslag på nytt verb: skräpa av-varför saknas verbet besvika i svenskan?-tveksamhet om ett att: orkar inte /att/ vara kvar-förhoppningen med mötet är- rätt eller fel?-likväl och likaväl - ofta används de som om de hade samma betydelse Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Huhti 201224min

Tolkningsfrågor

Tolkningsfrågor

Det är brist på välutbildade språktolkar och det leder till brister i rättssäkerhet för dem som inte behärskar svenska och till arbetsmiljöproblem för svenska myndigheter som inte kan utföra sitt uppdrag. Det säger etnolog Kristina Gustavsson, som tillsammans med två kollegor har skrivit en forskningsrapport om tolkrollen och tolkningens betydelse för rättssäkerheten. Om myndigheter som anlitar tolk ställde krav på bättre tolkar, skulle det få resultat, säger Kristina Gustavsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans samtliga frågor:-vad talar Sarkozy och Merkel för språk med varandra? SR:s Brysselkorrespondent Jens Möller bidrar.-hur använder man utländska tecken i svenska?-uttal av är - som kan bli e, ä och ibland är i tal-mera uttal: modeord med uttal som om det fanns ett r: mordeord-mänskohandel i radionyheter. Ska det inte uttalas människohandel? -Hälge och uttal av g Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Maalis 201224min

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20/2 3012 Jag först - när började vi säga så? info:Jag och mamma sa vi nog alla som små, men sedan lärde vi oss att sätta andra först. När försvann den vanan i språket? Foto: Scanpix Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Maalis 201224min

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 13 /3 2012 Påminnelser om närhet och avstånd. Finlandssvenskan påminner oss om att de politiska villkoren för ett språk har stor betydelse för språkvårdens prioriteringar. Charlotta af Hällström Reijonen talar om finlandismer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Maalis 201224min

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 6/3 2012 Livviktigt språk. Professor Kenneth Hyltenstam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet talar om flera problem med språkanalys som metod för att avgöra flyktingars hemland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Maalis 201224min

Uttal och läten

Uttal och läten

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet.Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar.Eva Selin, bibliotekarie och läsinspiratör, rapporterar om ungdomars användning av ordet 'flummig'. Veckans alla frågor:- bokstaven w:s plats i det svenska alfabetet- joro i stället för jo då - hur kommer detta sig?- jag lag mig i stället för jag lade/la mig - en felsägning eller något dialektalt?- sje-ljud och tje-ljud - håller ljuden på att byta plats? Listan över ord för, mer eller mindre, oidentifierade småfåglar:- pjoddar i Skåne, företrädesvis Helsingborg med omnejd- tjippas Göteborg och Bohuslän (variation: tjyppar)- svensktalande Helsingfors: tippor- gråpjuddar från Växjö­- pusar från Motala- spinkar från Gotland, Sörmland- spicker från Solllerön, Dalarna- gråspenk och gulspenk för gråsparv och gulsparv från sydvästra Småland- täcklingar, Östergötland, Sörmland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Helmi 201224min

Politiskt gångbart språk

Politiskt gångbart språk

Den amerikanske språkvetaren och radiokrönikören Geoff Nunberg, professor vid UC Berkeley School of Information, utnämner ordet occupy till förra årets ord i USA. Occupy-rörelsen har bidragit till en förnyelse av den amerikanska politiska debatten och till att ekonomiska frågor kommit mycket högre på dagordningen, säger han i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om politiskt laddade ord i svenskan. - fjärrspråk och närspråk: "att vara i utanförskap- sysselsättning- reform - positivt laddat eller neutralt?- våra äldre - vadå våra?- vad betyder talträngd?- resignera i betydelsen avgå- det kokar ner till- kan man förutse vad som kommer att hända med modeuttryck?- mycket exakt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Helmi 201224min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
tiedekulma-podcast
docemilia
mielipaivakirja
hippokrateen-vastaanotolla
filocast-filosofian-perusteet
rss-lihavuudesta-podcast
ihanat-ipanat
radio-antro
rss-ammamafia
rss-murremyytin-murtajat
rss-taivaanranta
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast