Hur vill du dö?

Du tänker att du vet vem du är, men vad är egentligen det du kallar för jag? Finns det en plats i kroppen där jaget sitter eller handlar det om en känsla? Och vad händer om jaget blir suddigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om det där som vi direkt vet vad det är, ända tills vi måste förklara det – nämligen vårt JAG. Till vår hjälp i studion har vi hjärnforskaren Predrag Petrovic som kan berätta vilka sjukdomar som gör att jaget kan hamna i upplösning. Men hur hanterar man förlusten av sitt jag? – Livet som vi kände det är inte längre där. Det uppstår en förvirring som vårt psyke avskyr, säger psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson.Hur går man då tillväga för att beskriva något som upplevs så flyktigt som ens jag?– Man får ha klart för sig att det här är något abstrakt som vi försöker fånga. Det går ju inte att säga att någon har en sanning om det här, säger psykologen och forskaren Kristina Elfhag.– Våra färdigheter ingår i jaget och för att bli en fungerande människa så behöver vi bygga upp vårt jag. Följ med när vi besöker spädbarnslabbet i Uppsala för att undersöka huruvida vi föds med ett jag. Vi träffar även en “Agnes” som har en sällsynt diagnos som får henne att tro att hon är död. Gäster i programmet:Predrag Petrovic, psykiater och hjärnforskare vid Karolinska institutet.Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet.Johan Eriksson, filosof och psykoanalytiker.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

26 Syys 202355min

Vissa är underbart goda, andra dödligt giftiga. I år plockar vi dem i mängder i svampkorgen. Men många svampar kan vi inte se med blotta ögat. De kan vara hälsosamma men också ta livet av oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hittar svampen i oss, på oss men också överallt där vi befinner oss. Den svamp vi vanligtvis tänker på är den fruktkropp vi ser och plockar i skogen. Och då är det viktigt att ha koll på vilka som är ätliga och inte kan förväxlas med de riktigt giftiga. Men svampen är så mycket mer än så, berättar mykologen Hanna Johannesson.– Vi står till exempel inför en stor utmaning i och med antibiotikaresistensen hos bakterier. Och det är ju svampar som producerar antibiotika som en del av sin livsstil när de konkurrerar med bakterier. Här har svampen stor potential.Samtidigt står vi inför ett hot med ökad risk för svampinfektioner som kan vara livshotande. Man talar om detta i samband med klimatförändringarna men även med en åldrande befolkning. Det är nämligen de sköraste som är mest känsliga för svampinfektioner och hos dem kan de orsaka farliga infektioner.– Vi måste jobba med naturen och inte mot den – och det måste vi göra idag. Vi försöker motverka svamparna i naturen och då angriper de oss – det slår tillbaka direkt. Svampar kan, förutom inom antibiotikautvecklingen, hjälpa oss med hållbar energi och matproduktion. Men hoten som kommer med svampen kommer också för att vi själva skapar problemen, som sen svamparna slår tillbaka mot, säger Hanna Johannesson.Gäster i programmet:Hanna Johannesson, professor vid Kungliga vetenskapsakademien och vid Stockholms universitet. Forskar om svamp och har gjort det i hela sitt livConstantin Urban, professor i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet. Forskat på hur vårt immunsystem reagerar på svampinfektion och svampceller. Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

19 Syys 202355min

Atjoooo! Nysningen kom från ingenstans och nu känner du hur den varma vätskan sprider sig mellan benen. Du är chanslös. Det spelar ingen roll hur mycket du kniper för kisset läcker och du har panik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin.Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp.– Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig. Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven. Gäster i programmet:Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet.Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

12 Syys 202355min

Vad händer egentligen bakom den där dörren i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Hur ser relationen mellan dem ut? Och hur mycket ska man klicka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer egentligen bakom den där dörren – i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Patienten ska öppna upp och berätta om sina innersta tankar för att i slutänden må bättre – men hur nära ska man komma varandra? Kristina Taylor är ordförande i Psykologförbundet och har genom sitt arbete kunnat följa svårigheterna med gränsdragningar i terapirummet på nära håll.– Psykologen är där i sin yrkesroll och ska därför vara professionell och inte privat. Samtidigt måste psykologen vara en genuin människa, sig själv, helt enkelt. Det är en ständig avvägning mellan att vara för personlig eller distanserad. Det är ett hantverk som är svårt. Att romantik och sex är förbjudet är självklart – men kan man bli bästis med sin terapeut?Vad är utmärkande för relationen som uppstår i terapirummet? Hur skiljer sig den relationen från till exempel vänskap? Vad händer om det uppstår romantiska känslor? Och hur avgörande är just denna relation för utgången för det terapeutiska arbetet?– Det vet vi inte mycket om idag. Vi vet att vissa mår sämre av terapi. Men vi vet inte om det är terapin som sådan, eller om det är terapeuten som orsakat detta. Förmodligen är det något i samspelet eller matchningen i behandlingsformen. Du kanske går i en terapiform som inte passar för dig, eller så är det något i relationen som inte funkar för dig, förklarar psykologen och forskaren Alexander Rozental.Gäster i programmet:Elin Wesslander, leg. psykolog och författare till Terapeutens misstag.Alexander Rozental, leg. psykolog, docent vid Uppsala universitet, forskare vid Karolinska Institutet och Luleå Tekniska Högskola.Kristina Taylor, leg. psykolog och ordförande i Psykologförbundet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

5 Syys 202355min

Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? Gäster i programmet:Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.Richard Tellström, författare och mathistoriker.Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

29 Elo 202355min

Handen på hjärtat, vet du verkligen vad sepsis är? Blodförgiftning kanske du tänker? Det stämmer delvis. Vid sepsis har kroppens immunförsvar satts ur spel. Hur kan en vanlig infektion plötsligt bli ett livshotande tillstånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vid blodförgiftning tänker man att man måste ha bakterier i blodet. Men då tänker man fel. Man missar två tredjedelar av patienterna som har en livshotande infektion och riskerar att dö, säger Adam Linder som är infektionsläkare och sepsisforskare.– Därför bör man använda sepsis. Vi säger ju inte sockersjuka om diabetes. Vi säger inte fallandesjuka, vi säger epilepsi. Men att använda ordet rätt kan rädda liv. Enligt forskarna kallas det för en bortglömd folksjukdom med hög dödlighet. Ändå är kännedomen kring sepsis låg. Sepsis är alltså mer än bara blodförgiftning, som man trodde förr. Det handlar om en infektion i kroppen som sätter immunförsvaret ur spel. Och det är inte själva infektionen som är det allvarliga utan det är händelseförloppet som dragits igång. När forskare beskriver sjukdomstillståndet så liknas den vid en atombomb. Du slår ut faran, men du skadar dig själv lika mycket.– Det är inte bakterierna som skadar och dödar personen. Utan det är personens egna immunförsvar i ett desperat försök att ta bort sjukdomen, säger Adam Linder. Gäster i programmet:Kristoffer Strålin, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.Adam Linder, Infektionsläkare och sepsisforskare vid Skånes Universitetssjukhus. Anna Norrby-Teglund, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

22 Elo 202355min

Där ligger den, den stora bajskorven mitt på gatan. Blä! Du rynkar på näsan, du kisar. Kanske sträcker du ut tungan. Vi gör en grimas som har ett evolutionärt syfte att skydda oss från fara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dina äckelkänslor är till för att hålla dig frisk. Innan virus och bakterier når kroppen kan du genom ditt beteende undvika eventuella smittor, för att du just äcklas. Du tar ett extra varv runt den där bajskorven som ligger på trottoaren, du rynkar på näsan när du sniffar på den gamla mjölken i kylen och kanske håller du andan när du kliver in på den offentliga toaletten. – Man ser det nu som en del av immunförsvaret, den här reflexen inför ruttnade saker är väldigt bra för oss, särskilt om man är allätare som människan. Det håller oss friska, berättar evolutionsforskaren Patrik Lindgren. Vårt äckel är alltså evolutionärt viktigt för oss, för vår överlevnad, men det kan också leda oss fel. Vi kan äcklas över saker som vi inte alls behöver vara rädda för eller undvika. Det kan vara kulturellt, som maten som äts i ett annat land, eller moraliskt. Jonas Olofsson som är professor i psykologi har forskat på hur vårt äckel bland annat är kopplat till vad vi tycker och tänker. Att äcklas över något eller någon kan vara allt annat än oskyldigt menar han:– Det är ett starkt avståndstagande och stigmatiserande att anse att folk luktar illa. Det här är inte oskyldiga känslor. Det här har genom historien haft stora effekter, Under slavhandeln så motiverad man att man behandla människor illa, man dehumaniserade andra människor genom att säga att de var äckliga, att t. ex. luktade illa.Så hur ska vi navigera bland våra äckelkänslor? När behöver vi dem och när ska vi bemöta dem kritiskt? Vad gör våra äckelkänslor för oss idag?Äckel är en av de där grundkänslorna som hjälper oss att överleva genom historien. Men äckel kan också leda oss fel. Så vad gör äckelkänslorna för dig idag?Gäster i programmet: Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms UniversitetPatrik Lindenfors, evolutionsforskare vid Stockholms Universitet.Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare, medgrundare till Museum of disgusting food.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

15 Elo 202355min

Hur lång är en minut? Tänk efter känn efter! Vår tidsuppfattning är en förmåga som de flesta av oss tar fullständigt för givet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.– Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén. Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning. – Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn. Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv. – Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning. Gäster i programmet: Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet. Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

8 Elo 202355min