Visentens återkomst – från helt utrotad i det vilda till flera tusen djur
Vetenskapsradion16 Heinä 2025

Visentens återkomst – från helt utrotad i det vilda till flera tusen djur

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2025.

Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i Sverige

Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.

Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenterna

Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se


Producent: Lars Broström

lars.brostrom@sr.se

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

De får ekonomipriset 2024 – Vetenskapsradion sänder direkt

De får ekonomipriset 2024 – Vetenskapsradion sänder direkt

Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekon...

14 Loka 202421min

De får Nobelpriset i kemi 2024 – löste gåtor om proteinveckning

De får Nobelpriset i kemi 2024 – löste gåtor om proteinveckning

David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

9 Loka 202420min

De får Nobelpriset i fysik 2024 – för uppfinningar bakom AI

De får Nobelpriset i fysik 2024 – för uppfinningar bakom AI

Fysikpriset 2024 belönar forskning som lett till dagens snabba utveckling av artificiell intelligens. Men en av pristagarna varnar för risker med AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nobe...

8 Loka 202420min

De får Nobelpriset i medicin 2024 – för mikroRNA

De får Nobelpriset i medicin 2024 – för mikroRNA

Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges R...

7 Loka 202420min

Partikeln som kan ge svar om fysikens största gåta – så vill forskarna hitta den

Partikeln som kan ge svar om fysikens största gåta – så vill forskarna hitta den

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på...

1 Loka 202419min

Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist

Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? L...

29 Syys 202419min

Tjernobylskräck sitter kvar – nu mäts radioaktiviteten i svensk svamp

Tjernobylskräck sitter kvar – nu mäts radioaktiviteten i svensk svamp

Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten vis...

24 Syys 202419min

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner....

22 Syys 202419min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
sotataidon-ytimessa
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
rss-lihavuudesta-podcast
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-metsantuntijat-podcast
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita