Så blev Kennedy USA:s populäraste president

Så blev Kennedy USA:s populäraste president

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 18/1-2025.

Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.

– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han.
Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.

Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Jaksot(1000)

Så ska den tysta cancern besegras

Så ska den tysta cancern besegras

Äggstockscancer är den allvarligaste gynekologiska cancerformen. Nya behandlingar utvecklas men hur är det för den som är sjuk nu och som behöver hjälp som går utöver de traditionella metoderna?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För att bättra på chansen med lyckad behandling ska cancer upptäckas tidigt. Men äggstockscancer har diffusa symtom som gör att patienter ofta kommer till vården sent. Annette Heijne har gått igenom flera cellgiftsbehandlingar och blivit resistent. Nu ser hon sig om efter experimentella behandlingar. Immunterapi har visat sig fungera bara på vissa cancertyper hittills, men försök görs nu för att ta fram en fungerande immunterapi mot äggstockscancer. I programmet hörs: Annette Heijne, som har äggstockscancer, Jenny Jönsson, forskare och specialistläkare i onkologi, Jonas Mattsson, överläkare och professor i cellterapi. Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Helmi 201919min

Nya grepp mot halkan

Nya grepp mot halkan

Det har varit glashalt de senaste veckorna på många håll i Sverige. Halkan innebär en samhällskostnad på uppåt ofattbara 25 miljarder kronor per år. Något forskningen nu vill råda bot på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På forskningsinstitutet RISE undersöker man vintergreppet hos olika skosulor och provar fram den bästa saltblandningen för att smälta is på våra vägar. Dessutom utvecklar man självkörande fordon som kan hålla vägbanor halkfria. I programmet hörs Viveca Wallqvist, Annika Dahlman och Elizabeth Collier, samtliga forskare på RISE i Stockholm. Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

14 Helmi 201919min

Medborgarlön – vägen fram när jobben sinar?

Medborgarlön – vägen fram när jobben sinar?

Är basinkomst, eller medborgarlön, modellen när allt fler jobb försvinner i automatiseringens spår? Försöket med basinkomst i Finland har precis avslutats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finland, Canada, Italien och Kenya är några av de länder i världen som planerar eller har genomfört försök med medborgarlön. Idén föddes redan på 1700-talet – men ännu återstår att designa en optimal och ekonomiskt hållbar reform av de sociala trygghetssystemen, där arbetslöshet inte betyder ekonomisk och social otrygghet. I programmet hörs Juha Järvinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Sini Marttinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Anna Savonius, reporter YLE, Nils-Erik Sahlin, professor medicinsk etik Lunds universitet, Christiane Woopen, professor i etik Kölns universitet och ordförande i EU:s etiska grupp, Ray Kurzweil, Googles utvecklingschef. Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se

13 Helmi 201919min

Svensk expedition först med att borra sig ner i djuphavens bottnar (R)

Svensk expedition först med att borra sig ner i djuphavens bottnar (R)

För 70 år sedan gick fartyget Albatross jorden runt med målet att skriva planetens klimathistoria. Med ombord fanns Gustaf Arrhenius och Curt Landén, som hörs i programmet och som båda gick bort nyligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Albatrossexpeditionen 1947-48 har ett lätt romantiskt skimmer över sig sig, men var i själva verket en forskningsresa kantad av personliga konflikter och med många långa månader av hårt arbete under ekvatorns stekheta sol. Det mest revolutionerande under resan var användandet av det nya kolvlodet, en uppfinning som möjliggjorde att man kunde ta upp 20 meter långa bottenproppar på flera tusen meters djup – proppar vars skiktningar avslöjar planetens klimathistoria under miljoner år. Med: Curt Landén, pensionerad sjökapten och elev ombord på expeditionsfartyget Albatross 1947-48, Gustaf Arrhenius, professor Scripps Institute of Oceanography Kalifornien, Peder Roberts, vetenskapshistoriker KTH Stockholm. Programmet är en repris från den 19 juni 2018. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

12 Helmi 201919min

Nödrop från förlossningsfabriken

Nödrop från förlossningsfabriken

Att jobba som barnmorska kan vara fantastiskt. Men det saknas barnmorskor i förlossningsvården och det är svårt att rekrytera. Ansvar, stress och spring mellan födande mammor kan bli för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många barnmorskor lämnar förlossningsvården för att få ett mer hållbart jobb. Ny forskning visar också att barnmorskor och läkare kan drabbas av posttraumatisk stress efter svåra händelser med mammor och barn. I programmet möter vi förstföderskan Admira Vrabac, och barnmorskan Margareta Aveskog som fortsätter jobba som pensionär då det saknas barnmorskor i förlossningsvården. Vi träffar också Hannah Lundkvist och Jenny Grälls som slutat på förlossningen och valt andra jobb. Ann Båth som är avdelningschef på förlossningen i Uppsala. Forskaren och läkaren Åsa Wahlberg som skrivit avhandlingen Second Victims in Swedish obstetrics, och Mia Ahlberg som är ordförande i barnmorskeförbundet. Cecilia OhlénCecilia.Ohlen@sverigesradio.se

12 Helmi 201919min

Varför lära in utantill när det bara är att googla?

Varför lära in utantill när det bara är att googla?

Det borde bli viktigare att lära sig utantill i skolan, menar forskare. Och genom att utgå från hur hjärnan fungerar kan det gå betydligt lättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kunna saker utantill är avgörande för att kunskap ska kunna fördjupas och för att förstå matematik. Det visar bland annat studien Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices från Mälardalens högskola. Skolan borde betona utantillkunskaper mer, anser forskare som medverkar i programmet. I forskningsprojektet Den lärande hjärnan från Umeå universitet undersöks hur inlärning kan bli mer effektiv. Medverkar i programmet gör Ola Helenius vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs Universitet, Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, och Bert Jonsson, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Helmi 201919min

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. MED: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se

7 Helmi 201919min

Grönlandsvatten kan bromsa Golfströmmen

Grönlandsvatten kan bromsa Golfströmmen

Den havsström som för värme upp till våra breddgrader kan bromsas betydligt de närmaste decennierna av smältvatten från Grönlands isar, enligt ny forskning. Vi träffar glaciologen Per Holmlund för ett samtal om världens isar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per Holmlund har arbetat med glaciologi sedan 1980-talet och är nu professor i ämnet vid Stockholms universitet. Han har gjort forskningsresor till bland annat Antarktis och Patagonien, och forskar även vid Tarfala forskningsstation i Abiskofjällen. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Studien som refereras till i programmet: Nicholas R. Golledge et al, 2018. Global environmental consequences of twenty-first-century ice-sheet melt. Nature. Doi: 10.1038/s41586-019-0889-9

7 Helmi 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
sotataidon-ytimessa
hippokrateen-vastaanotolla
filocast-filosofian-perusteet
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
mielipaivakirja
rss-ranskaa-raakana
rss-kipinoita-podcast
rss-normaalivinouma
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-mental-race
rss-hengenpelastajat
rss-lihavuudesta-podcast