Alexander den stores liv och död

Alexander den stores liv och död

Alexander den store är en av historiens mest spännande gestalter. Han var en skicklig fältherre som lyckades bygga upp ett enormt välde som sträckte sig från Adriatiska havet i väster till Indien i öster.


Alexander var alltså inte bara kung i Makedonien utan också farao i Egypten och härskare över Persien och Asien. Historien om Alexander den store är en fascinerande historia om släktband, intriger, fälttåg och erövringar.


I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Alexander den stores liv och död. Hur bar han sig åt för att skapa sitt stora välde och hur trovärdiga är egentligen de olika förklaringarna till hans död?


Men inte bara Alexanders liv utan även hans död har fascinerat eftervärlden. År 323 f.Kr befann sig den då 33-årige kungen i Babylon. Järtecknen hade varslat om att olyckor stod för dörren och efter ett rejält dryckeslag insjuknade Alexander i frossa och feber. Några dagar senare var han så svag att han knappt förmådde lyfta sin högra hand för att hälsa de krigare som defilerade förbi hans bädd och kort därefter vad han död. Hans hädanfärd har omgivits av många myter och ännu tvistar de lärde om vad det egentligen var som orsakade Alexander den stores död. Söp han ihjäl sig? Dog han i malaria eller blev han rent av förgiftad av sina fiender?


Alexander föddes den 20 juli år 356 f. Kr i kungapalatset i Makedoniens huvudstad Pella. Det var för övrigt samma natt som Herostratos satte eld på Artemistemplet i Efesos, ett av antikens sju underverk. Hans mor var den nittonåriga drottningen Olympia och fadern var kung Filip II av Makedonien – en skicklig krigare, full av ärr efter alla drabbningar och med bara ett öga. Redan som liten fick sonen höra att han var speciell och att han kunde räkna sina anor från hjälten Akilles på sin mors sida och från Zeus son Hercules på fädernet.


Alexander fick undervisning av de bästa lärare som kunde uppbringas. En av dem var Aristoteles som tränade sin unge adept i kritiskt tänkande. Men han fick inte bara klassisk utbildning utan undervisades också i krigets konst, vilket gjorde honom muskulös och vältränad. Kung Filip var stolt över sin son och utnämnde honom som sextonåring till riksföreståndare. Sin första stridserfarenhet fick han som artonåring då han var delaktig i krossande av ett uppror bland de grekiska stadsstaterna med Aten i spetsen.


Lyssna också på Hopliten och klassisk grekisk krigsföring före vår tidräkning.


Bild: Alexander den store vid slaget vid Issus, mosaik frånPompeji, okänd konstnär från 100 fvt, Museo Archeologico Nazionale i Neapel, Wikipedia, Public Domain

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(155)

Den nobelska smällen – Nobel och nitroglycerinet

Den nobelska smällen – Nobel och nitroglycerinet

Den nobelska smällen var en våldsam explosion som i september 1864 skakade om Stockholm och den tidningsläsande svenska allmänheten. Sex personer strök med i explosionen, bland andra Emil Oscar Nobel – en 21-årig student vid Uppsala universitet, som dessutom råkade vara lillebror och våghalsig medhjälpare till den i våra dagar smått legendariske Alfred Nobel.Den nobelska smällen blev på många sätt en historisk milstolpe. På Södermalm i Stockholm delade man länge in tiden i ett ”före” och ”efter” explosionen på Heleneborg: en anrik malmgård på Söder Mälarstrand där den lika innovativa som bohemiska familjen Nobel hade inrättat bostad och nitroglycerinlaboratorium.För familjen Nobel och inte minst Alfred själv innebar den ohyggliga sprängolyckan att arbetet med att ”tämja” det livsfarliga nitroglycerinet gick in i en ny och intensifierad fas. Bland annat blev det nu förbjudet att arbeta med nitroglycerinframställning inom tättbebyggt område, så hela verksamheten flyttade ut till nybyggda fabrikslokaler vid Vinterviken i våra dagars Aspudden.I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund i den sprängfarliga bakgrundshistorien till Nobels testamente. De fokuserar på Alfred Nobels starka fascination för nitroglycerin: ett kemiskt framställt sprängämne som familjen Nobel började saluföra under varunamnet ”Nobels Sprängolja” i 1860-talets Sverige. De pratar om dynamiten och andra innovationer som gjorde det möjligt att använda sprängoljan under kontrollerade former, men också om de många sprängolyckor och andra motgångar som kantade vägen till framgång – liksom också vägen till den berömda fond som med Alfred Nobels egna ord skulle premiera dem som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.”Bild: Montage av Heleneborgs malmgård på Södermalm i Stockholm kring 1900, samt Emil Nobel (1843-1864), fotografer okända, Wikipedia, Public Domain.LitteraturtipsIngrid Carlberg: Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris. Nordstedts, 2019.Tekniska Museet: Svenska uppfinnare och innovatörer, Alfred Nobel – Dynamit. Digital resurs.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Huhti 202337min

Drottning Kristina – en renässansfurste i klänning

Drottning Kristina – en renässansfurste i klänning

Drottning Kristina är en av den svenska historiens mest kontroversiella och omdiskuterade monarker. De flesta känner henne som regenten som valde att abdikera, lämna Sverige och konvertera till katolicismen, något som under lång tid fick historiker och skribenter att ondgöra sig över hennes gärningar.Kristinas liv rymmer emellertid betydligt mer dramatik än så. Faktum är att hon var en verklig renässansfurste – välutbildad, intelligent och politiskt hårdhudad. I hela sitt liv uppträdde hon som den regent hon hela tiden ansåg sig vara och förväntade sig att omgivningen skulle behandla henne som en sådan.Kristina fortsatte att blanda sig i storpolitiken efter sin tronavsägelse. Tillsammans med den franske kardinalen Jules Mazarin gjorde hon upp planer på att erövra Neapel, hon engagerade sig i påvedömets kyrkopolitik och grundade en vetenskapsakademi i Rom. Som en av få kvinnor ligger hon begravd i Peterskyrkans krypta.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Kristina Alexandra, drottningen som kom att bli den sista regenten av ätten Vasa på Sveriges tron. Vem var hon egentligen? Varför valde hon att abdikera? Vilka politiska ambitioner hade hon och varför gifte hon sig aldrig?Bild: Drottning Kristina, samtida porträtt målat av Sébastien Bourdon, Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Huhti 202339min

1864 – året då Sverige svek Danmark

1864 – året då Sverige svek Danmark

1864 var året då Sverige svek Danmark – i nödens stund. Året dessförinnan hade den svenske kungen Karl XV lovat att ställa upp med 20 000 soldater på Danmarks sida om den komplicerade situationen i Slesvig-Holstein skulle eskalera till krig mot stormakten Preussen.Så blev emellertid inte fallet. Då kriget bröt ut stod Danmark ensamt mot Preussen och det habsburgska kejsarriket Österrike. Kriget blev kort men intensivt och blodigt, och slutade i ett monumentalt danskt nederlag. Omkring en tredjedel av Danmarks territorium och 40 procent av befolkningen – till råga på allt de mest industrialiserade och välmående delarna av riket – övergick till Preussen och Österrike efter freden i Wien 1864.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det danska ödesåret 1864. De fokuserar på skandinavismen och den olyckliga biroll som Sverige spelade under upptakten till kriget. De gör dessutom sitt bästa för att reda ut den så kallade ”slesvig-holsteinska frågan” – som är känd för att driva såväl studenter som professorer till vansinne.Bild: Slaget vid Als av Wilhelm Camphausen - Deutsches Historisches Museum Berlin, Wikipedia, Public Domain.LitteraturtipsAndreas Marklund: Skandinavismen, Karl XV och slesvigska krigen. Populär historia 2018.Tom Buk-Sweinty: Slagtebænk Dybbøl. 18 april 1864. Gyldendal, 2008.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Maalis 202336min

Spionringen i Cambridge

Spionringen i Cambridge

Spionringen i Cambridge var en grupp brittiska dubbelagenter som under andra världskriget och begynnelsen av kalla kriget läckte västliga statshemligheter till Sovjetunionen. De blev rekryterade som unga under studieåren i Cambridge och fick inflytelserika jobb inom den brittiska statsapparaten. Bland annat lyckades de infiltrera den brittiska utrikestjänsten och den utrikesorienterade underrättelsetjänsten MI6.Spionringen i Cambridge är också känd som the Cambridge Four eller Cambridge Five, då det är oklart huruvida gruppen bestod av fyra, fem eller kanske ännu fler medlemmar. Det var dock de tre gamla studentkamraterna Guy Burgess, Donald MacLean och Kim Philby som var nätverkets hårda kärna. Under åren som aktiva spioner överlämnade de tusentals hemliga regeringsdokument åt den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten NKVD, bland annat gällande det amerikanska atombombsprojektet under andra världskriget.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om detta lömska och osedvanligt inflytelserika spionnätverk. De fokuserar på Burgess, MacLean och Philby, vilka samtliga lyckades fly till Sovjetunionen – och efterlämnade den brittiska underrättelsevärlden i chock, med ett allvarligt skadat anseende.Marklund och Larsson hinner också ta itu med den fjärde medlemmen Anthony Blunt: en aktad konsthistoriker som bland mycket annat var ansvarig för drottning Elisabets konstsamling. Den laddade frågan om den så kallade femte medlemmen – som är omgiven av vidlyftiga spekulationer och konspirationsteorier – hinner de emellertid bara nämna i förbifarten, men de lovar att återvända till ämnet i ett senare avsnitt.Litteraturtips:Wilhelm Agrell: ”Spionerna som höll liv i kylan”. Populär historia, 2006.Ben Macintyre: En spion bland vänner. Kim Philby – dubbelagent, förrädare och gåta. Ekerlids: 2014.Bild: : Bild från "Cambridge and its history : with sixteen illustrations in colour by Maxwell Armfield, and sixteen other illustrations" (1912) Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Maalis 202335min

Gråkappan Karl XI – klämd mellan far och son

Gråkappan Karl XI – klämd mellan far och son

Karl XI var kungen som besegrade danskarna i slaget vid Lund, införde det karolinska enväldet och genomförde reformer som förändrade Sverige i grunden. Det är knappast någon överdrift att påstå att han är en av de mest dugliga monarkerna i den svenska historien. Trots det har hans kungagärning hamnat i skuggan av faderns och sonens tid på tronen. Karl X Gustavs fälttåg och Karl XII:s krig är sannolikt mer kända hos en historieintresserad allmänhet än den drygt 20-åriga fredsperioden under sent 1600-tal som till stora delar sammanföll med Karl XI:s regeringstid.Karl XI var gift med den danska prinsessan Ulrika Eleonora och makarna var mycket fästa vid varandra. När drottningen dog 1693 var kungen otröstlig. Den djupt religiöse och pliktmedvetne Karl XI var något så ovanligt som en 1600-talsmonark som älskade sin hustru. I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XI och hans kungagärning. Vem var denne gåtfulle monark? Hur utvecklades Sverige under hans tid som regent och ligger det någon sanning bakom berättelserna om ”Gråkappan” och kungens påstådda försök att skapa ett älgkavalleri?Vid sin död 1697 lämnade Karl XI efter sig ett rike i gott skick. Enväldet var etablerat, statsfinanserna i ordning och indelningsverket hade skapat en stående armé som kunde mobiliseras med kort varsel. Detta skulle få stor betydelse för framtiden.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Maalis 202338min

Sverige och Finland 1809 – vad var det som hände, egentligen?

Sverige och Finland 1809 – vad var det som hände, egentligen?

Sverige och Finland 1809 är historien om ett militärt nederlag av närmast bibliska dimensioner. 1809 var nämligen året då Sverige – efter ett blodigt och blixtrande intensivt försvarskrig mot en rysk invasionshär – tvingades avträda en tredjedel av rikets territorium och över en fjärdedel av befolkningen till Ryssland.1809 var året då Finland blev ryskt – och då cirka 1 miljon finländare i ett slag förvandlades till ryska undersåtar. I över 600 år hade Sverige och Finland varit samma land, men efter ödesåret 1809 blev Sveriges östra rikshalva i stället en del av det ryska kejsardömet. Detta lade grunden för ett nationellt trauma som under stora delar av 1800-talet kom att kasta sin skugga över Sveriges politiska och militära etablissemang.I dagens avsnitt av En oväntad historia grottar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund ner sig i den nära historiska relationen mellan Sverige och Finland, med särskilt fokus på de dramatiska händelserna kring det bistra fredsslutet i Fredrikshamn 1809. De går igenom händelseförloppet under det så kallade finska kriget 1808–1809, men talar också om chocken efteråt och vad förlusten av Finland har inneburit för svensk identitet och självförståelse – under 1800-talet och i vår egen tid.Bild: Motivet är överlämnandet av Sveaborg (Suomenlinna) vid den svenska förlusten i Finska kriget, 1808 - 1809 års krig. Sverige förlorade då Finland till Ryssland. Påskrift: "Svensken Öfverlemnar Sveaborg åt Hans Rysska Kj:s Magister-troppar." Av G. Wiklund, Uppsala museets samlingar, Wikipeida, Public DomainLitteraturtipsMartin Hårdstedt: Finska kriget 1808–1809. Historiska Media, 2022.Henrik Berggren och Lars Trägårdh: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Nordstedts, 2006.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Maalis 202335min

Lenin i Stockholm – med tåg på väg mot revolutionen

Lenin i Stockholm – med tåg på väg mot revolutionen

Lenin tog vägen förbi Stockholm när han den 9 april 1917 steg ombord på ett tåg i Zürich. Det var en tågresa som skulle komma att förändra världen och göra Lenin till en av världshistoriens mest kända personer. Destinationen var Rysslands huvudstad Petrograd.Det första världskriget rasade, Ryssland var ett land i kaos och ett par månader tidigare hade tsar Nicolai II tvingats bort från tronen. Landet styrdes av en provisorisk regering under ledning av Alexander Kerenskij och nu skulle Lenin återvända hem från sin påtvingade exil för att göra revolution. Resan gick delvis genom Sverige och under ett uppehåll i Stockholm passade Lenin på att träffa en grupp svenska kommunister och inhandla en kostym och ett par skor.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Lenins resa från Zürich till Petrograd. Hur kunde Lenin resa genom Tyskland under brinnande krig? Vad var det som avhandlades i mötet med de svenska kommunisterna och vilka konsekvenser kom denna mytomspunna tågresa att få?Winston Churchill beskrev senare den av tyskarna organiserade tågresan på följande sätt: ”de forslade Lenin från Schweiz till Ryssland i en plomberad vagn likt en pestbacill”. Den tyska regeringen hade hoppats att Lenins återvändande skulle leda till ökade oroligheter i Ryssland och deras förhoppningar slog in. Den ryska revolutionen stod för dörren.Bild: Lenin (marked ett x) på Vasagatan i Stockholm med Ture Nerman och Carl Lindhagen den 13 April 1917, Stadsmuseet i Stockholm, Fotograf: Axel Malmström (1872-1945), Creative commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Maalis 202337min

Sigismund – kung i två riken

Sigismund – kung i två riken

Sigismund var svensk kung under en mycket händelserik tid i slutet av 1500-talet. Trots att han levde ett minst sagt dramatiskt liv är han en förhållandevis okänd monark för de flesta.Han föddes i fångenskap under brinnande krig, fick en katolsk uppfostran i det protestantiska Sverige och valdes till kung i Polen innan han efterträdde sin far Johan III på den svenska tronen. Till sättet var han en annorlunda Vasakung. Medan farfadern Gustav Vasa och han far och farbröder var högljudda, kvickilska och hänsynslösa, var Sigismund snarare blyg, försiktig, tålmodig och eftertänksam. Om han varit lite mer lik dem så kanske den svenska historien tagit en annan riktning och det svenska inbördeskriget fått ett annat slut. Sigismunds tid som ”dubbelkung” tog slut på de dimmiga fälten vid Stångebro utanför Linköping en septemberdag 1598.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sigismund Vasa som var kung i två riken. Vem var han egentligen? Varför uppfostrades han till katolik och varför förlorade han sin svenska krona?Sigismund gav aldrig upp sina anspråk på den svenska tronen och därmed lades en dynastisk dimension till den territoriella konflikten mellan Sverige och Polen i den turbulenta kampen om herraväldet i Östersjöomårdet.Bild: Sigismund (1590) av Martin Koberm, Kunsthistorisches Museum Wien, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Helmi 202336min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
sita
rss-ootsa-kuullut-tasta
poks
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
mamma-mia
murha-joka-tapahtui-2
rss-murhan-anatomia
ootsa-kuullut-tasta-2
meidan-pitais-puhua
rss-palmujen-varjoissa
loukussa
rss-haudattu