DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Ett tajt sponsorsamarbete på Aftonbladet fick nyligen tunga profiler på tidningen att gå ut i protest. De kritiserar tidningen för att sälja ut sin trovärdighet. Händelsen aktualiserar åter frågan om gränsen mellan journalistiken och reklamen. Vi nystar i en udda SVT-dementi, som fick tvärtom-effekt. Vad var det för rykte som dementerades och varför skrev SVT så som man gjorde? Och så åker vi till Bryssel där EU-kommissionen kritiseras för att hålla ett hårt grepp om informationen till journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hård kritik mot Sportblads-sponsringFörra veckan drog fotbollens Champions League igång med buller och bång. Och med det också ett nytt tv-program på Aftonbladets sportredaktion. Men var det journalistik eller reklam tittarna fick se?Det aktuella Champions League-tv-programmet från Sportbladet gjordes i samarbete med ett spelbolag och är ännu ett exempel på hur reklam och journalistik blandas och att gränsen däremellan blir luddigare. På Sportbladet blev den interna kritiken hård efter programmet och flera tunga profiler gick också ut i en offentlig protest mot hur tidningen, enligt dem, säljer ut sin trovärdighet. Reporter: Karin Hållsten. SVT:s märkliga tweet fick många att reagera ”Rykten sprids nu om att regeringen styr SVT:s journalistik. Det kan vi dementera (vi debatterar inte vidare ryktet här).” Så stod det i en tweet som skickades ut från SVT:s officiella Twitterkonto förra helgen. Någon bakgrund eller vidare förklaring gavs inte och utspelet fick därför många att höja på ögonbrynen. Vår reporter Jonna Westin har i veckan nystat i vad det var för rykte och hur kommer det kommer sig att SVT skrev som de gjorde. Hårt hållen information i BrysselVi har sedan starten av det här programmet granskat journalister och medier – men också bevakat journalisters rättigheter och möjligheterna att utföra det granskande uppdraget. Och en tung institution som vi har haft anledning att återkomma till när det gäller det, är EU-kommissionen i Bryssel. Den nya EU-kommissionen har lovat att bli mer öppen mot journalister och medier – och i förlängningen allmänheten. Men istället vittnar såväl källor inom Kommissionen som journalister i Bryssel om ökad kontroll över informationen och mer politisk toppstyrning. Reporter i Bryssel: Andreas Liljeheden. Falskt och sant i viral kunganyhetAtt plötsligt inte få sin papperstidning på hallmattan eller i brevlådan kan ju kännas ganska surt – och det är nog många som kan relatera till irritationen när morgonvanan bryts. Men i torsdags drabbade det här självaste kungahuset. Och när det upptäcktes att Dagens Industri saknades bland tidningarna på Stockholms slott, då tog en medarbetare vid hovet tag i saken genom att lyfta på luren till tidningens sovande webbredaktör. Vår reporter Therese Rosenvinge reder ut vad som hände.

26 Syys 201534min

Ett kvartssekel har gått sedan TV4:s allra första sändning. I veckan var det exakt 25 år sedan den första sändningen 1990 då tekniken strulade och Expressen dagen efter skrev lägg ner kanalen. Vi berättar om hela resan, från vågad idé till etablerad TV-jätte. Om maktstriderna, drömmarna, besvikelser och lyckträffar. Och om hur TV4, som den första kommersiella marksända TV-kanalen, förändrade svenskt TV-landskap för alltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. TV4 – från vågad idé till etablerad jätte25 år har gått sedan den första sändningen 1990 då tekniken strulade och Expressen dagen efter skrev “lägg ner kanalen”. I TV4 skulle det vara både underhållning och samhällsreportage. Tunga namn lockades till den nya uppsickar-kanalen. Jan Guillou blev frontperson för Kalla Fakta och planerade att stanna där till sin pension. Så blev det inte, men TV4 kom som den första kommersiella marksända TV-kanalen att förändra svenskt tv-landskap för alltid. På 1990-talet drog Tv4:s nöjessuccéer miljonpublik på helgerna. Men tv-marknaden förändras i snabb takt och med det villkoren för TV4. Konflikten mellan lönsamhet och satsningar på journalistik har i perioder varit påtaglig, konkurrensen har ökat och bakom kamerorna har stora affärsuppgörelser och maktstrider ägt rum. Vi träffar några av dem som var med i begynnelsen. Vi möter profilerna som lockades till kanalen och direktörerna som styrt och styr. Vad är Tv4 idag, när tablåerna spelar allt mindre roll och aktörerna blir fler och fler? Och hur låter berättelsen om Tv4 i framtiden? Ett program av Malin Ekman och Martin Wicklin.

19 Syys 201534min

Veckans program ägnas helt åt flyktingkatastrofen och den mycket speciella medievecka som varit till följd av just situationen i Europa. För de senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om världen, har ju frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Men det är inte hela bilden. För samtidigt finns också en stark polarisering och en kraftig motreaktion från främlingsfientligt håll. Med kampanjer som kapas och grumliga försök att krossa Alan-bildens kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medier i samling för att hjälpa flyktingarDe senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om oss alla, har vi ju sett hur frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Något som också mött kritik på visst håll och som väcker frågor om journalistikens roll och uppgift. Jack Werner: ”Ingen kan vara neutral inför en pistolmynning”Frågan om journalistikens grundvärden har aktualiserats den gångna veckan. Och vår krönikör, Jack Werner, tycker sig se att journalister efter en period av ängslighet nu återfunnit sitt fotfäste. Strävan att så tvivel om sanningenFör tre veckor sedan, efter mediestormen som följde på vansinnesdådet på Ikea i Västerås, talade Lasse Truedson med professor Jesper Strömbäck om hur samhällsdebatten "balkaniserats" när personer samlats i bubblor i sociala medier för att stärka varandras verklighetsuppfattningar. Då var det en flyktingfientlig opinion som vann mark. Nu återvände vi till Jesper Strömbäck sedan det offentliga samtalet tagit en ny vändning. Vi frågar vad mediernas enhetliga ställningstagande när det gäller flyktingmottagandet får för konsekvenser för den redan så tydligt uppdelade offentligheten. Kan medieuppropen rentav cementera bubblorna? Trollens kamp för att smutsa ner bilden av AlanI veckan har vi sett hur just bilden på Alan hamnat mitt i den här dragkampen mellan två bubblor. Grumliga anklagelser om manipulation har såtts för att sprida tvivel över bildens kraftfulla budskap. Är bilden verkligen sann, och vad är det för historia som den egentligen berättar? Vår reporter Johan Cedersjö ringde upp Sveriges mest idag prisade pressfotograf, Paul Hansen, ute på jobb i Ukraina. En fotograf som också har många egna erfarenheter av hur politiska kampanjer ibland riktar in sig på just kraftfulla bilder. Kapade tidningskampanjerDet är inte bara när det gäller bilden som det just nu pågår en intensiv dragkamp om vilken verklighetsbeskrivning som ska gälla. Det blir också tydligt om man tittar närmre på hur de hashtags som tidningarna lanserat fylls med innehåll – från två motsatta håll, samtidigt. Med hjälp av ett särskilt program kan kommunikationsbyrån Intellecta mäta vilka grupper som skriver om vad på svenska twitter. Vi träffade deras strategichef Hampus Brynolf i veckan för att prata om mediernas hashtag-kampanjer när det gäller flyktingfrågan och hur dom har landat. Och så pratar med statsvetaren Marie Demker om den svenska flyktingopinionen och mobilisering. Reporter: Therese Rosenvinge

12 Syys 201534min

Under sommaren har Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som skakat om och förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick världen se en ny sådan bild. Hot, hat, journalistförakt och anonymitet. Om hur pseudonymen Julia Caesar drog igång en hatstorm mot två etablerade journalister och om det som hände därefter. Hagamannens frigivning har präglats av massiv bevakning. Vi tar upp frågan om brottslingarna som avtjänat sina straff, men som förblir dömda i tidningar, radio och på TV. Och om public service-förslaget som splittrar mediebranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alan redan ikonisk för dagens flyktingkatastrofUnder sommaren har vi här på Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som inte bara skakat om oss utan som också på riktigt faktiskt förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick vi se en ny sådan bild. ”Stanna upp ett ögonblick och föreställ dig att det är ditt barn”, uppmanade Human Rights Watchs nödhjälpschef när han twittrade ut bilden i onsdags. Här i Sverige valde Expressen att publicera bilden stort på sin förstasida dagen efter. Bilden på den treåriga pojken Alan i vattenbrynet blev i sig en världsnyhet. Det offentliga samtalet förändrades av den och bilden har redan av många beskrivits som en framtida ikonbild för den flyktingkatastrof som nu äger rum. Vi fångar upp reaktioner och pratar med Expressen. ”Julia Caesar” drog igång hatstorm och demaskeradesVarje dag hör vi nu om barnen som drunknar på sin väg mot ett tryggare liv och på tågstationer i Centraleuropa utspelar sig kaotiska scener när människor kämpar för att ta sig och sina familjer vidare. Men oavsett hur hemska vittnesmål vi nås av via våra sociala medie-flöden, så existerar samtidigt, bara några klick bort, en helt annan offentlighet som tycks vara helt resistent för såväl fruktansvärda bilder som fakta. I veckan har den här motoffentligheten och de främlingsfientliga åsikter som ryms där diskuterats flitigt i samband med att Julia Caesar blev ett namn på allas läppar. Förra helgen fick journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius en storm av hot och hat emot sig. Julia Caesars namn och inflytande började diskusteras. Och snart spräcktes också anonymiteten för den tidigare journalisten som legat bakom pseudonymen. Reporter: Erik Petersson.Att sona sina brott i medierna – går det?I sommar har väl knappast någon undgått den villkorliga frigivningen av den så kallade Hagamannen. Mannen som för tio år sedan satte skräck i Umeå och dömdes för flera grova överfallsvåldtäkter och mordförsök och som givetvis då namngavs i medierna. Även frigivningen har nu bevakats massivt, med livesändningar och specialutgåvor. Namn och bild överallt och ingående beskrivningar av de avskyvärda gärningarna. I sociala medier flödade hatet. Det här har väckt frågor om hur medierna bör förhålla sig till brottslingar som avtjänat sina straff? Vad är en rimlig bevakning då? Och kan en person någonsin sona sina brott helt – även i medierna? Reporter: Jonna Westin. Public Service-förslag splittrar branschenI Storbritannien går debattvågorna höga om public service marknadspåverkan och nu i veckan kom dom brittiska mediehusens branschorganisation med krav på en begränsning av webbrapporteringen från BBC. Men när det gäller den motsvarande svenska debatten satte Myndigheten för radio och TV ner foten i veckan: Public service påverkar inte mediemarknaden på ett sätt som uppenbart skadar och hindrar kommersiella aktörer. Samtidigt föreslås också att den så kallade förhandsprövnignen av nya Public Service tjänster ska skärpas - men fortfarande med ett veto för Public service-bolagen. Kritiken mot det här har i veckan varit hård – från flera håll – och reaktionerna visar hur djup splittringen i branschen är när det gäller public Service.

5 Syys 201534min

SVT:s team jagades iväg från Rinkeby med äggkastning mitt under en intervju. Men det fick TV-tittarna inte veta.Barn ska skyddas mot reklam säger reglerna, men nätet är fullt av barn som berättar för andra barn om hur bra sminket eller datorspelet är. Vi följer upp Reklamombudsmannens opinionsnämnds fällning av bloggaren Misslisibells youtubevideo.Och så om ett TV-program som sticker ut, och som lockar både unga och gamla tittare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SVT valde att inte visa äggkastning mot tv-team När SVT:s Aktuellt nyligen gjorde ett inslag om radikalisering i Stockholms nordvästra förorter och åkte till Rinkeby för att visa på problemen, uppstod en hotfull situation.Men det fanns också bitar som aldrig kom fram i SVT:s rapportering. Att man tvingats slå av kameran och av säkerhetsskäl fått avbryta och lämna platsen på grund av äggkastning, det berättade man inte.Efter att inslaget sänts har en av de inblandade på grund av det här anklagat SVT för censur och för att ha ”mörkat”.Vad var det egentligen som hände vid kiosken i Rinkeby? Och hur kommer det sig att SVT inte redogjorde för alla bitar av händelseförloppet? Reporter är Therese Rosenvinge. När barn gör reklam till barn på nätetFörra veckan rapporterade vi att bloggaren Misslisibell och en webbshop fälldes av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för brott mot reklamreglerna. Misslisibell, eller 14-åriga Lisa Jonsson som hon heter, har ungefär 300 000 följare på sin youtubekanal och blev i våras utsedd till Näringslivets Superkommunikatör. Det här fallet är inte unikt – utan tvärtom en del av ett mycket större fenomen på nätet där barn gör reklam till barn och där de regler och begränsningar som finns väger lätt. Vad får det för konsekvenser när ung youtuber gör ohämmad reklam till jämnåriga tonåringar? Och hur bra sköter myndigheter efterlevnaden av reklamregler på nätet? Reporter är Jonna Westin. Om fascinationen för tv-fenomenet Landet RuntLandet Runt är ett program som på sistone lyckats kompletterat sin åldrade tittarkrets med en allt större grupp unga tittare. Det är ett program som sticker ut. Inte för att det är snabbt, fräckt, smart och nyskapande. Nej tvärtom. Det är mjukt, lite töntigt och ja, lite tramsigt. Och det är inte alltid helt klart om den nyfunna publiken gillar Landet Runt ironiskt eller på riktigt. Vår reporter Tove Palén har hälsat på hos redaktionen och försökt ta reda på vad det är som gör att just den här TV-underhållningen går hem så brett ute i både stugor och hippa lägenheter.

29 Elo 201534min

Kampen om den rätta verklighetsbilden har satt den pressetiska hållningen - att bara rapportera det som är sant och relevant - under attack. Vi följer upp två veckors mediedebatt om morden på Ikea i Västerås. Och så om en dom som stärker källskyddet och den redaktionella integriteten, men där spelet bakom kulisserna nu blivit offentligt gräl om sanningar och lögner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt som är sant är inte alltid relevant att rapportera - pressetik under pressSommaren närmar sig sitt slut och semesterns lugna tempo har byts ut till hetlevrade mediedebatter. Det är nu mer än en vecka sedan dubbelmordet på Ikea i Västerås ägde rum, men fortfarande är debatten om hur och vad vi journalister rapporterat om händelsen högst levande.Vi ska i dagens program försöka ta ett helhetsgrepp kring den kamp om verklighetsbilder som pågår och som IKEA-morden på ett tydligt sätt manifesterat.Det handlar om traditionella medier som utmanas av så kallade alternativa. Det handlar om att allt fler aktörer vill föra fram sin syn på vad som händer i samhället och varför. Det handlar om vad som är sant men också om vad som faktiskt är relevant.Johan Cedersjö åkte till Västerås och mötte läsare och lyssnare med olika bild av hur medier skött sig - och talade med de inblandade i den medieetiska debatt som bröt ut efter dubbelmordet på IKEA.Debatten "balkaniseras" när var och en vill ha sina egna faktaDubbelmordet i Västerås visade tydligt hur opinioner idag faller isär. Vi har allt mer samlat oss i grupper som inte bara har gemensamma åsikter, utan också anser sig ha rätt till alldeles egna fakta.Det här har visat sig i debatten om brottsligheten minskar. Absolut skriker vissa, nejnej svarar andra. Det har visat sig i debatten om vad som egentligen hände inne på Ikea-varuhuset. Islamistisk halshuggning påstod vissa, vansinnesdåd tror andra.På sajter som Avpixlat och Flashback har alltid parallella universum med en egen syn på sanning existerat. Men allt mer har sådana diskussioner dykt upp även i vår producent Lasse Truedsons annars så väluppfostrade facebookfeed – inte minst i förra veckan.Professor Jesper Strömbäck vid Mittuniversitetet är en av dom forskare som ägnat mest tid åt hur vår offentlighet faller isär och in i olika bubblor. Lasse Truedson bestämde träff med honom.Gräl efter Högsta domstolens dom om källskyddI måndags beslutade Högsta Domstolen att stoppa polisens planer på en husrannsakan på Aftonbladets redaktion i syfte att få tag i bilder på misstänkta rånare. Det här har tidigare varit uppe i både tingsrätten och hovrätten, som då gav polisen rätt.Allt började med rapporteringen av ett rån i maj där Aftonbladet, efter ett läsartips, publicerade maskerade bilder på vad som skulle kunna vara två av gärningsmännen. När polisen ville ta del av bilderna som en del i brottsutredningen sa Aftonbladet nej, eftersom det i bildfilen fanns uppgifter som skulle kunna riskera att röja källan, alltså den person som hade skickat in bilderna till redaktionen.Källskyddet är en principiellt viktig fråga inom journalistiken och i det här fallet slår HD fast i domen att meddelarfriheten vägde tyngre än brottsutredningen, och att den är är särskilt skyddsvärt.Men i samband med domen i veckan blossade en annan konflikt upp mellan kammaråklagaren i målet, Charlotta Tanner, och Aftonbladets publisher, Jan Helin.Hade hela rättsprocessen kunnat undvikas? Har Aftonbladet i onödan försenat en brottsutredning? Reporter är Jonna Westin.

22 Elo 201534min

Om organisationen POSOM som ges utrymme att kritisera och kommentera samhällets beredskap för kris. Men hur bra koll har egentligen journalisterna på experten som kommer till tals? Krönika av Jack Werner om ordens makt på nätet. Dessutom om bilderna vars nakna brutalitet chokade en hel värld och för alltid blivit symbol för USA:s krig mot terrorism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Organisationen POSOM skapar begreppsförvirringNär lågorna från skogsbranden i Västmanland börjar lägga sig i skogarna kring Sala, Fagersta och Norbergs kommun bjuder SVT-programmet Fråga Doktorn in en Mikael Johansson för att prata om hur människor reagerar efter en kris. Mikael Johansson titulerar sig som generalsekreterare i organisationen POSOM. En organisation som själv beskriver sig som ledande inom krishantering – med sju regionkontor och lokala POSOM-grupper i ett stort antal av landets kommuner. Efter sitt framträdande i SVT-soffan har han under året, vid många tillfällen, används som kritiker i media om olika kommuners bristande krishantering. Han ges utrymme i radio, tidningar och TV. Men vad finns det egentligen för verksamhet bakom organisationens så förtroendefullt välpolerade hemsida? Reporter är Jonna Westin. OBS: Vi vill rätta en uppgift i förra veckans program som kunde misstolkas. Vi sa att ideella organisationen Posom på sin medlemsansökan anger ett organisationsnummer som "går till en organisation som inte är aktiv". Vi vill förtydliga att vi därmed alltså bara avsåg vad som anges i det aktuella registret. Vi ville inte påstå att organisationen inte bedriver verksamhet. OBS: Vi säger i reportaget fel namn på Vestmanlands läns tidning, VLT Ordens makt på nätetKrönika av Jack Werner.Tortyrbilderna som skakade världenSista reportaget i vår sommarserie om ikoniska fotografier. Det är den 19 mars 2003 och USA:s dåvarande president George Bush berättar att amerikansk militär och dess allierade invaderat en stat full av ondska - Irak. Irakkriget och USA:s metoder i kriget mot terrorism är än idag mycket kontroversiella och bilderna från fängelset Abu Ghraib, som innan kriget varit Saddam Husseins ökända tortyrfängelse, lever än idag 11 år senare kvar som en symbol för en omänsklig brutalitet. Bilderna, där avklädda krigsfångar i förnedrande positioner tvingas posera med leende amerikanska soldater bredvid sig, satte ett stort avtryck i den amerikanska självbilden. Dom spreds av visselblåsaren Joseph Darby och första gången dom visades offentligt var i det amerikanska nyhetsprogrammet 60 minutes. Klicka här för att se fler bilder från Abu Ghraib.Reporter Marie-Caroline Biver.

15 Elo 201531min

Sverigedemokraterna annonserar - folk protesterar - journalister rapporterar. Så spelar medier huvudrollen i Sverigedemokraternas PR-maskineri. Om en jaktresa som började med storslam men slutade i vrede, hot och skam. Och vad stämde egentligen i historien om lejonet Cecil? Och i serien om ikoniska bilder berättar vi om en bild på en naken ikon, en bild som legat gömd i decennier i ett hus i Värmland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medier spelar huvudrollen i SD:s annonsmaskineriDen sattes upp i en uppgång, i en tunnelbanestation, i en stad. Ändå kom annonskampanjen att bli veckans dominerande inrikespolitiska nyhet. För Sverigedemokraterna, som beställt kampanjen, blev det maximal jackpot. I annonserna låtsas partiet rikta sig till utländska turister och ber om ursäkt för den påstådda röra som uppstått för att kriminella gäng utnyttjar tiggares desperation. Det triggade en enorm debatt, på många nivåer: vad borde SL gjort? Vad gynnar SD? Var går yttrandefrihetens gränser? Vad är rasism - vad är hets mot folkgrupp? Men det är inte först gången en annons från Sverigedemokraterna får denna masspridning helt gratis. Effekten partiet numera tycks utnyttja medvetet har till och med ett namn. Björn Häger är Publicistklubbens ordförande och har forskat om just hur medier förhåller sig till Sverigedemokraterna. Lasse Truedson intervjuar honom. Sociala medier som ståndrätt Det har varit svårt att undgå sommarens snyfthistoria om lejonet Cecilsom med pilbåge sköts till döds i Zimbabwe. En historia som har väckt ont blod jorden runt. Numera känner vi alla till den utpekade skurken i dramat: Walter Palmer, tandläkaren som efter Cecils död fått slå igen sin klinik och gå under jorden –mordhotad och hatad av en hel värld. Vilken roll har medierna spelat i tandläkarjakten, hur är det egentligen med källkritiken av den här nyheten och så det som kanske är grundfrågan: Varför blir en historia om ett lejons död förstanyhet både i världen och i Sverige? Reporter är Johan Cedersjö. Bilden på den nakna ikonen låg gömd i Värmland i decennier I vår serie om ikoniska fotografier är det nu dags för en tidigare okänd skatt. I 22 år låg bilden gömd för omvärlden i en plastkasse i Värmland. I dag säljs kopior för stora belopp på auktioner runt om i världen. Ett fotografi av en person som redan under sin korta livstid blev en ikon. En symbol för skönhet, flärd och lust. Men även för ond bråd död. I veckan var det 53 år sedan filmstjärnan Marilyn Monroe hittades död i sitt hem i Los Angels.Vi är vana att se bilder på henne som visar mycket hud, men det finns endast ett par på henne helt naken. Ett av dom fotografierna togs av dåtidens stora kändisfotograf Bert Sterns unga assistent från Sverige, bara fem veckor innan hennes död. Klicka här så kan du se bilden. Reporter är Marie-Caroline Biver.

8 Elo 201531min