Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)
Vetenskapsradion27 Kesä 2022

Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.

Programmet är en repris från 28 mars 2022.

Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.

Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom"

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom"

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

31 Loka 201919min

Hur kan Kalifornien brinna år efter år?

Hur kan Kalifornien brinna år efter år?

Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet hörs: Anders Granström, skogsbrandsexpert vid SLU, och Stephen Pyne, skogsbrandshistoriker vid Arizona State University. Programmet är en direktsändning. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

31 Loka 201919min

Så ska konstgjorda öar rädda sjön Markermeer

Så ska konstgjorda öar rädda sjön Markermeer

Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder och bebyggelsen hotar naturen. En stor del av landets yta har skapats genom torrläggning av våtmarker och havsvikar som har förvandlats till högvärdig jordbruksmark. Markermeer skulle också bli ett torrlagt markområde, en så kallad polder, men istället beslöt man att försöka rädda sjön som höll på att kvävas. Föreningen Natuurmonumentens förslag om att anlägga en konstgjord ögrupp med sandstränder och sumpmarker i sjön godkändes av regeringen och bygget kom igång 2016. Förra året öppnades en av öarna för allmänheten. Nu har man en chans att besöka ett helt nytt naturområde som redan har koloniserats av pionjärväxter och sjöfåglar. Det återstår att se hur öarna påverkar den konstgjorda sjöns vattenkvalitet. I programmet hörs: Teo Wams, naturvårdschef Natuurmonumenten, Roel Posthoorn, Natuurmonumentens projektledare Marker Wadden, Ben Viveen, Ministeriet för vattenförvaltnings projektledare Marker Wadden, Harm van der Geest, ekolog och forskarassistent Amsterdams universitet. Programledare: Albert Ehrnrooth Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Loka 201919min

Så ska grisen bli organdonator

Så ska grisen bli organdonator

Går det att skapa lungor, hjärtan eller levrar i ett laboratorium? Försök pågår. Och några forskare vill skapa grisar som delvis är människor för att ta deras organ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det råder brist på organ i världen. Tusentals människor står i kö i väntan på en transplantation. Kan bristen avhjälpas med artificiella organ? Att bygga ett organ i laboratorium är svårt. En njure eller en lunga är ett extremt komplext bygge. Men många försöker trots det med hjälp av avancerad stamcellsteknik. Man kan också ta färdiga organ från djur. Forskare i Japan vill skapa grisar som har förändrats så att de producerar mänskliga kroppsdelar, som bukspottkörtlar. Är det etiskt försvarbart? Vi möter Professor Laura Nicklason från Yale University, Professor Kelly Stevens från University of Washington, Professor Hiromitsu Nakauchi från University of Tokyo & Stanford, och Professor Bo-Göran Ericzon från Karolinska Institutet & Sjukhuset. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Loka 201919min

Hon odlar hjärnor i miniformat

Hon odlar hjärnor i miniformat

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Framodlade små organ – organoider – har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då? I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Loka 201919min

Milstolpen: Kvantdator har överträffat vanlig dator (R)

Milstolpen: Kvantdator har överträffat vanlig dator (R)

Google har lyckats bygga en kvantdator som överträffar en vanlig dator. Hur fungerar en kvantdator? Vetandets värld repriserar ett reportage om EU:s satsning på kvantteknologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportaget gjordes hösten 2016. Då förbereddes EU:s kvantteknologiska satsning som skulle utveckla nya sensorer, hemlig kommunikation och supersnabba kvantdatorer. I programmet hör vi John Martinis. Han är den som står bakom artikeln i tidskriften Nature, där Googles kvantdator presenteras. Vi möter också fysikprofessor Per Delsing från Chalmers, professor emeritus Göran Wendin, Stefan Filipp från IBM och Göran Johansson, professor i teoretisk fysik på Chalmers. Reportaget i programmet sändes första gången den 23 december 2016. Programledare: Camilla Widebeck och Tomas Lindbladcamilla.widebeck@sverigesradio.se

24 Loka 201919min

Det vilda livets vägar genom våra städer

Det vilda livets vägar genom våra städer

Genom landskap som är helt dominerade av människan behövs ett nätverk av natur som gör att djur och växter kan röra sig någorlunda fritt. Intresset ökar nu för att bygga ut den så kallade gröna infrastrukturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar både om att försöka spara de fina naturområden som finns och att se till att växter och djur kan röra sig mellan dem. Exempelvis via parker, småängar och dammar. Det ökar överlevnadschanserna på sikt för arter i de enskilda naturområdena. Biologen Linda Hassel på Länsstyrelsen i Jönköping säger att det också finns stora fördelar för människors hälsa och välmående att öka mängden natur i omgivningen. Hon har jobbat med grön infrastruktur i många år och säger att intresset för frågan har ökat på senare tid, även bland dem som inte vanligtvis håller på med naturvård. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

23 Loka 201919min

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetandets värld hör vi en tidigare osänd intervju av SR:s Rigmor Ohlsson där Bengt Feldreich berättar hur det kom sig att han började sjunga "Ser du stjärnan i det blå" i TV. Vi hör också flera klipp från hans radiokarriär. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

22 Loka 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-ylistys-elaimille
mielipaivakirja
rss-radplus
rss-tiedetta-vai-tarinaa
sotataidon-ytimessa
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-jyvaskylan-yliopisto
rss-tervetta-skeptisyytta