Så kan vi få en ny syn på världen och hitta nya lösningar

Så kan vi få en ny syn på världen och hitta nya lösningar

I vår traditionella västerländska världsuppfattning har allt en orsak och verkan och människan är avskild från djur och natur. Kan ett nytt synsätt ge oss lösningar på dagens kriser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har vi fastnat i en världsuppfattning som gör att vi inte är lyhörda för lösningar på samtidens utmaningar så som klimatskrisen, demokratins nedgång och krig?
Den världsuppfattning som dominerar vår kultur har en mekanistisk syn, ideal om rationalitet och mätbarhet, kunskap är oftast nåt teoretiskt, och människan står över djur och natur. Den här synen på världen och människan har länge ifrågasattas.

Teologen Petra Carlsson Redell och filosofen Jonna Bornemark söker båda nya vägar till kunskap. Det handlar om att hitta ett komplement till vår traditionella kunskapssyn som präglats av både filosofi och teologi och att addera sådant som gått förlorat och lyssna på annan erfarenhet. En kunskapssyn där människan är en del av naturen, där vår nyfikenhet och samspel med djur vidgar världen och vi får syn på oss själva och vår omgivning i nytt ljus. En kunskapssyn där markens betydelse för tradition och andlighet kan trumfa jakten på naturresurser.
Vart kan en ny syn på människan i världen leda oss? Hur kan de ge oss nya insikter för att lösa världens kriser?

Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vrida världen - De levande. De levande och Petra Carlsson Redell, professor i teologi vid Enskilda högskolan i Stockholm och präst i svenska kyrkan som bland annat skrivit böckerna Gråstensteologi och senast Marken, andligheten.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent. Marie Liljedahl

Veckans tips:
Filmer:
Unanimal -regi Tuva Björk och Sally Jacobsson
Ocean with David Attenborough
Bok:
Tala i tungor - Gloria Anzaldúa

Jaksot(810)

Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir - existentialismens fixstjärnor

Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir - existentialismens fixstjärnor

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som ”Existensen föregår essensen” och ”Man föds inte till kvinna, man blir det” skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen – och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången den 10 februari 2019

2 Heinä 202144min

David Hume - filosofernas favorit som lyfte känslornas betydelse

David Hume - filosofernas favorit som lyfte känslornas betydelse

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin “dogmatiska slummer” av att läsa Hume. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 1 maj 2011

2 Heinä 202141min

Martha Nussbaum - om vredens destruktiva kraft

Martha Nussbaum - om vredens destruktiva kraft

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin bok Anger and Forgiveness förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon var på Sverigebesök 2017 passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 26 mars 2017

2 Heinä 202144min

Mary Wollstonecraft - 1700-talsfeministen som utmanade sin samtid

Mary Wollstonecraft - 1700-talsfeministen som utmanade sin samtid

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft” - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: ”Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.”Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

2 Heinä 202144min

Paul Virilio - om höghastighetssamhället

Paul Virilio - om höghastighetssamhället

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje ny uppfinning bär på en ny olycka. Tåget medförde urspårningen och flygplanet flygkraschen. Med flygplanet försvann dessutom Atlanten, åtminstone ur våra medvetanden. För vem har tid att ta båten till Amerika, i vårt tidseffektiviserade tidevarv? Den nya informationsteknikens realtid suddar på sätt och vis helt ut både tid och rum. Mer information än vad du någonsin orkar ta till dig ligger bara ett musklick bort. Filosofiska rummet tar sig an den franske stadsplaneraren och hastighetstänkaren Paul Virilio. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 20 februari 2005 Boktips:Paul Virilio: Försvinnandets estetik, Korpen 1996; Ground Zero, Verso 2002; Speed and Politics. An Essay on Dromology, Autonomedia 1986.Steve Redhead: Paul Virilio - Theorist for an Accelerated Culture, Edinburgh University Press 2004Thomas Hylland Eriksen: Ögonblickets tyranni - Snabb och långsam tid i informationssamhället, Nya Doxa 2001

2 Heinä 202142min

Blaise Pascal - 1600-talsfilosofen vars aforismer förför och förbryllar

Blaise Pascal - 1600-talsfilosofen vars aforismer förför och förbryllar

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pascals bok "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010

2 Heinä 202142min

Hannah Arendt - filosofen som myntade begreppet den banala ondskan

Hannah Arendt - filosofen som myntade begreppet den banala ondskan

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. Många förknippar Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter sin död. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången 10 maj 2020 BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

2 Heinä 202144min

Robert Musil - författare till den stora idéromanen Mannen utan egenskaper.

Robert Musil - författare till den stora idéromanen Mannen utan egenskaper.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Möjlighetsmänniskor” lever ”liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar.”Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 3 juli 2015

2 Heinä 202143min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
siita-on-vaikea-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kaksi-aitia
joku-tietaa-jotain-2
poks
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
kolme-kaannekohtaa
ootsa-kuullut-tasta-2
lahko
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
terapeuttiville-qa
mamma-mia
isani-on-terapeuttiville
loukussa