Kraften i ett samtal
Kropp & Själ5 Heinä 2022

Kraften i ett samtal

Vissa samtal är en balansgång över en tunn lina spänd över manegen. En enda nyck, ett fel valt ord kan göra att allt stjälper. Det krävs mod och fullständig närvaro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men det finns dem som vågar, som vigt sina liv åt att försöka nå andra människor genom samtal. Hur får man en människa att välja livet framför döden eller att upphöra med ett våldsamt beteende? Vad säger man till någon om orden kommer bli de sista i personens liv? Och hur är det att vänta på ett samtal som aldrig blir av?

Psykologen Anna Kåver har under många år bedrivit samtal med med suicidala patienter.

- Min uppgift blir då att på olika sätt försöka få patienten in i en ambivalens kring sitt rigida beslut. ”Jag vill dö, men kanske vill jag också leva, lite”. Det fröet vill jag fånga och försöka få att blomma upp, säger hon.

Christer Tessman har lång erfarenhet som förhandlare hos polisen, han har pratat gärningsmän ur situationer där de hållit gisslan eller barrikaderat sig.

- Man går in i någon slags bubbla med den här personen. De vill ju ha makten, de vill ju ha kontrollen. Det är ju de som vill ställa kraven hela tiden. Men deras krav har ingen annan kanal ut än till mig, berättar han.

Jeanette Reiskog jobbar på SOS alarm. Ibland händer det att personen hon pratar med avlider på andra sidan linjen.

- Jag kan ju bara hoppas att de kände nån viss tröst i samtalet med mig. Man har till och med fått ett gott skratt ibland ska du veta, berättar hon.

Polisen Per, som egentligen heter något annat, stämmer träff med hotaktörer, män som förföljer eller trakasserar kvinnor. Genom samtal får han dem att hitta en egen vinning i att sluta.

- Jag måste visa med kroppsspråket att jag inte är något hot. Röst och tonläge måste bjuda in till ett samtal. Vissa individer har ju löst alla sina konflikter med våld, eller verbala hot och kan gå nära en eller ta i en. Då får man inte gå, man måste sitta kvar, berättar Per.

Lenas dotter växer upp i ett fosterhem. Kontakten har varit sporadisk genom åren. Men Lena vill inte vänta längre, hon vill berätta för dottern om varför det blev som det blev.

- När man inte visste hur man skulle vara som mamma så var det ju inte lätt att vara det. Men jag var det ändå. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Lena, som egentligen heter något annat.

Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, Christer Tessman, förhandlare hos polisen, Jeanette Reiskog, SOS Alarm, ”Per”, polis, ”Lena”, privatperson.

Programledare är Clara Lowden.
Producent Alice Lööf.
Programmet är förinspelat.

Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt:

· Jourhavande medmänniska 08 702 16 80

· Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatta på bris.se

· Självmordslinjen tillgänglig via chatt och telefon 90 101

· Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60

· Riksförbundet SPES - SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, 020-18 18 00 kl 19-22 kvällstid

· Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård

Här hittar du en lista på flera stödlinjer:

https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/

Jaksot(850)

Traumakulturen och jakten på ett VHS-band

Traumakulturen och jakten på ett VHS-band

Siris mormor överlevde Förintelsen. Hur påverkar släktens trauma generationer senare? Svaret finns på ett bortglömt VHS-band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I 30 år har Kropp & Själs Siri von Malmborg vetat om att det finns ett VHS-band med en inspelning av hennes mormors syster Eva. På bandet berättar Eva om hur hon och systern Doris överlevde medan resten av familjen dog i koncentrationsläger. Nu har det gått 80 år sedan systrarna befriades och kom till Sverige och Siri undrar hur allt det här påverkar henne idag. Men först behöver hon ta reda på mer, för familjens trauma har tystats ner och gömts undan. Hon har aldrig fått se VHS-bandet och vet inte vad det var som hände Eva och Doris. Samtidigt frågar hon sig varför det är så viktigt, och om vi idag blivit besatta av våra egna och andras trauman. Medverkande: Calle Brunell, traumapsykolog Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareYael Fried, intendent på Statens historiska museer och barnbarn till den välkända föreläsare och författaren Hédi FridKatherine Hauptman, chef på Sveriges museum om Förintelsen

29 Heinä 202555min

Hur vill du dö?

Hur vill du dö?

En äldre man går in på mataffären och lägger varorna på bandet. Han säger till kassörskan att det känns bra nu, han har planerat allt för sin död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom mannen på mataffären står Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun. Han kan inte släppa den här händelsen. Varför ska man planera sin död, man kommer ju ändå inte att vara där? Ninos påbörjar en resa för att ta reda på svaret och hamnar på begravningsbyrån med gröna väggar och hemma hos överlevnadsgeniet John Artur Ekbert. Det visar sig att John vill dö hemma på sin soffa till fågelkvitter och han vill inte bli kremerad. För tänk om själen skulle vakna, då är det ju bättre att ligga i jorden, säger han.Medverkande: Helene Forsberg, begravningsrådgivare Malin Eneslätt - universitetslektor Luleå Universitet John Arthur Ekebert - överlevnadsgeni Liria Ortiz - psykolog Programledare och reporter: Ninos ChamounProducent: Stina Näslund

22 Heinä 202555min

Repris: Lev långsamt – ät långsamt

Repris: Lev långsamt – ät långsamt

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under programmet genomför vi ett live-experiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DN:s Asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

15 Heinä 202555min

Repris: Minnesförlust och vägen tillbaka

Repris: Minnesförlust och vägen tillbaka

Erika ramlar av sin häst. När hon vaknar minns hon ingenting som hänt innan olyckan, de första 25 åren av hennes liv är borta. Hur går man vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil. – Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna. Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus. Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad. Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

8 Heinä 202555min

Repris: Kroppens hemliga system

Repris: Kroppens hemliga system

De finns inne i kroppen. Vi ser dem inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vagusnerven, fascian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan under Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackerman, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

1 Heinä 202555min

Repris: Upptäck romantiken!

Repris: Upptäck romantiken!

Ett fång röda rosor, en lapp med en hälsning i jackfickan eller en öm blick. Dagens Kropp & Själ går på jakt efter romantiska ögonblick i vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ivern att prata om kärleken, att teoretisera den, gör den torr och tråkig. Släpp fram förvirring, känslor och pirr i stället säger krönikören Nina Morby.Röda rosor är en symbol som betyder att jag älskar dig utan att du behöver säga det, menar sociologiprofessor Emma Engdahl. Religionshistoriker David Thurfjell berättar om vår förmåga att besjäla världen och behovet av magiska ögonblick.Dessutom handlar det om romantiska möten i bokform, om den växande genren romance, kärleksromaner i våra bokhyllor.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell Producent: Stina Näslund

24 Kesä 202555min

Narcissisten i sommarstugan och andra semestermödor

Narcissisten i sommarstugan och andra semestermödor

Allt är klart, semestern ska bli underbar. Men när den väl börjar hopar sig problemen; vägglöss, missade flyg och så dyker narcissisten upp i stugan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För en person med narcissistiska drag är självkänslan alltid hotad. Det kan göra samvaron i sommarstugan till en ständig konflikthärd. Veckans Kropp & Själ benar ut vad det är som händer när narcissisten kliver in i sommarstugan tillsammans med släkten. Dessutom handlar det om grusade förväntningar och om att kunna ta tillvara det oväntade som dyker upp under de efterlängtade lediga dagarna. Semestern kan också vara ett tillfälle för kärleksrelationen att få ny energi. I avsnittet får du också handfasta råd om hur du kan komma närmare din partner.Medverkande: Peder Björling, överläkare i psykiatri och Niki Sundström, psykolog, båda verksamma vid personlighetsprogrammet , Psykiatri Sydväst i Region Stockholm och författare till boken “Störst, bäst och skörast”,Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog och författare till boken “Relationskuren”, Niclas Almén, psykolog och stressforskarePer J.Andersson, resejournalist och författareRedaktion: Ulrika Hjalmarson Neideman, Simon Sarnecki, Stina Näslund

17 Kesä 202555min

Var får du vara naken?

Var får du vara naken?

I konsten finns massor av nakna kroppar. På stranden syns naken hud. Men vad händer när samma kroppar dyker upp på torget eller som en bild i mobilen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Kropp & Själ undersöker vem som får vara naken och var det passar sig och var det väcker anstöt eller debatt.- Det är viktigt att vi ser många olika kroppar och att det inte bara är vackra normkroppar som visas, säger sexologen Suzann Larsdotter.Medverkande: Jonas Engman, etnolog, Sofia Larsson, vett- och etikettexpert, Jenny Klefbom, psykolog, Suzann Larsdotter, sexolog och Jessica Sjöholm Skrubbe, professor i konstvetenskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Ninos ChamounProducent: Stina Näslund

10 Kesä 202555min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
poks
sita
aikalisa
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
kaksi-aitia
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-murhan-anatomia
murha-joka-tapahtui-2
terapeuttiville-qa
rss-palmujen-varjoissa
loukussa