#66 Nålsögat – Hur gör man för att etablera sig som Manusförfattare (del 2 av 2)

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Manusfabriken under Audiovisual days 2018. www.kulturakademin.com "Nålsögat" riktar sig till yrkesverksamma manusförfattare och skrivande regissörer som alla någon gång ställt sig frågan: ”Hur f*n gör man för att arbeta och försörja sig som manusförfattare idag?” Under samtalet får vi en inblick i hur producenter och tv-kanal resonerar kring författarens roll. Hur anställs manusförfattare idag? Hur hittar de nya röster och talanger? Hur initieras olika projekt, och hur ser samarbetet ut mellan manusförfattare och producent, resp. kanal? Medverkande i panelen: Peter Zell, projektledare och redaktör, SVT Annika Hellström, producent, Cinenic Magdalena Jangard, tidigare VD Anagram, tidigare Långfilmskonsulent Svenska Filminstitutet Daniel Lägersten, producent, Brain Academy Moderator: Gunnar Eriksson Ljudtekniker: Peter Andersson Från film mot tv-serier De senaste åren har det gått en TV-boom över Sverige. I och med de stora VOD-kanalernas intåg på marknaden under 2010-talet tittar svenskar mer än någonsin på film och tv-serier. Idag uppges var tredje svensk äga ett Netflix-konto, och även aktörer som C more, HBO Nordic och Viaplay är idag seriösa konkurrenter till SVT och de kommersiella tv-kanalerna i jakten om publiken. Även om utländska serier och filmer lockar en stor publik har skandinaviskt drama länge hållit en hög fana på tv-seriemarknaden, Nordic noir är idag ett välkänt begrepp, och Sverige har genom åren radat upp ett flertal internationella framgångar som "Bron", "Äkta människor" och "Jordskott". Stor brist på manusförfattare Mitt i denna högkonjunktur utvecklas och produceras det fler filmer och tv-serier än någonsin i Sverige. Efterfrågan på manusförfattare med erfarenheten och kunskapen att skriva högkvalitativa tv-serier är stor. Samtidigt talas det från kanaler och producenter om att det råder en brist på manusförfattare. Om detta stämmer, varför är det så? Har vi för få manusförfattare i landet, eller är det tröskeln in i branschen som blivit högre? För samtidigt pratas det från manusförfattares håll om att det blivit kanske svårare än någonsin att ta sig in i film och tv-branschen, och att kunna försörja sig på sitt yrke. Såporna vägen in för många manusförfattare En viktig plantskola för många manusförfattare och regissörer i Sverige under 80- och 90-talet var såpoperorna. Med publiksuccéer som "Varuhuset", "Rederiet" och "Tre Kronor" blev de långkörande tv-serierna en självklar del hos varje familjs TV-konsumtion. "Såporna", med sina snabba och effektiva produktioner, blev också en väg in för många av Sveriges idag mest anlitade manusförfattare. Men när ”Såporna” i början av 00-talet dog ut lämnades således ett tomrum för kommande generationer författare att skolas in i branschen, ett tomrum som idag inte riktigt fyllts med något annat. Få skolor för tv-författare Den Göteborgsbaserade film och tv-utbildningen IHTV (Institutet för Högre Tv-utbildning) utbildade mellan åren 1998-2009 manusförfattare, regissörer och producenter inom tv-branschen, och har en stor betydelse för tv-branschen än idag. Men efter att IHTV gick i graven har saknaden av en mer renodlad tv-manusutbildning varit kännbar, trots det påtalade behovet av fler tv-författare. Och frågan är om bristen på utbildningar, i takt med ”Såpoperans död”, har bidragit till hur tillvaron för manusförfattare ser ut idag. Kan detta vara de bidragande orsakerna till att möjligheterna för författare att ta sig in i branschen blivit färre, att fler dörrar har stängts, och vad skulle då krävas för att öppna dem igen? Hur viktigt är det med kontakter? Hur viktigt är det att förstå hur branschen fungerar? Och hur ser egentligen processen ut när ett projekt blir av: från ax till limpa?