DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Vilket ansvar har ägarna för att tidningskrisen är så djup?Tidningsjournalistiken är idag en sargad bransch. Innan året är slut väntas omkring 700 journalister ha fått lämna sina jobb sedan förra våren - enligt branschtidningen Resumé.Om detta - framförallt lokaljournalistikens kris - har vi berättat i flera program i år liksom om dess konsekvenser. Vi har tagit upp frågan om hur medierna ska klara av sitt demokratiuppdrag i framtiden. Vem ska nagelfara diarierna i Övertorneå eller granska makten i Hässleholm? Vi har frågat politikerna varför så lite görs för att rädda journalistiken medan den digitala omvandlingen pågår. Men idag ska vi titta på vad medieägarna själv gör och har gjort. Vilket ansvar har dom för dagens kris? Karin Hållsten är reporter. Krav på svensk asyl för SnowdenUnder ett fullpackat seminarium i Almedalen berättade The Guardians biträdande chefredaktör Paul Johnson den fascinerande historien om hur en journalist motvilligt lärde sig att kryptera sin kommunikation - och i utbyte fick det största avslöjandet på kanske decennier: Edward Snowdens enorma skatt av dokument som berättar om global massövervakning av amerikanska CIA, brittiska GCHQ och även svenska FRA. Efter samtalet träffade Lasse Truedson honom för att tala om den hårda reaktionen från brittiska myndigheter som tvingade Guardian att förstöra en av sina egna datorer och flytta mycket av rapporteringen till USA. Och om Edward Snowdens framtid. Jack Werner: Om det är helt osannolikt - så sprids det säkert ändå... Karnevalen i Almedalen pågår ju fortfarande. Veckan då den politiska och den granskande makten sover sked tillsammans i sommarnatten. Det har inte minst märkts i de sociala medierna där de tjattrande klasserna delar med sig av sina analyser och sitt rosévin i motljus. Mitt i alltihop finns vår sociala medier-krönikör Jack Werner på jakt efter felaktigheter. Och han har funderat på vad journalister kan göra för att få stopp på uppenbara felaktigheter innan de sprids vidare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Heinä 201429min

Nej, ingen hel klass könsstympad - och det spelar rollI midsommarhelgen spreds en nyhet som en löpeld i Sverige och över världen: I Norrköping hade man upptäckt 60 könsstympade flickor, och 30 av dem gick i samma klass. Det var en nyhet som var så oväntad och fasansfull att världens medier riktade blicken mot Sveriges tionde största stad. Brittiska Independent och amerikanska Daily News rapporterade men nyheten var så spektakulär att även tidningar i Malaysia och Indien slog upp stora rubriker. Problemet var bara att det här inte alls stämde. Det var inte en enda klass och när det klargjorts att det rörde sig om en grupp nyanlända flickor från länder där 97 procent av flickorna könsstympas och inte om flickor som varit i Sverige innan övergreppet, ja då försvann nyhetsvärdet.Det var i all sin tragik inte något nytt eller överraskande. Vår reporter Karin Hållsten tog tåget till Norrköping för att ta reda på hur det gick till när nyheten som inte var en nyhet blev till en världsnyhet. "Felen var inte stora problemet i Caremadrev - utan det som inte sades"För två år sedan var han mitt i en sårig strid i spalterna om journalistiken om åldringsvården. Samtidigt låg hans egen far på sitt yttersta. Nu har journalisten Thord Eriksson skrivit en bok om åldringsvård och journalistik med titeln Folk dör här och som är full av mediekritik. Martin Wicklin träffade honom i veckan, två år efter Carema-skandalen, för att höra hur han i dag, efter arbetet med boken, ser på journalistiken då och sin egen roll i debatten. Nu sker stora ändringarna av medieanvändningenNu händer det. Sedan Internet kom i mitten av 1990-talet har man talat om hur det kommer att förändra våra medievanor. Men mycket har ändå hängt kvar. Men i veckan kom en rapport som visade att användningen av sociala medier fördubblats på bara ett år och nu tar mer tid än morgontidningsläsning på både papper och nät. Och samtidigt kom siffror om TV-tittande som också tyder på att nu - nu har vi ändrat vårt beteende. Och vad betyder då det? Reporter: Tonchi Percan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Kesä 201429min

Midsommarspecial: Hela historien om konflikten på Norra SkåneVi har under det senastse året berättat en hel del om hur viktig lokaljournalistiken är och om hur utmanad den är. För det är kanske lätt att tro att det är i de stora riks-medierna som de publicistiska striderna blir som skarpast. Men på många sätt är det tvärtom. Som grävande reporter på lokaltidning finns en press i att varje dag öga mot öga tvingas möta dom som man granskat vid kassan på Konsum eller i kapprummet på dagis.Förra veckan samlades 100 grävande journalister och lika många intresserade ortsbor i Hässleholm för att diskutera hur man bäst granskar kommuner och lokalpolitiker. Bakgrunden är förstås det som utspelat sig och fortfarande utspelar sig på tidningen Norra Skåne. Tidigare i våras tvingades den grävande kommunreportern Berit Önell bort från sitt uppdrag efter påtryckningar från lokala politiker. Fackklubben på Norra Skåne och Skånska dagbladet har också hållit sammanlagt tre omröstningar om medlemmarnas förtroende för chefredaktören Mimmi Karlsson Bernfalk. Den senaste gjordes med anonyma röstsedlar och 94 procent svarade att de inte hade något förtroende för henne. De centrala förhandlingarna mellan journalistförbundet och Norra Skåne när det gäller Berit Önell slutade i oenighet och nu kommer facket göra en juridisk utredning för att se om de ska ta fallet vidare till domstol. När Norra Skånes ägare bolaget Skånska dagbladet och andelsföreningen Skånska tidningsföreningen vardera hade stämma i mitten av maj tystades alla försök att ta upp situationen. Andelsägaren Johan Hammarqvist berättade att han flera gånger försökte ta upp frågan om händelserna Norra Skåne på föreningsstämman men att han blev bryskt avvisad varje gång. Andra personer vittnar om samma sak på bolagsstämman. Kulturreportern Andreas Ekström på Sydsvenskan tog sig också en titt på resultatet i EU-valet och hittade något som han döpte till Mattsson-effekten där väljarna i Norra Skåne-kommunerna Hässleholm, Osby och Perstorp inte röstade på centerpartiet på samma sätt som de gjort tidigare EU-val. Den genomsnittliga minskningen i de tre NSK-kommunerna var 0,6 procentenheter. Den genomsnittliga ökningen i de 30 övriga skånska kommunerna var 1,3 procentenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Kesä 201434min

Polisen dolde åter att man dödats av polisRelationen mellan polisen och de granskande medierna har länge varit dåligt och insynen i våldsmonopolets utövande har minskat ordentligt sedan polisradion tystnade 2009. Bristen på information - eller rentav direkta vilseledanden i samband med polisingripanden upprör många journalister - särskilt som ovanligt många har dött av polisens kulor de senaste två åren.Ett exempel är dödsskjutningen i Husby där polisen vidhöll att personen förts bort i ambulans ända tills lokala tidningen Norra Sidan grävde fram att personen bars ut ur lägenheten i liksäck. Det fick allvarliga sociala konsekvenser i Husby. Och förra veckan hände det igen. Trots att en skjuten man ligger död under en filt i väntan på att föras bort i likbil så säger polisen något helt annat till journalisterna. Man säger inte bara att han lever utan också att han är förd till sjukhus, Och man lägger också till att han förts dit i ambulanshelikopter. Karin Hållsten ställde sig frågan: Hur kan det hända än en gång? /KORRIGERAT: påstod förut att polis sagt att mannen i Husby förts till sjukhus. Polisen sade endast att han hämtats i ambulans./ Inga nyanser om Sandvikens invandringsundersökningVi har ju haft en liten följetong genom åren här i Medierna om journalisters obesvarade kärlek till siffror och statistik. Med risk för att låta som en gammal grammofonskiva som hakat upp sig är det dags igen. Det handlar om en rapport från Sandvikens kommun om hur mycket kommunen tjänade på sina invandrare. De lokala medierna i Sandviken berättade så klart om rapporten men även riksmedierna drog på stort med rubriker som tjänar över en halv miljard på invandringen. Men det dröjde inte länge förrän experterna kom med sin kritik om att siffrorna byggde på felaktiga kalkyler. Reporter Tonchi Percan. När intervjun havererarNästan all journalistik bygger på intervjuer. Två människor som i regel inte känner varandra ska mötas och försöka få något vettigt ur situationen. Ibland går det inte så bra. Ibland går det rätt åt helvete. Men varför går det som det går? Den frågan ställde sig Caroline Jägerfeldt - först och främst till sig själv men även till intervjuprofessor Bengt Bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Kesä 201434min

Dagstidningskrisen får skånske politikern att sakna granskarnaDagstidningarna gör grovjobbet i den svenska journalistikens näringskedja. Där jobbar flest journalister jobbar, går till kommunen, till polisen, till ämbetsverken i jakt på nyheter. Men dagstidningarna har problem i dag - som vi flera gånger berättat. Sedan år 2000 har branschens annonsintäkter sjunkit med mer än fyra MILJARDER kronor per år. En tredjedel av annonsintäkterna är borta. Det handlar förstås om teknikutvecklingen - när läsarna flyttar till webben hänger pengarna inte med. Vi har med tidningen Dagens samhälle gjort en undersökning som visar hur viktiga dagstidningarna är för bevakningen och hur mycket svagare den blivit i många kommuner. Matilda Uusijärvi Ek börjar berättelsen i Perstorp, där kommunalrådet rätt sällan ser en journalist numera. Hur kan staten stödja journalistik utan att skada dagspressen?Om staten ska öka stödet till journalistik, så finns samtidigt risken att de åtgärderna kan vara ojuste konkurrens mot de dagstidningsföretag som redan kämpar för att överleva förändringarna på marknaden. Det har vi diskuterat med Tidningsutgivarnas VD Per Hultengård och SvTs avgående VD Eva Hamilton. Reportrar: Alexandra Kerttu och Lasse Truedson Vad vill mediepolitikerna? Vi frågar Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Gunilla Carlsson (s) Om man ser journalistiken som något viktigt för vår demokrati blir utmaningarna mot dagspressen politik. Vad göra - vad stödjer, vad skadar? Vad får det kosta? Vi frågade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Socialdemokraternas mediepolitiska talesperson Gunilla Carlsson. I studion: Martin Wicklin. Jacks nätkrönika: Spökhistorierna om Slenderman tragiskt aktuellaDet är Internets första egna myt - det digitala spöket Slenderman, skapat att vara så skrämmande som möjligt. I veckan blev han tragiskt aktuell när två flickor knivhögg en jämnårig och sa att de gjort det för Slenderman. Vår nätkrönikör Jack Werner berättar spökhistoriens ursprung och reflekterar över populärkulturella fenomen som orsak eller ursäkt för våld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Kesä 201434min

Medieuppmärksamheten motsvarar valresultatetSöndagens val till EU-parlamentet blev till segerrus för en del - och besvikelse för andra, och något som är avgörande för hur det går är mängden uppmärksamhet i TV, radio och tidningar. Mätt i procent överensstämmer synligheten i medierna väldigt väl med resultatet i valet, enligt siffror från opinionsmätningsföretaget SIFO. En av de stora förlorarna i det här valet var Piratpartiet. Vår reporter Karin Hållsten begav sig hem till deras EU-parlamentariker Christian Engström. Betalexperimentet på tidningswebbarnaDet pågår ett gigantiskt experiment runt om i tidningssverige. Många av er har märkt det redan - över hela landet testar dagstidningarna hur de kan börja ta betalt för journalistiken på sina sajter. Sedan två decennier sjunker ju intäkterna och tidningarna har svårt att finansiera sin journalistik. När läsarna gick till nätet stannade pengarna kvar hos utdöende pappersläsare. Branschsajten Medievärlden presenterade nyligen en sammanställning som visar att sex av tio tidningar har eller ska låsa sina sajter. Det är slut på gratisätandet. Alexandra Kerttu och Tonchi Percan har rett ut detta stora experiment som kommer förändra hur ni läser nyheter de närmaste åren. Tramsig transtisdag gav tydlig tankeställareSenaste numret av Time Magazine pryds av skådespelaren Laverne Cox från serien Orange is the New Black med rubriken The transgender tipping point. Här nämns transpersoners rättigheter som nästa stora medborgarrättsfråga. Och det ämnet har även svenska Corren närmat sig i veckan - men på ett lite annat och mindre känsligt sätt. I tisdags gick plötsligt kvinnorna på Correns redaktion i Linköping till jobbet klädda i traditionella manskläder och männen i kvinnokläder. Och under hashtaggen transtisdag lade tidningen glatt upp bilder på vad man själv kallade för ett hyss . Men tidningens tilltag möttes snabbt av hård kritik och redaktionen blev snart varse att det där roliga hysset inte ansågs roligt av alla. Therese Rosenvinge har tittat närmre på vad det var som hände, när en välvillig ambition från en av landets största lokaltidningsredaktioner landade snett. Reporter: Therese Rosenvinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Touko 201434min

Hur lite EU-bevakning tål Sverige?En stor del av vår vardag präglas av beslut fattade i Bryssel. Det finns olika siffror men man kan säga att ungefär en tredjedel av alla nya svenska lagar och förordningar hänvisar till EU. Och tittar man på beslut i kommuner och landsting är siffran ännu högre. Men tillkomsten, processen bakom, lagstiftningen skildras sällan i våra nyheter. Makten har flyttat Bryssel men vi journalister - som ska granska den - har stannat hemma. Men hur illa är det och vad får det för konsekvenser? Vi bad Karin Hållsten och Alexandra Kerttu ta reda på det. Konsten att rätta så det verkligen märksDet går i praktiken inte att undvika att någon gång göra fel. Men då blir det avgörande för förtroendet för medier hur man hanterar de här felen. Våra reportrar Mattias Pleijel och Alexandra Kerttu har grävt ned sig i konsten att rätta fel och att tydligt berätta när man fällts av Granskningsnämnden eller av Pressens opinionsnämnd. Sent vaknade medier om syndaflodenDenna veckas stora nyhet har varit översvämningarna på Balkan som av ögonvittnen beskrivits som en syndaflod. Men översvämningarna började redan förra veckan den 14 maj. vad hände? Hur kan det komma sig att medierna missar en biblisk berättelse om syndaflod. Flera har redan kritiserat medierna för att ha missat denna story. Mediernas Tonchi Percan med erfarenhet av rapportering från Balkan ger sin förklaring. Medier blir medspelare i misstänkt energibluffVi på Medierna i P1 har tidigare berättat om tidningen Ny Teknik och kritiken mot hur dom i många dussin okritiska artiklar skildrat italienaren Andrea Rossi, som påstår sig ha uppfunnit en maskin som kan lösa världens alla energiproblem - men inte låter någon få titta in i lådan och se hur det skulle gå till. Nu har Vetenskapsradions Marcus Hansson gjort en stor granskning och kan visa nya fakta om vilken stor roll svenska journalister och fysiker spelat för Andrea Rossis verksamhet. Vetenskapsradions granskningar av Rossis verksamhet sänds med start på tisdag 27 maj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Touko 201434min

Varning för att svälja politiskt laddade begrepp!När valtemperaturen ökar blir kampen om orden allt viktigare för partier och lobbyister. Storseger kan man deklarera om medier börjar använda ett övertalningsord man själv lanserat. Ord som utanförskap, straffskatter, pigavdrag eller pensionärsskatt lanseras med ett syfte. I söndags tog Rapport upp ämnet flyttskatt - ett ord som intresseorganisationen Villaägarna gjort till sitt för att skapa opinion. Karin Hållsten har tittat närmare på hur medier klarar av att värja sig mot de politiskt laddade orden. P4 Stockholm hårdrar mot AlliansenP4 Stockholm har gjort en storsatsning inför valet. Genom att bearbeta stadens statistik och siffror beskriver man förändringen i Stockholm under de åtta år som Alliansen styrt huvudstaden. Rubriken i veckan var: "Rikare områden har gynnats av alliansens politik. Tre gånger högre medelinkomst i Ålsten än i Grimsta om man jämför 2006 med 2012." Sedan borgarna kom till makten skulle alltså klyftorna ha växt mellan rikemansgettot Ålsten och den fattiga grannen Grimsta. Men kollar man närmare på siffrorna så visar det sig att det är ökningen i absoluta tal som åsyftas. Procentuellt har inte så mycket hänt. Den procentuella ökningen ligger på 17 procent för Ålsten och 15 procent för Grimsta. Så det är alltså sant att rika Ålsten drar ifrån - men bara med två procentenheter. Reporter Martin Wicklin.KORR: I programmet sägs felaktigt att skillnaden mellan medelinkomsternas ökning i Ålsten och Grimsta var två procent - korrekt är att skillnaden var två procentENHETER. Korrigerat i texten ovan också. Vi beklagar. Störst får inte mest uppmärksamhet - Jimmie och Gudrun slår igenomNär man mäter toppolitikers genomslag i medier skiljer en ut sig: Jimmie Åkesson förekommer, trots ett väljarstöd för SD kring 5 procent i EU-valet, oftare än Stefan Löfven i medier. Och de senaste två veckorna har en annan politiker, Gudrun Schyman, spurtat och plötsligt fått lika många omnämnanden på ett par veckor som tidigare på fyra månader. Vad är det som ligger bakom den typen av genomslag? Vad avgör hur medier fördelar uppmärksamhet? Tonchi Percan har gjort en studie i medielogik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

17 Touko 201434min